Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Litteratur: Insänd litteratur - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Avdelningen för industriell ekonomi och organisation, av G. I. - Extra allmänt sammanträde, av Fmn. - Tekniska samfundet, av G. E. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Grundzüge der Getrièbelehre. II. Band:
Räder-triebe, Rollentriebe, Knrventriebe, Sperrtriebe. Av
Willy Jahb och Paul Knechtel. Leipzig 1938. Dr Max
Jänecke Verlagsbuchhandlung. 282 sidor, 316 fig. Pris
Rm. 8: 80.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för industriell ekonomi och
organisation höll den 6 maj 1938 i Eskilstuna ordinarie
sammanträde under ordförandeskap av direktör G.
Klemming.
Till medlemmar i avdelningen valdes hrr Hilmer J.
Danielsson, Karl Hedman, Walfrid Jonsson, Olof
Larsson, Carl-Otto Lundqvist, Hans Sandberg, Erik
Setter-wall, Gösta Wingårdh och P. Erik Wretblad.
I föredrag över ämnet "Lagen om förenings- och
förhandlingsrätt" framhöll verkställande direktören i
Svenska arbetsgivareföreningen, G. Söderlund, att man nu
allmänt i Sverige kommit till insikt om, att tvister
mellan arbetsgivare och arbetstagare borde avvecklas
utan tillgripande av stridsåtgärder. Även utan en lag
om förenings- och förhandlingsrätt skulle därför de
anställdas frågor kommit att behandlas på praktiskt
taget samma sätt som nu. Kroppsarbetaren hade i
kollektivavtalen redan vid fackföreningsrörelsens
genombrott erhållit frihet till föreningsanslutning samt
rätt att förhandla. Alla arbetstagare, således även
tjänstemännen, tillförsäkrades dessa rättigheter från
den 1 januari 1937, då lagen om förenings- och
förhandlingsrätt trädde i kraft. Denna lag definierade
ej klart begreppet föreningsrätt, utan det torde bliva
arbetsdomstolens sak att tolka detta. Genom särskild
bestämmelse förhindrades arbetsledare att ansluta sig
till den förening, i vilken hans underordnade vore
organiserade. Då förhandlingar påkallats förelåge
skyldighet att framlägga och med sakliga skäl
motivera förslag till lösning av den fråga, varom
förhandling begärts. Kunde uppgörelse ej träffas, finge
förhandlingarna fortsättas inför förlikningsman och
förlikningskommission, innan stridsåtgärd kunde
tillgripas. Enär arbetsnedläggelser vore ännu mindre
att rekommendera för tjänstemän än för arbetare,
hade särskild förhandlingsordning möjliggjorts för
dem. Efter begäran av huvudorganisation utsåge
Socialstyrelsen opartisk ordförande, som skulle leda
de fortsatta förhandlingarna. Härvid måste
fredsförpliktelse lämnas. Om resultat ej uppnåddes vid de
sistnämnda förhandlingarna, tillsatte Socialstyrelsen
skiljenämnd av opartiska personer, som skulle pröva
frågan objektivt och framlägga förslag till dess
lösning. Först om parterna ej inom viss tid godkände
detta förslag, kunde arbetsnedläggelse ske, därest
Socialstyrelsen därom underrättades.
Ordföranden framförde avdelningens tack till
föredragshållaren för det intressanta föredraget och
underströk härvid, att det för näringslivet och
samhället i dess helhet vore nödvändigt, att förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare utvecklades på
ett fredligt sätt.
G. I.
Extra allmänt sammanträde med vårutflykt till
Saltsjöbaden ägde rum den 25 maj. Ett 60-tal deltagare i
första delen av programmet avreste från
Brunkebergstorg med abonnerade bussar vid % 3-tiden till Järla, där
A.-b. de Lavals ångturbins verkstäder besågos under
ledning av civilingenjör Lundbebg m. fi. Vidare besöktes
A.-b. Atlas Diesels verkstäder vid Sickla demonstrerade
av överingenjör H. Pyk och flera andra av bolagets tek-
niska ledare. Färden fortsattes så till Henriksdal, där
nya deltagare anslöto sig. De stora utsprängningarna
för Stockholms stads under byggnad varande
anläggning för rening av avloppsvatten inspekterades efter ett
kort orienterande föredrag av gatudirektör D. Anger.
