Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 18 juni 1938 - Utbyggnaden av Bromma flygplats, av Einar Nordendahl - Notiser - Lettlandsresa, av Richard Smedberg - Magnesiumsulfat som insektsgift, av E. R—s - Radionyheter i tryck, av —ne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
att misstänka, att han själv tvivlar på möjligheten att
för rimlig kostnad få till stånd ett för framtida behov
väl avpassat flygfält vid Bromma.
Vidare har jag den uppfattning, att det nuvarande
Brommafältet och dess närmaste omgivningar ha
alldeles för stort värde såsom välbelägen
byggnadsmark för att tagas i anspråk för en så markkrävande
anläggning som ett flygfält, och jag har därför i
dagspressen tillåtit mig att föreslå, att man nu resolut
uppger planerna på ytterligare utbyggnad av
Brommafältet, samt att man i stället förlägger Stockholms stads
flygfält till det ännu lediga Skå-Bdeby-fältet, den
plats, som uppenbarligen erbjuder vida större utrymme
samt lägre byggnadskostnad än någon annan plats
inom samma avstånd från Stockholm. Att tiden för
färden ut till flygfältet från Stockholms centrum
därigenom ökas med 15 à 20 min. anser jag betydelselöst
med hänsyn till flygpassagerarnas mycket ringa antal
ocn x-esornas stora längd. Man får besinna, att
Stockholm är ingen världsstad, intet Berlin eller London.
Huvudsaken är, att man får ett under såvitt möjligt
alla väderleksförhållanden användbart fält till rimlig
kostnad.
Jag vill till sist ifrågasätta, om det kan vara
lämpligt att ha två flygfält så nära varandra, som det
civila Brommafältet och det militära Barkarbyfältet,
det senare som bekant avsett för Stockholms
jaktflottilj.
Stoppar man icke i tid arbetet vid Bromma, är det
icke uteslutet, att Ingemar Petersson får rätt. Han
har enligt uppgift i ingenjör Sundéns uppsats vid
något tillfälle uppskattat den totala kostnaden för
Brommafältets tidsenliga utbyggande till ca 40 mill. kr.
Einar Nordendahl.
NOTISER
Lettlandsresa. Sista sommaren, som det stora
svenska kraftverksbygget i Kegums i Düna är av
särskilt intresse, är inne. Väg- och vattenbyggarna
inbjuda därför Svenska teknologföreningens avdelningar
Mekanik och Svenska elektroingenjörsföreningen att
följa med till den gamla svenskstaden Riga enligt
följande resplan.
Tisdag 9 augusti lämna vi Stockholm kl. 9 med
ångfartyget Aeolus (resdräkt och handgods). Genom
tillmötesgående av utrikesdepartementet få vi
kostnadsfritt gemensamt pass, utställt på färdledaren, och
en liknande älskvärdhet av lettiska legationen medför,
att viseringsavgiften bortfaller, om vi bliva minst
10 st. Biljettpriset utgör tur och retur 75 kr. (I kl.),
52: 50 kr. (II kl.) eller 30 kr. (däck). Vill man ha
enkelhytt (I kl.) blir det ett tillägg av 15 kr. i
vardera riktningen. Är anslutningen minst 15 st. beviljar
Rederi-Svea 10 % nedsättning. Måltiderna ombord
kosta 1: 50 kr. (kaffefrukost), 3 kr. (lunch), och
3: 50 kr. (middag). Fullmåne förväntas!
Onsdag 10 augusti anlända vi kl. 7 (lettisk tid) till
Zollquai i Riga och taga omedelbart in på det
närbelägna hotell S:t Petersburg (Schlossplatz 4). Bliva
vi många, måste några söka sig även till det 1 km
avlägsna Hotel de Rome (Theaterboulevard 5), minst
lika förnämt.
