Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 2 juli 1938 - Det andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo 1938, av Fmn. - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Onsdag förmiddag fortsattes sektionsmötena, och
kl. 12,15 samlades man till gemensam lunch på N. I.
F:s inbjudan i föreningens ståtliga "Ingenjörernas
hus", vars rymliga fest- och samlingslokaler visade
sig kunna rymma nära 1 000-talet gäster vid sittande
bord.
Vid plenumsmöte i Universitetets ståtliga aula
följde så tre korta föredrag: av professor Martin Levon
"Nordens länder som producenter av trä och
träför-ädlingsalster", av stadsplanedirektör A. Lilienberg,
"Stadsplaneplanering med hänsyn till skydd från
luften" och av vejdirektor Geir Zoega, "Islands Veje".
Härmed var det långa arbeteprogrammet avslutat och
kl. 19 möttes ca 1 300 deltagare samt ett antal
inbjudna gäster representerande statliga ocli kommunala
myndigheter ånyo i den stora festsalen på
utställningen, där den ståtliga avslutningsbanketten
försiggick. Genom utmärkta högtalareanordningar blevo
här icke blott talen för alla väl hörbara, utan
möjliggjordes även en allsång av sällan förekommande
samstämmighet. Man hade nämligen ordnat så att en
försångare klart men diskret bar upp melodierna till
stöd för de tveksamma och effekten blev ypperlig. Ett
tilltalande inslag blev sålunda det unisona
framförandet av alla de fem nordiska ländernas folksånger
efter skålar för statsöverhuvudena. Festkommitténs
ordförande överingenjör C. F. Mathiesen höll
välkomsttalet, och ingenjör Owe talade för gästerna och
alla, som medverkat vid mötet, samt slutade med att
utbringa en skål för de nordiska
ingenjörsföreningarna och samarbetet dem emellan. Hrr Højgaard, von
Schantz, Thorvaldsson och Westerberg tackade var
för sitt land varmt och vältaligt. Kvinnan hyllades
unisont med en för dagen diktad sång av ingenjör
Axel Rønning och stortingspresident Hambro
framförde spirituellt gästernas tack. Festen avslutades
med en livlig och glansfull, internordisk bal.
Dagarna efter mötet voro längre och kortare
rundresor i Norge arrangerade, kombinerade med
studiebesök vid industrianläggningar m. m.
Damprogrammet, arrangerat av en särskild
kommitté med ingenjör Rønning som ordförande, upptog
utom deltagande i öppningsmötet,
sektionsmiddagarna, teaterföreställningar och banketten, en utflykt på
tisdagen till det natursköna Sundvolden vid
Tyri-fjorden samt ett av damerna synnerligen uppskattat
besök på onsdagen i bildhuggaren Gustav Yigelands
museum och atelier, där de hittills färdiga
skulpturerna för den stora monumentalanläggningen i
Frogner-parken besågos, varefter damerna vid en lunch på
"Skansen" fingo tillfälle avtacka sina älskvärda
ciceroner.
Alla deltagarna i Oslo-mötet komma förvisso att
därifrån som helhetsintryck bevara minnet av den
omisskänliga hjärtlighet, som där kom till synes från
norrmännen gentemot grannländernas representanter
och den i alla detaljer fulländade administrationen.
Det blir sannerligen icke någon lätt uppgift att i
Sverige ordna det tredje nordiska teknikermötet om
några år, så att de stolta traditionerna från
Köpenhamn 1929 och från Oslo 1938, värdigt fullföljas!
Icke minst kan lokalfrågan komma att erbjuda
svårigheter.
Fmn.
Ekonomisk översikt.
Den aktuella ekonomiska situationen i U. S. A.
karakteriseras måhända klarast genom angivande av
stål- och tackjärnsproduktionens nuvarande
omfattning. Dessa siffror avspegla i främsta rummet
nyinvesteringarnas råvarubehov, om än
konsumtionsvaror med mera långvarig förbrukning, såsom
automobiler, spela en icke ringa roll för den totala
efterfrågan. Först en mera markerad ökning av
efterfrågan på järn och stål kan väcka förhoppningar om
verklig förbättring av konjunkturläget i U. S. A.
U. S. A:s tackjärnstillverkning var under maj lägre
än under någon månad tidigare sedan föregående
lågkonjunktur. Produktionen uppgick endast till 1,27
mill. ton eller obetydligt mer än % av den under
samma månad ett år tidigare. Stålverkens
tillverkning visar ungefär samma utveckling. Maj månads
produktion uppgick till 35 proc. av den ett år
tidigare. Den obetydliga stegring under de sista
veckorna av den utnyttjade produktionskapaciteten från
bottenläget i slutet av maj på 26 proc. till omkring
28 är av den omfattning, att den näppeligen kan
tillmätas någon betydelse vid sidan av den absolut sett
mycket låga sysselsättningsgraden.
Dessa oförmånliga tillverkningssiffror äro uttryck
för en från näringslivet överlag med undantag för
byggnadsindustrien minskad efterfrågan.
Framförallt är det järnvägarnas sjunkande och låga
trafiksiffror med därav följande ogynnsamma
räntabilitetsutveckling, som reducerat denna näringsgrens
efterfrågan för såväl underhåll som nyinvestering.
Järnvägarnas driftsekonomiska förhållanden voro redan
före senaste konjunkturomslag oförmånliga, men den
svaga höjning av räntabiliteten som
konjunkturförbättringen medförde, framtvingade på grund av det
långvariga tidigare eftersättandet av anskaffningen av
materiel relativt stor efterfrågan hos järnverken. Den
andra faktorn av avgörande betydelse för
järnindustriens nuvarande läge är den katastrofala nedgången
i automobiltillverkningen. Det totala antalet under
april framställda automobiler var 260 000 st. mot
540 000 st. året förut. En oväsentlig ökning av
produktionen under andra och tredje juniveckorna kan
icke i nämnvärd grad förbättra intrycket av
aprilsiffrorna eller minska farhågorna för att fabrikerna
åter komma ned i 1932 års låga tillverkningssiffror.
Den enda produktionsgren av större betydelse, som,
att döma av föreliggande statistiska uppgifter, är
livligare sysselsatt än för ett år sedan, är
byggnadsindustrien. Dodges statistik över slutna byggnadskontrakt
företer en ökning under maj gentemot föregående
månad på 28 proc. och i förhållande till maj i fjol på
16 proc. Då byggnadsindustrien anses såsom en
nyckelindustri för konjunkturutvecklingen — såsom
t. e. framgår av dess roll i de senaste årens engelska
konjunkturutveckling — kunde man av den relativt
gynnsamma utvecklingen inom densamma möjligen
vilja sluta sig till, att förutsättningar för ett allmänt
omslag till det bättre vore för handen. Tyvärr finns
det andra omständigheter, som förhindra en dylik
slutsats. Den nuvarande sysselsättningen är icke ett
uttryck för produktionens ekonomiska förutsättningar, i
det densamma till synnerligen stor del har sin grund
i det allmännas finansiering av
byggnadsverksamheten. Av totalt enligt nämnda statistik under maj
slutna kontrakt å $ 283 mill. ha nämligen $ 144 mill.
avsett byggnadsföretag finansierade av allmänna
medel. Det allmännas finansiering av
byggnadsverksamheten visar f. n. en markant stigande tendens och
detta, ehuru det privata bostadsbyggandet tack vare
de statliga åtgärderna för försäkring av intecknings-
318
4 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