Vid 6,30-tiden samlades man till ett antal av ca 80
personer på Grand Hotel i Saltsjöbaden och intog
gemensam kamratmiddag, efter vilken det egentliga
sammanträdet. vidtog under ordförandeskap av direktör Sten
Westerberg.
Först invaldes till ledamöter efter styrelsens
tillstyrkan: civilingenjörerna Karl Einar Johannes
Erne-rot, Stockholm; Fritz Ewert Ringström, ’Stockholm;
Wilhelm Fredrik Norsander, Jönköping; Peder
Gunnar Erik Thilen, Göteborg; Pontus Lauritz Gerdman,
Malmö; Walter Wikman, Stockholm; Gösta Valter
Hall, Örebro; Axel Gösta Charpentier, Stockholm;
Svante Frithiof Nilsson Bièrke, Malmö; professor Oscar
Edvard Collenberg, Stockholm; direktör Harald Andréas
Erikson, Nockeby; baningenjör Hugo Eugen Nilsson,
Göteborg; ingenjörerna Carl Thomas Carlson, Ålsten;
Sven Gustaf Leonard Holm, Södertälje; Axel Samuel
Walldov, Stockholm; Axel Filip Eklund, Stockholm;
tekn. direktören vid ’Stockholms-Tidningen a.-b. och
Aftonbladets a.-b. ingenjör Karl Josef Bruno Alm,
Stockholm; bergsingenjör Karl Otto Rutberg, Ludvika;
disponent John Ossian Nilsson, Västervik.
Generaldirektör Gösta Malm höll därefter ett av
skioptikonbilder rikt illustrerat föredrag, "Statens
vat-tenfallsverlc under de senaste tio åren", mottaget med
livligaste intresse och starkt bifall. Ordföranden
uttalade de närvarandes hjärtliga tack till
föredragshållaren och framförde i anslutning härtill en varm hyllning
till generaldirektör Malm, i anledning av hans nära
förestående avgång från ledningen av Statens
vattenfallsverk, erinrande om det sällsport mångsidiga och
fruktbringande arbete, tekniskt och administrativt, som av
Malm fullgjorts inom skilda arbetsområden samt om
det starka intresse han städse ägnat verksamheten inom
Svenska teknologföreningen, där Malm beklätt en lång
serie av förtroendeposter från sekreterare i avdelning V
upp till föreningens ordförande och som vars
hedersledamot han ännu alltjämt visar sig vara den trofaste
och minnesgode teknologen.
Generaldirektör Malm tackade med ett varmhjärtat
anförande för hyllningen och uttalade sina bästa
välönskningar för föreningen och dess framtida arbete,
betonande betydelsen av det goda kamratskapet inom
densamma.
Aftonens program avslutades med ett både roande och
lärorikt föredrag av major L. Viktok Ståhle om "New
Zealand, undrens land", belyst av talrika ljusbilder från
talarens nyligen avslutade världsomsegling. Auditoriets
tacksamhet till Ståhle framfördes vältaligt av v. ordf.
direktör Yngve Holm. Fmn.
Tekniska samfundet
hade sitt första allmänna sammanträde för året på
Lorensberg den 18 mars under ledning av ordföranden,
överingenjör P. Rydbeck.
Sedan revisionsberättelsen för 1937 föredragits och
godkänts överlämnades ordet till kanslisekreterare Håkan
Rahm, som talade om: "Vår lcrisberedskap enligt 1936
års utredning angående beredskapsarbeten." Talaren
började med en inledning om utjämning av statens och
andra allmänna arbeten. Under en högkonjunktur bör
staten och kommunen hålla sina arbeten tillbaka. För
att få dessa möjligheter sakligt utredda tillsatte
regeringen 1936, under rådande högkonjunktur, en
kommission för utredning av beredskapsarbeten med
generaldirektör Sigurd Hanson som ordförande.
Genom kommissionens försorg utfördes en inventering
av statliga och kommunala arbeten samt enskilda med
4 juni 1938
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
