Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Husbyggandet en ingenjörsuppgift, av G. Chatillon-Winbergh - Notiser - Nordisk byggnadsdag 1938 - »Jenaer Herbst-Kurs», av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sommaren. Sommarens varma men fuktighetsmättade
luft låter icke behovet av torkeldning framträda i
samma grad som fallet är med vinterbyggnader. Man
bedrar sig dock på sommarluftens
uttorkningsför-måga, och därför bli också i regel de sommarbyggda
husen väsentligt sämre uttorkade än vinterhusen, och
fuktskador på golv och inredningar vanligare.
Förberedelsen av ett byggnadsföretag.
Jag har i förbigående, i samband med frågan om
utförandet av utsparingar, snuddat vid
måttsättnings-arbetet vid ett bygge. Det borde vara alldeles
självklart, att fullständiga måttritningar måste finnas över
alla detaljer, som skola utföras på byggnadsplatsen.
Men just i detta avseende brister det på
uppseendeväckande sätt vid flertalet byggen. Orsaken kan väl
icke vara någon annan än den, att
byggnadsföretagaren icke värdesätter och därför icke vill betala
kostnaden för noggrant måttsatta ritningar.
Jag påminner mig ett uttalande av dåvarande
överingenjör Knös vid Gasverket, när jag för mer än ett
kvartssekel sedan tillträdde en befattning vid den
honom underställda byggnadsavdelningen: "Icke ett
spadtag, förrän alla detalj ritningar ligga klara på
bordet, alla leveranser äro kontrakterade och allt för
närmaste månaderna behövligt material finnes
disponibelt." Synnerligen kloka och efterföljansvärda
ord. Som allmän regel gäller väl, att den tid man
lägger ned på arbetets förberedelse och planläggning
i detalj under förhållanden, då man icke oroas av
att nödgas ofördröjligt fatta ståndpunkt och ge
besked, som fallet ofta blir, när arbetet väl kommit i
gång och ett uppskov betyder hinder eller avbrott
däri, att den tiden återvinnes med ränta genom de
större chanser den ger för ett friktionsfritt och
programenligt genomförande av företaget.
Det ser så energiskt ut att dagen efter det man
skrivit under ett kontrakt ha ställt ut en massa folk
eller en grävmaskin på en byggnadsplats och
oförfärat gå lös på jobbet. Jag har dock betydligt mera
respekt för den ingenjör, som först sätter sig ned
att tänka ut en arbetsplan och väntar till dess han har
den klar i fickan, innan spaden sättes i jorden.
Hyreshusets räntabilitet.
.lag vrider ännu en gång på kaleidoskopet, vari
jag betraktat en del vitt skilda problem inom
husbyggandet,. Genom teknisk sakkunskap och arbete
kan visserligen mycket vinnas i förbättring och
förbilligande av bostadsproduktionen, men en vittgående
reformering av byggnadsindustrien måste sträcka sig
vida utöver det tekniska. Långt större räckvidd än
alla tekniska framsteg har dock det sätt, på vilket
kapitalförsörjningen ordnas. Jag vill söka ge en kort
glimt av de spörsmål, som därvid rullas upp, genom
vidstående tablå, som visar ett par likställda
kalkyler av byggnadsföretag vid två tidsperioder med
olika räntelägen.
Tablån har givetvis endast rent teoretiskt värde
men är uppställd för att belysa den principiella
betydelsen av olika faktorer. Den kan anses riktig som
kalkyl för den tidpunkt då den uppställts men icke
för byggnadens hela livstid. Den beaktar sålunda
bl. a, icke, att med husets tilltagande ålder, förlorad
modernitet och förslitning hyresintäkterna måste
sjunka och därmed även taxerings- och
belånings-värdena. Dessa senast anmärkta förhållanden peka
på vikten av tillräckligt stark nedskrivning och
amortering av byggnadsvärdet. Författningsenligt är
medgivet endast 0,5 % avskrivning, medan vid
nuvarande ränteläge och 50 års amorteringstid erfordras
ca 0,9 % avskrivning. Förhållandet blir ändå vid de
50 årens slut för kapitalinsatsen status quo men
ingalunda någon kapitalets egen tillväxt. Därmed låter
dock kapitalförsträckaren i allmänhet icke nöja sig.
Detta förhållande är också en av förklaringarna till
att hyran måste sättas något över de nettovärden,
som upptagas i tabellen.
Litteraturanvisningar.
Statistisk årsbok för Sverige.
Byggnadsindustrien i Sverige. 1934 års
byggnadsindustri-sakkunnigas betänkande (utkommet frän trycket efter
föredragets nedskrivande).
Taylor : The principles of scieniific management (i sv.
övers. Rationell arbetsledning, Sv. industriförbunds förlag).
Kärnekull, Olof : Byggnadsindustrien och
rationaliseringen, Byggmästaren 1931/13, sid. 65.
Nordendahl, Einar : Bostadsbeståndets livslängd och
värdeminskning. Byggmästaren 1935/4, sid. 17.
Nordendahl, Einar: Huru åstadkomma tidsenliga program
för husbyggnadsentreprenader. Byggmästaren 1936/37, sid.
442.
Nycander, Sven: Engelska programhandlingar för
husbyggnadsentreprenader. Byggmästaren 1936/37, sid. 447.
Chatillon-Winbergh, G.: Mål och medel i modernt
husbyggande. Tekn. tidskr. 1931/48, sid. 617.
Chatillon-Winbergh, G.: Ingeniörerna och
husbyggnads-facket. Tekn. tidskr. 1936/44, sid. 514.
NOTISER
Nordisk byggnadsdag 1938. I samband med Nordisk
byggnadsdag anordnar Oslo arkitektforening den 17’ juni
ett orienterande föredrag med ljusbilder. Efter
föredraget inbjuder Oslo arkitektforening de i
byggnadsdagen deltagande medlemmarna av Svenska
arkitektföreningen, med damer, på en båttur på fjorden och
middag med dans på Ingierstrands Bad. De av Svenska
arkitektföreningens medlemmar, som ha för avsikt att
deltaga 1 byggnadsdagen, ombedjas därför att snarast
meddela detta till sekreteraren i Oslo Arkitektforening,
Drammensveien 20, Oslo.
"Jenaer Herbst-Kurs" äger i år rum under sista
veckan i september. De från tidigare kurser mest
bekanta föredragshållarna, såsom professor Gerlach,
München, professor Hanemann och professor Berndt,
Dresden, hava även i år ställt sig till kursens
förfogande. De respektive föreläsningarna äro: "Fortschritte
auf dem Gebiet der quantitativen Spektralanalysen
"Neuartige Beobachtungen über
Sekundär-Kristalli-sationen ini Grauguss" och "Ansprüche an optische
Feinmessgeräte, die der Verbraucher stellen muss".
Professor Köhlers, Jena, föredrag är betitlat "Die
wichtige Frage der förderlichen Vergrösserungen in
der Metallographie". övriga föreläsare äro doktor
Diergarten, Schweinfurt, "Neue Methoden der
Metallographie in Stahlbetrieben", professor Lundegårdh,
4 juni 1938
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
