- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
300

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 18 juni 1938 - Om gruva som kreditobjekt, av O. F. - Utbyggnaden av Bromma flygplats, av Einar Nordendahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

I motiven till gruvlagen ifrågasattes, huruvida icke
gruvnäringens behov av realkredit borde tillgodoses i
annan ordning än genom förlagsinteckning. Härvid
hänvisas till en av nuvarande hovrättspresidenten
Gunnar Bendz upprättad promemoria om
gruvegendom såsom underlag för kredit, vilken promemoria
bifogats 1920 års gruvlagstiftningssakkunnigas
betänkande med förslag till gruvlag. I denna
promemoria gör sig Bendz till tolk för införandet av ett
nytt rättsinstitut, inskriven gruvrätt, som i likhet
med inskriven tomträtt skulle kunna särskilt
inteck-nas. I motiven säges härom att en sådan reform
förutsätter en ganska omfattande lagstiftning, en
reglering som lämpligen torde böra upptagas i en
fristående författning. Frågan ställdes på framtiden.

Problemet om gruva såsom kreditobjekt bringas
alltså genom den nya gruvlagstiftningen icke på
något sätt närmare sin lösning. Här föreligger
emellertid en praktiskt viktig fråga, som är förtjänt av att
med det snaraste av statsmakterna upptagas till
behandling.

Väljer man alternativet att förklara gruva för fast
egendom, kunna utan vidare föreskrifterna angående
inteckning i fast egendom bliva tillämpliga. Väljer
man åter alternativet inskriven gruvrätt, böra nu
gällande regler om inteckning i tomträtt och
vattenfallsrätt kunna bliva förebildliga.

O. F.

Utbyggnaden av Bromma
flygplats.

I en uppsats om Bromma flygplats i Teknisk tidskrift
1938, häfte 21, meddelar byråingenjör Gösta Sundén
bl. a., att för en ytterligare kostnad av ca 6,7 mill.
kr. skulle Bromma flygfält bland annat kunna förses
med en erforderlig blindlandningsbana i den
övervägande vindriktningen. Efter denna utbyggnad skulle
kostnaden för flygfältets anläggning, vartill hittills
enligt ingenjör Sundén åtgått ca 5,4 mill. kr.
(bortsett från byggnader, belysning, radio m. m.), komma
att något överstiga 12 mill. kr.

Inom parentes vill jag påpeka, att ingenjör Sundéns
artikel är ganska svårtydd. I texten hänvisar han
till vissa numrerade banor, men på figurerna saknas
nummer på banorna, varigenom det blir omöjligt att
följa framställningen. Vidare får man icke klart för
sig, huru kostnaden för bortsprängningen av
bergudden mellan banorna 3 och 4, något över 2 mill. kr.,
skall bestridas.

Jag påpekar vidare, att i den ovannämnda
summakostnaden, ca 12 mill. kr., någon kostnad för själva
marken uppenbarligen icke ingår. Denna kostnad
är hög.

Enligt dagspressen har drätselnämnden i Stockholm
uttalat, att sammanlagda kostnaden, inberäknat
byggnader m. m., för Brommafältets utbyggnad i enlighet
med det av ingenjör Sundén refererade förslaget skulle
bliva 15,5 mill. kr., om värdet av den nuvarande
marken icke medräknas, samt att kostnaden för ett nytt
flygfält vid Skå-Edeby (rättare Skå-Edeby—Svartsjö)
skulle uppgå till ca 10 mill. kr., inberäknat marklösen.

Undertecknad har mycket dunkla begrepp om de
riktiga dimensionerna hos ett modernt flygfält, men
jag vägrar i det längsta att tro på den sakkunskap,
som hävdar att man på ett tidsenligt flygfält kan i

längden nöja sig med blindlandningsbana enbart i
"den övervägande vindriktningen vid dålig sikt",
särskilt om denna bana skall konstmässigt inpassas
mellan bergknallar. Man kommer säkert snart
underfund med, att det finnes flera "ogynnsamma
vindriktningar". Vädret i Stockholm är ju icke så konstant.
Jag befarar vidare, att man snart kommer att
upptäcka, att blindlandningsbanorna böra ha vida större
bredd än här föreslagna 300 m, och måhända finner
man också, att de böra vara längre än här föreslagna
1 500 m. Till sist upptäcker man kanske, att flera
av de bland kullarna inpassade och i olika riktningar
utspretande startbanorna äro för få, för korta eller
lida av andra tekniska brister. Det vore av intresse
att få veta, vad Brommafältet skulle kosta med
exempelvis tre stycken säg 600 m breda och säg 1 800 m
länga blindlandningsbanor, utlagda i olika
ogynnsamma vindriktningar. Kostnaden för en sådan
flygplats bleve naturligtvis synnerligen hög, särskilt om
hänsyn tages till markkostnaden.

Jag kan icke finna det försvarligt att nedlägga
belopp av här erforderlig storleksordning på en
anläggning sådan som en modern civil flygplats, där de
framtida kraven på utrymmen äro så utomordentligt
svåra att överblicka, med mindre än att man från
början har till sitt förfogande relativt god tillgång på
lämplig mark till skäligt pris. Jag har länge haft
den uppfattningen, att utredningarna rörande Bromma
flygfält, trots all sakkunskap och alla studieresor,
skett utan det rätta greppet på uppgiften. Man har
till synes varit rädd för att gå till botten med
problemen, och sedan man en gång •—- med enormt
överskattande av värdet av fältets relativa närhet till
Stockholms centrum — börjat i Bromma, känner man
sig tvungen att stanna kvar där. De anslagsbeviljande
myndigheterna, som redan ha utsatts för
överraskningar i form av krav på nya bidrag, löpa stor risk
att framgent få gång efter annan lämna betydande
tilläggsanslag, utan att dock ett fullgott resultat
någonsin uppnås.

Meningarna om Brommafältets värde äro delade.
Uti en motion vid årets riksdag av herr Rickard
Lindström (Första kammaren nr 263, år 1938)
föreslås inköp av mark för ett nytt flygfält vid Skå-Edeby
och Kumla å Svartsjölandet invid Stockholm. Uti
motiveringen anföres bl. a.

"— — — Verkställda utredningar och tekniska
undersökningar hava nämligen ådagalagt, att
flygfältet i Bromma visserligen kan fylla icke alltför stora
krav beträffande trafik av ur flygsynpunkt mera lokal
karaktär, men då det gäller direkta flygförbindelser
med mera avlägsna orter, bliva kraven ifråga om
bland annat start- och landningsbanor m. m. sådana,
att Brommafältet ingalunda i rimlig mån kan eller

kommer att fylla erforderliga anspråk.–-De

här anförda kraven (nämligen måttbestämmelser för
amerikanska flygfält) kunna i varje fall icke utan
orimliga sprängnings- och schaktningskostnader
uppfyllas av vare sig Bromma- eller Barkarbyfältet, men
däremot äger det angivna området å Svartsjölandet,
såsom framgår av bifogade karta, möjlighet att
motsvara dessa fordringar efter schaktnings- och
utfyll-ningsarbeten till ett jämförelsevis ringa belopp,
nämligen ca 1,5 mill. kr. ––."

Det vore med hänsyn till de väldiga kostnaderna
och det nya i hela anläggningen av intresse att få
höra även annan sakkunskap, än den hittills
tillfrågade, exempelvis sakkunskap från Förenta staterna,
där den civila flygningen för närvarande torde ha
kommit längst.

Ingenjör Sundéns artikel innehåller för övrigt på
slutet så många reservationer med hänsyn till den
framtida utvecklingen, att läsaren svårligen kan undgå

300

16 juli 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free