Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet, av G. E. M. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
allmän karaktär. Dessa arbeten indelas i ordinarie och
sådana som normalt ej voro nödvändiga utan mera
nödfallsarbeten. För närmaste femårsperioden
representerade dessa arbeten en summa av sammanlagt 2 900 mill.
Därav väg- och gatuarbeten 1 000 mill.
Summeringen är av mindre betydelse ansåg talaren.
En stor del av dessa arbeten, kanske hälften, kommer
alltid att bliva utförda. Flera förslag komma att visa
sig omöjliga och andra äro icke av allmän karaktär.
Men siffrorna visa att mycket finnes att göra vid en
eventuell arbetslöshet.
Med ledning av inventeringen är det lätt att uppgöra
arbetsplan. Av vikt är att kungl, maj:t och riksdagen
beaktar dessa synpunkter vid anslagsäskande och
anslag, då staten är en stor arbetsgivare. Statens
affärsdrivande verks ordinarie arbeten belöpa sig till 380 mill.
övriga statliga arbeten ca 150 mill., därav hälften för
försvaret, resten byggnader för statliga institutioner.
Byggnadsarbeten taga lång tid att få igång. I
allmänhet tar det minst ett’ och ett halvt år från det ett
anslag beviljats tills arbetet kan påbörjas. Därför borde
förslag utarbetas så att man hade planerade arbeten
för 2 år i förväg.
Kommunala arbeten är en brokig karta av vad en
kommun behöver av gator, broar, hus och ledningar.
Kommunerna ha stort intresse av dylika
beredskapsarbeten, men finansieringen är en svår sak. 1936 års
lag om kommunal fondering kommer att underlätta
finansieringen. Kommuner med dålig ekonomi ha ofta
ej råd att utarbeta förslag i förväg.
Talaren fäste så uppmärksamheten på arbeten som
bekostas av lotteri- och tipsmedel. Dessa belopp skulle
fonderas under goda tider. Kommissionen hade även
föreslagit fondering av en del av bilskattemedlen.
Regeringen hade upptagit idén och i år ordnat en fond på
42 mill. genom ett bokföringstekniskt knep.
Brobyggnadsarbeten äro mindre lämpliga då en stor
procent går till material. Likaså skenfria korsningar
vid våra järnvägar.
Talaren berörde även jordbruket, där produktionen
bör göras så mångsidig som möjligt. Skogsbruket är
lättare att komma till rätta med än jordbruket. I
allmänhet föreligger inga avsättningssvårigheter inom
skogsbruket.
Efter föredraget vidtog en livlig diskussion i vilken
deltogo: ordföranden, sjukhusdirektör Höglund, arkitekt
Steen, kamrer Juhlin, gatuchefen Hultman, konsul
Edström, professor Bodman, överingenjör Bildt och
kanslisekreterare Rahm för slutreplik.
Till sammanträdet hade inbjudits Stadskollegiet i
Göteborg, Drätselkammarens l:a och 2:a avdelningar
och arbetslöshetskommittén. G. E. M.
Skånska ingeniörsklubben
höll den 22 april sammanträde på Kungsparkens
restaurang i Malmö under presidium av ordföranden
bergsingenjör Inge Erichs. Till ordinarie
medlemmar av klubben hade styrelsen invalt ingenjörerna
Nore Engström, Gunnar Gunneland, Magnus
Hermansson, Verner Holme, Göran Molin, Hans Nilsson, Göte
Persson och Sture Åberg samt civilingenjören Bror
Sandblom. Till medlemmar av valberedningsutskottet
utsågos vägingenjören Ernst Augustinsson,
civilingenjören Ragnar Bjernick, disponenten Nils Brandberg,
civilingenjörerna Bert Browall, Bengt Dahlman och
Carl Lamberg, disponenterna Herved Linse och Henrik
Matton, civilingenjörerna Kurt Söderlund, Erik Teffil
och Carl Willén. Aftonens föredrag hölls av
skogschefen i Kramfors aktiebolag E. W. Ronge om
"Norrland, dess skogar och skogsindustri". Kunde man nu,
sade talaren, se landet uppifrån, skulle man finna den
södra tredjedelen vara mörkfärgad i vårbrukets
tecken, medan de två tredjedelarna vore en stor i hu-
vudsak ännu vit fläck. På den förra bo 5 millioner
människor, på den senare blott 1 million. Norrland
utgör 60 % av landets hela yta och äger två
tredjedelar av dess skogar. Då Malmö ligger mitt emellan
Rom och Lapplands nordspets, skulle man kunna
vänta, att skogens tillväxt är ytterst svag i norr.
