Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Husbyggandet en ingenjörsuppgift, av G. Chatillon-Winbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fabriksfärdigt snickeri.
Snickeriinredningen, dit även räknas fönster och
dörrar förutom all skåp- och hyllinredning och dylikt,
är ett område, där ännn mycket rationellare metoder
böra kunna utfinnas än de nu gemenligen använda.
Icke bara fönster och dörrar utan även
skåpinredningar och hyllor o. d., som numera allmänt tillverkas
på fabrik under vidsträckt användning av hårda
krympfria träfiberplattor i stora ytor och komma
färdiga till bygget och direkt uppställas på sina platser,
böra även på fabriken förses med samtliga
erforderliga beslag och därjämte med grundmålning.
Beslag-ningen på fabriken kan göras både exaktare och
billigare än på arbetsplatsen, ty den utföres på fabriken
under mycket gynnsammare arbetsbetingelser än på
ett kallt och fuktigt nybygge, och målningen ger
snickeriet det skydd, som det såväl behöver mot den
vid tidpunkten för träinredningens inbyggande i
allmänhet ännu kvarvarande byggnadsfukten.
Ökad användning av standardiserade snickerier bör
göra snickerifabrikernas belastning jämnare och
bidra till billigare priser. Möjligheten att arbeta med
iv behovet att
under vissa mellanperioder ha arbete åt snickarlaget.
fabriksfärdiga snickerier begränsas
Nybyggnadsfuktens bekämpande.
Byggnadsfukten är ett av de bekymmersammaste
kapitlen vid en byggnads uppförande.
Murnings-arbeten, betonggjutningar samt inre och yttre
rappning tillföra byggnaden en hel del överskottsvatten,
som vid nutida korta byggnadstider ovillkorligen
måste avlägsnas genom särskilda åtgärder. De
byggnadsstommar, som uppföras vintertid, äro i detta
avseende mera lätthanterliga, ty luftens fuktighetshalt
är under vintermånaderna betydligt lägre än vad
fallet är under sommarmånaderna. Yinterarbete
kräver under alla förhållanden en viss uppvärmning
av byggnaden, som även kommer tillgodo för
utdrivande av murfukten. Uttorkning med tillhjälp av
koksgrytor eller särskilt torkeldningsmaskineri är
vintertid en ofrånkomlig förutsättning för att
puts-ningsarbetet överhuvudtaget skall kunna bedrivas.
Våren är visserligen en god uttorkningstid, men
puts-ningsarbetena avslutas vanligen först ett stycke in på
Räntabilitetsjämförelse mellan två fastigheter, den ena bebyggd 1934, den andra 1938.
Antagande: en lägenhet om 1 rum och kök upptar en nettogolvyta av 40 m2. Vid 80 % utnyttningsgrad av
våningsplanen motsvarar detta -^-40 = 50 m2 bruttovåningsyta. Byggnadskuben för denna lägenhet 50 • 3,0 = 150 m3.
0,80
Enhetskostnader. 1934 19gg
Tomtkostnad pr m2 bruttovåningsyta ....................................................................50 kr. 80 kr.
Byggnadskostnad pr m3 . -...........................................................................................60 „ 70 „
Räntesats för bottenlån inom 60 % av tax.-värdet ........................................4,o % 3,o %
„ „ sekundärlån „ 75 % „ „ ........................................5,5 % 4,5 %
„ „ driftkapital (egen insats) ................................................................6 % 6 %
Omkostnader i .% av tax.-värdet ................................................................................2 % 2 %
Avskrivning vid 50 års amortering av byggnadsvärdet ......................................0,855 % 0,886 %
Produktionskostnad för lägenheten.
Tomt (50 m2) ..................................................................................................................2 500 kr. 4 000 kr.
Byggnad (150 m») ..........................................................................................................9 000 „ 10 500
Summa 11 500 kr. 14 500 kr.
Affärsvinst ca 10 % ......................................................................................................1100 „ 1400
Summa = tax.-värde 12 600 kr. 15 900 kr.
Låneplacering.
„ . „„ „, t .. , , I tomt .................... 2 500 kr. (4 000 kr.
Bottenlån inom 60 % av tax,vardet [ byggnad ................ ß 00Q ^ ? 5Q0 kl. |5 600f> 9 500 kr.
Sek.-lån 15 % inom 75 % av tax.-värdet ..............................................................1 900 „ 2 400
Insats 25 % ..............................................................................3 200 „ 4 000
Summa 12 600 kr. 15 900 kr.
Räntor och övriga kostnader.
Ränta å bottenlån; på tomt belöpande andel ....................................................100 kr. 120 kr.
„ byggnad „ .......................................................200 „ 165
„ sek.-lån ..............................................................................................................96 „ 108
„ „ insats ................................................................................................................202 „ 240 „
Amortering av byggnadsvärdet (= byggnadskostnad + vinst) ......................60 ,, 105 „
Driftskostnad ...........................................................................................252 „ 318
Summa 910 kr. 1 056 kr.
Utgifterna konstitueras av följande poster, procentuellt beräknat:
förräntning av tomt .............................................. ca 11 % ca 11 %
„ byggnad ........................................................................................54 % „ 49 %
driftskostnader ................................................... „ 28 % „ 30 %
amortering ....................................................... „ 7 % „ 10 %
Mellan 1934 och 1938 tomtkostnaden stegrad med 60 %, byggnadskostnaden med 17 % och det enligt ovan till
täckning av driftskostnaden erforderliga beloppet dock sndast med 15 % tack vare lägre räntesatser.
282
4 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
