Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 25 juni 1938 - Bostadshusets ventilation, av Åke Grauers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
25 JUNI. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 25
o
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 68
INNEHÅLL: Bostadshusets ventilation, av civilingenjör Åke Grauers. — Utbyggnaden av Bromma flygplats.
— Facit. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Bostadshusets ventilation.
Av civilingeniör ÅKE GRAUERS.1
Sedan man i vår tid .kommit till insikt om
bostadsförhållandenas stora betydelse för folkhälsan, har
som ett led i strävan att skapa sunda och hygieniska
bostäder betydande arbete nedlagts på att
förbättra luftväxlingen i bostäderna. Ett bevis
härpå utgör den snabba utveckling på
ventilationsteknikens område, som under senare år ägt rum.
Mycket återstår emellertid ännu, innan anordningarna
för ventilation av våra bostadshus nått sådan
fulländning, att helt tillfredsställande luftbeskaffenhet
kan åstadkommas i bostäderna. Innan man går in
på frågan, hur ett bostadshus lämpligen bör
ventileras, bör man dock göra fullt klart för sig, varför
det måste ventileras samt vilket behov av luftväxling
i de olika utrymmena, som föreligger.
Inverkan av luftens beskaffenhet på den mänskliga
organismen.
Att människan är starkt beroende av den
omgivande luftens beskaffenhet är ett sedan gammalt
bekant förhållande, men det är först vår tids
forskningar, som givit en inblick i huru luftens skilda
egenskaper inverka på människans välbefinnande.
Enligt vad man hittills funnit äro livsbetingelserna
sålunda beroende dels av luftens rent fysikaliska
egenskaper — temperatur, fuktighetshalt och rörelse
samt måhända jonisering — dels av luftens
sammansättning — syrehalt, kolsyremängd, förekomst av
giftiga eller luktande gaser ävensom föroreningar av
damm och vid detta häftande bakterier och
smittoämnen.
Av dessa egenskaper hava de fysikaliska
otvivelaktigt det största inflytandet på livsfunktionerna,
medan luftens sammansättning under normala
förhållanden knappast kan bliva skadlig för människan.
Såsom våra bostadshus äro utförda kan nämligen den
ringa omsättning, som erfordras för att åstadkomma
en i sistnämnda avseende tillfredsställande
luftkvalitet, obehindrat äga rum genom de väggar, som
omgiva bostaden. Någon risk för syrebrist eller
kol-syreöverskctt av sådan storleksordning, att
människokroppen röner inflytande därav, kan därför
knappast uppkomma.
Giftiga gaser alstras normalt icke i en bostad,
varför eventuell förekomst av dylika därstädes får
betraktas som en olycklig tillfällighet, mot vilken man
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens högre
kurs i husbyggnadsteknik den 21/3 och 6/4 1938.
måste värna sig genom åtgärder, som förhindra
gasernas uppkomst och icke genom permanenta
anordningar för ökad luftväxling.
Många gånger kan förekomsten av damm bliva
besvärande. Bortsett från rena snygghetsskäl kan
nämligen damm genom sin bakteriehalt bliva
smittoförande och därigenom hälsovådligt. I första hand
böra därför bostadshusen förläggas så, att risken för
intagning av dammbemängd ytterluft är den minsta
möjliga. Betryggande avstånd till dammbildande
industrianläggningar, huvudtrafikleder o. dyl. är
sålunda ett önskemål, men även en klok placering av
byggnadens friskluftintag kan förebygga obehag i
detta hänseende. Bäst är givetvis att befria luften
från dylik förorening genom att låta den passera
reningsfilter, innan den insläppes i bostäderna. Om
man undantager sådana specialanordningar, får
emellertid dammförekomsten icke anses vara något
ven-tilationssp örsmål.
Så mycket större inflytande på
ventilationssystemets utformning har däremot uppkomsten inom
lägenheterna av luktande gaser. Människans
utdunst-ningar framkalla särskilt vid koncentration
oangenäma luktförnimmelser, matos kan många gånger bliva
besvärande, likaså tobaksrök, osv. Av utförda
experiment att döma är emellertid människans reaktion
mot dylik luftförorening av huvudsakligen psykisk
art. Någon direkt inverkan på människans vigör rent
fysiskt sett torde däremot den s. k. "dåliga" luften
knappast utöva. Härpå tyder även det faktum, att
olika människor reagera olika starkt mot "dålig" luft.
Detta förhållande hindrar dock icke, att man bör
nedlägga de största ansträngningar på att söka
åstadkomma så frisk och ren luft som möjligt i de lokaler,
i vilka människor uppehålla sig. Kravet på
bortskaffandet av den illaluktande luften är just också
den företeelse, som framför andra varit normgivande
för bestämmelserna rörande luftomsättningen vid våra
nu vanligen tillämpade ventilationssystem.
Av än större betydelse för människans
välbefinnande är emellertid, som redan nämnts, luftens rent
fysikaliska egenskaper. På samma sätt som en motor
eller annan arbetsmaskin måste nedkylas för att ej
bliva överhettad, måste även människokroppen givas
betingelser för temperaturreglering. Kroppen
avgiver värme och utdunstar vattenånga och till följd
härav utövar den omgivande luftens temperatur,
fuktighetshalt och rörelsehastighet stor inverkan på
livsfunktionerna. Det är också betecknande, att de sjuk-
11 juni 1938
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
