Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 2 juli 1938 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
krediter samtidigt växt starkt. Trots den relativt
sett gynnsamma utvecklingen inom
byggnadsindustrien är denna industris produktionsvolym liten. Den
har nämligen icke ens under den senaste
högkonjunkturens toppunkt nått upp till mer än cirka 50 proc.
av 1929 års nivå.
Även konsumtionsvaruindustriernas sysselsättning
visar en betydande nedgång och Federal Reserve
Boards produktionsindex ligger på en 35 proc. lägre
nivå än för ett år sedan. Industriens löneutgifter ha
sjunkit ungefär lika starkt. Detaljhandelns
omsättning visar enligt samtliga indices för densamma en
icke obetydlig nedgång gentemot föregående år
varierande mellan 8 och 18 proc. Godstrafiken visar en
minskning på cirka 30 proc. gentemot i fjol.
Denna utveckling har icke kunnat undgå att
påverka fondbörsen. Det katastrofala kursfallet under
fjolårets senare hälft har visserligen ebbat ut och
under den senaste tiden en mindre återhämtning ägt
rum, sedan krigsrisken något minskats, men alltjämt
kvarstår en kursförlust på cirka 50 proc. sedan
topppunkten i våras. Noteringarna äro nere på 1934 års
nivå. Avståndet till 1932 års bottennivå utgör endast
hälften av det kursfall, som ägde rum i fjol.
Diskussionen om orsakerna till konjunkturomslaget
i fjol i U. S. A. pågår med oförminskad intensitet, men
någon enhetlighet i uppfattningen om den kan
förvisso icke konstateras. En väsentlig faktor var den
omständigheten att järnvägarna och
byggnadsverksamheten, som utgöra så avsevärda konsumenter av
stål och normalt så att säga representera en stor och
mera konstant del i efterfrågan på denna vara, aldrig
under senaste högkonjunkturen kommo i det läget, att
de kunde prestera en dylik efterfrågan. Järnvägarna
kommo aldrig allmänt ur sin krisartade situation och
inkomststegringen på grund av trafikökningen
slukades så gott som helt av växande personal- och
andra kostnader. Byggnadsverksamheten rycktes,
såsom förut nämnts, aldrig i högre, grad med i
konjunkturförbättringen. Härtill kommer att
statsingripandena icke sällan haft en mycket oförmånlig effekt.
Lagstiftningen för framtvingandet av omedelbart
utdelande av vinstmedlen inom bolagen har säkerligen
i hög grad reducerat de industriella nyinvesteringarna.
Det med betydliga fonderade vinstmedel arbetande
företaget har ett betydligt större intresse för
nyinvestering än det som måste vädja till en allt
fortfarande trög emissionsmarknad. Vår lagstiftning har
numera beaktat detta förhållande i sin
skattelagstiftning. Den senaste Rooseveltska given torde väl
närmast få betraktas såsom en produkt av insikten om
att ett nationalhushåll, som vant sig vid statliga
tillskott av kapital för nyinvesteringar av de mått, som
varit fallet i U. S. A., icke kan på en gång avstå från
dylika utan svåra rubbningar. Den senaste given
innebär nya tillskott men i andra former. Den
psykologiska effekten på företagarinitiativet av de förnyade
statsingripandena och de bebådade ytterligare dylika
har blivit ett avsevärt försvagande av det enskilda
företagarinitiativet. Det vill synas såsom om de
psykologiska förutsättningarna för en snar
återhämtning skulle vara relativt små. Man ställer sig
avvaktande inför de bebådade djupa ingripandena i
näringslivet, som av allt att döma komma att i sak
icke nämnvärt avvika från N. R. A.
Den sedan i höstas sakta fortgående engelska
konjunkturförsämringen avspeglar sig bl. a. i att antalet
arbetslösa stigit under maj med 20 000, medan det i
fjol minskades med 10 000. De sysselsattas antal var
i maj 140 000 lägre än ett år tidigare; siffran återges
med reservation för att de båda senaste årens siffror
på grund av vissa omläggningar av statistiken icke
äro adekvata. Exportvolymen för textiler liksom ock-
så numera för kol och järn befinner sig i sjunkande.