Skillnaden är dock ej större, än att tillväxten för
Norrland, Svealand och Götaland kan uttryckas med
relativtalen 100, 118 och 127. Detta förklaras av
Golfströmmen i förening med de ljusa sommarnätterna.
Solen lyser i Luleå 400 timmar mer än i Malmö under
sommaren. Flodernas lopp från nordväst mot
sydost är gynnsammare ur flottningssynpunkt än vad som
annorstädes förekommer. Det sjudande livet inom
Norrlands industri, flottleder, vattenkraftstationer osv.
har vuxit upp på mycket kort tid. Innan flottlederna
ordnats, hade skogen ett ringa värde. Bolagen köpte
billigt. Affärerna voro hasardliknande, och då
skogspriserna sedan stego, blevo de, som redan sålt billigt,
förbittrade, och denna bitterhet mot bolagen har först
på senare tid börjat försvinna. I verkligheten ha
bolagen betalat vad som under de rådande
förhållandena var skäligt, och det är bolagens åtgärder, som
medfört de stegrade priserna på skogen. Då bolagen
numera äro förbjudna att köpa skog, ha de börjat
ägna stor omsorg åt en rationell skogsdrift. Numera
har massaindustrien överflyglat sågverksindustrien.
Av totala virkes- och massaexporten utgör Norrlands
80 %. Bekymmer för att skogen skulle ta slut
framkommo redan i 1734 års riksdagsprotokoll. Numera
anser man, att om årliga tillväxten betecknas med 100,
så har förbrukningen under de sista åren varit 109,
112 och 120. Denna överavverkning under en
högkonjunktur medför dock inga vådor, om den
kompenseras genom underavverkning under lågkonjunktur.
Att igångsätta nya virkeskonsumerande industrier är
dock icke möjligt. Viktigast är en rationell
skogsskötsel. Denna uppställer många problem: Hur skall
ett ingrepp göras? Hur skall arbetet medhinnas med
den glesa befolkningen och den korta sommaren? Med
bilder visades täta granbestånd, som ej kunde växa,
emedan snön ej kunde nå marken och hindra tjälen
att tränga alltför långt ner. Genom gallring
ändrades detta förhållande, och skogen började åter växa
med halvmeterlånga toppskott. Olika varieteter av
fur: smalkronig och bredkronig visades. Med den
förra, som ger kvistfritt virke, får man ut 40 % mer
än med den senare. Skogsmarkens utnyttjande angavs
i olika län och var sämst längst norrut, där en ökning
med 100 % med rationell vård vore möjlig. Därnäst
kommo Hallands och Malmöhus län, sedan Jämtlands
och Kristianstads län där en ökning med 50 % borde
kunna ernås, osv. Efter förhandlingarna intogs
gemensam supé, efterföljd av ett animerat samkväm med
tal, sång och hurrarop. F. M.
PERSONALNOTISER
Kapten E. M. Edniar Albert, nu Örebro städs
byggnads-chef.
in memoriam
Civilingenjör John Fredrik Bergström, f. 1872, avled i
Stockholm den 9 maj 1938.
Driftchef Gunnar Dahlbäck, f. 1886, avled den 29 april
1938.
Ingenjör- Gustaf Arthur Eiritz, f. 1880, avled på
Sama-riterhemmet i Uppsala den 17 maj 1938.
Arkitekt Gustaf Jacob Ivar J:son Gate f. 1881, avled
på Lidingö den 21 maj 1938.
Civilingenjör Henrik William Granroth, f. 1885, avled
på Mössebergs sanatorium den 29 april 1938.
286
4 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