Kl. 10 vidtager Svenska entreprenadaktiebolagets
värdskap genom dess chef, major Carl Thulin, och
företagets övriga ingenjörer. I bussar färdas vi
50 km uppströms Düna till Kegums, där lunchen
väntar. Vid dess slut lämnas en redogörelse över vad vi
skola få se på den väldiga arbetsplatsen.
Efter återkomsten till Riga börjas det enskilda
turisteriet, varvid middagstimmarna lämpligen ägnas
Altstadt med dess svenskminnen från århundradet
1621—1721, då våra förfäder ägnade sig åt uppgiften
att göra Östersjön till en svensk insjö. På kvällen
kan man ev. njuta av operan med dess berömda
balett osv.
Torsdag 11 augusti böra vi vara tidigt i farten för
att hinna med ett havsbad vid Rigas Jurmala och
ytterligare se oss omkring i Latvijas huvudstad.
Kl. 12 (lettisk tid) lyfter båten ankar och det bär
hemåt.
Fredag 12 augusti kl. 8 äro vi åter vid Skeppsbron
i Stockholm, i god tid före arbetet alltså. En
ungdomlig och lagom förståndig deltagares reseminne har
därvid betingat mindre än 100 lcr.
Anmälan om deltagande bör av utrymmesskäl ske
så snart som möjligt och senast den 30 juli hos
undertecknad, varvid följande uppgives:
fullständiga för- och efternamn, födelseår och
-datum; post-, telefon- och telegramadresser; vilken
båtbiljett som önskas och med vem man ev. vill dela
hytt.
Undertecknads adresser äro:
post: Drottningholmsvägen 12, 2 tr, Stockholm K.
telefon: 53 04 47, 10 18 11, 50 09 76.
telegram: flottning.
Richard Smedberg.
Magnesiumsulfat som insektsgift. Många av de
välkända och mycket använda insektsutrotande medlen
innehålla arsenik i någon form och lida därför av den
olägenheten, att de äro ytterst giftiga för människor,
husdjur och fåglar. Förberedande försök ha nyligen
visat att lockbeten, innehållande 20—25 °/o
magnesiumsulfat, 60—65 °/o kli, 15 % melass och tillräcklig mängd
vatten för att göra blandningen fuktig, äro lika
effektiva mot gräshoppor som liknande beten med 5 %
arsenik. Sådana beten äro naturligtvis oskadliga för
ryggradsdjur och de äro också billigare än arsenikbeten.
Vissa fackmän anse att magnesiumsulfatlösningar
kunna vara värdefulla insektsutrotande medel, då de
synas vara förödande för insekter med mandibler, på
samma gång som deras stora löslighet i vatten skulle
göra det lätt att avlägsna dem från frukter och växter.
Detta gör dem överlägsna arsenikblandningar.
("Magnesium ’Sulphate — A New Insecticide", av H. W. Frings
och M. S. Frings, Science, 1937, 85, 428.) E. R—s.
Kadionyheter i tryck kunna numera erhållas i
Amerika från RCA Radiopress. Idén, som utarbetats av
Radio Corporation och försöksvis tagits i bruk, innebär
utsändning från en rundradiostation av tryckta nyheter
etc., avsedda att mottagas av allmänheten.
Anordningarna äro i princip att betrakta såsom en utvidgad
till-lämpning av bildtelegrafering över tråd i kombination
med rundradio och en förenklad form av television.
Systemet arbetar med 50 linjer per cm.
Synkroniseringen sker genom anslutning av såväl sändaren som
den speciella mottagaren till samma växelströmsnät, som
driver en synkronmotor i apparaturen vid konstant
varvtal. Även vid mottagarens anslutning till annat nät än
sändaren eller överföring till fartyg på havet kan
synkronisering enkelt åstadkommas, bl. a. genom
användning av stämgaffelkontroll. Drivmotorns förbrukade
effekt utgör 50 watt.
Bildöverföringen sker med en hastighet av 110 ord i
minuten vanlig tryckstil, 45 ord skrivmaskinstil. Sid-
18 juni 1938
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