Bostadsbyggandet har länge företett en fallande
tendens som dock under maj brutits. Byggnadslån för
bostadsbyggnation visa för första gången på många
månader en stegring uppgående till 6,6 proc. gentemot
maj i fjol. Byggnadstillstånden för industrier ha
däremot varit 34,6 proc. lägre än förra året.
Nedgången i de totala byggnadsloven uppgår för månaden
endast till % proc. Såväl stål som tackjärn förete
lägre tillverkningssiffror för april och maj i år än
för samma månader i fjol. Under maj i år
tillverkades 0,97 mill. ton stål mot 1,06 mill. året förut, och
motsvarande siffror för tackjärn voro 0,64 och 0,71
mill. ton. Antalet registrerade bilar visar en icke
oväsentlig nedgång, som dock till en del torde ha sin
grund i rent tillfälliga omständigheter.
Konjunkturförsämringen kommer tydligt till synes i
exportsiffrorna, som dock också avspegla prisfallet sedan i fjol.
Importen har sjunkit £ 6,4 mill. till 19,2 mill. och
exporten från £ 33,3 till 29,7 mill.
Den senaste tyska arbetslöshetssiffran, den för maj,
uppgår till 340 000 och innebär en minskning
gentemot föregående månad på 80 000 och i förhållande
till föregående åren på 340 000. Inom den tunga
industrien liksom inom en rad andra
produktionsområden råder brist på arbetskraft liksom också på
råvaror. Arbetet på självförsörjning pågår i stegrad
takt.
Den svenska massa- och pappersindustrien har fått
vidkännas ett synnerligen kraftigt konjunkturomslag.
Skeppningarna under maj hade ett värde av 41,4 mill.
kr. eller 17,8 mill. kr. mindre än under samma månad
i fjol. Kraftigast är nedgången för den oblekta
sul-fiten, vars majsiffra i år var 63 100 ton mot 113 800
i fjol; fjolårets kvantitet var dock osedvanligt stor
men även jämförd med en normalsiffra är
försämringen betydande. Sulfaten företer en fullt parallell
utveckling 57 800 mot 108 300. För tidningspapper
har skeppningen minskats med cirka 15 proc.
gentemot i fjol, men för omslagspapper är reduceringen
hela 46 proc. Svenska handelsbankens prisindex visar
ett indextal för sufitmassa på 108 för maj mot 208
vid toppläget i september i fjol. Motsvarande siffror
för sulfaten äro 98 och 169. Indextalet för den våta
slipmassan har sjunkit från 180 för augusti förra
året till 93 för maj i år. Den driftsinskränkning på
20 proc., som genomfördes i april för sulfitmassan
med undantag för konstsilkemassa är uppenbarligen
för liten, och en avsevärd reducering av driften måste
tydligen äga rum för att vinna balans mellan
produktion och efterfrågan för såväl sulfat som sulfit. Inom
pappersindustrien hade nedgången varit kraftig redan
under april och den under maj har icke haft större
omfattning.
Trävaruskeppningarna ha under maj uppgått till
55 300 stds mot 63 200 samtidigt i fjol. De närmaste
månadernas kvantitetssiffror kunna väntas bliva
oförmånliga på grund av att köparna i stor utsträckning
anhållit om uppskov med leveranserna.
Järnmalmsutförseln har åter kommit upp på
rekordnivå med 1,35 mill. ton för maj mot 1,04 mill. ton ett
år tidigare.
Vår tillverkning av tackjärn är alltjämt större
än i fjol, medan däremot framställningen av stål
företer en betydande nedgång. Produktionen av
han-delsfärdigt järn och stål uppgick för maj till 53 300
ton mot 63 800 en månad tidigare. Enligt
järnverksföreningens beräkningar uppgick den svenska
konsumtionen av järn (tillverkning pius import minskad
med export) under årets fem första månader till
293 900 ton mot 463 400 ton året förut.
Tackjärnsexporten var något större än under maj i fjol eller
9 700 ton mot 8 400 ton, medan däremot annat järn
4 juni 1938
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
