Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 23 juli 1938 - Statens vattenfallsverk under de senaste tio åren, av G. Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rens elektriska distributionsnät är grafiskt angiven
på fig. 6. I sin helhet motsvarar den i medeltal 1/3
av totalproduktionen inom landet på de allmänna
distributionsnäten.
Kurvan företer ganska jämn stegring mellan
krisperioderna omkring 1920 och 1930.
Anmärkningsvärt är, att dessa krisperioder icke kännetecknas av
nämnvärd nedgång i konsumtionen, endast av ett
stillestånd. Därav bekräftas, att kraftindustrien ej
är lika kriskänslig som annan industri.
Under den gångna 10-årsperioden har
kraftproduktionen stigit från ca 1,5 milliard kWh per år till ca
2,7 milliarder kWh eller med ca 80 %.
Av särskilt intresse är den starka stegringen av
förbrukningen under de tre sista åren. En analys
(fig. 8) visar, att den framför allt härleder sig från
ökningen på tre förbrukningsområden. För det
första inom storindustriens område, där
högkonjunkturens inverkan adderats till kraftökningen på grund
av både rationaliseringen inom landets industri och
övergången till högre förädlingsformer inom våra
storindustrier för järn och trä. För det andra har den
starka forceringen av järnvägselektrifieringen,
särskilt beträffande statsbanorna, "lett till en betydligt
ökad förbrukning av härför erforderlig kraft, och
slutligen har konsumtionen av prima kraft i allmän
distribution starkt stigit. Människorna ha lärt sig
att rätt värdesätta och tillgodogöra sig den
elektriska kraften, som blivit en nödvändighetsvara i
hemmen både i staden och på landet. En viktig faktor i
detta sammanhang är det energiska arbetet med
rationalisering av detalj tarifferna, som bedrivits
särskilt av Svenska elektricitetsverksföreninaren. An-
mill. kr pr 6r resp. 7°
As
c.
o
-O
o
S io
-X.
<
mo 1915 1920 1925 1930 1935
Fig. 7. Ekonomisk statistik 1910—1937.
/9Z8 Z9 30 3/ 3Z 33 36 35 3£ 37
Fig. 8. Den producerade energimängdens fördelning på
olika konsumentgrupper 1928—1937.
märkningsvärd är den ökade konsumtionen inom
Vattenfallsstyrelsens landsbygdselektrifiering.
Ett par intressanta siffror må dessutom särskilt
antecknas.
Vid 10-årsperiodens början uppgick summan av
begärda nyanläggningsanslag både för kraftstationer,
sjöregleringar och ledningar till 4—5 millioner kronor
per år. Under de sista två åren utgör medeltalet per
år ca 25 millioner kronor. Det är en ganska
belysande siffra för de ökade anspråken på kraft. Sedan
norra stamlinjen blivit färdig, kan dock räknas med
en sänkning. Totalsumman av de angivna begärda
anslagen uppgår för närvarande till ca 343 millioner
kronor.
På insatt kapital har staten under 10-årsperioden
erhållit en avkastning av 5-8 %.
Anläggningstekniken har givetvis även undergått
stora förändringar.
På vattenkraftbyggnadernas område inom
Vattenfallsstyrelsen är framför allt att anteckna införande
av grävmaskiner med stor kapacitet. Trots stigande
arbetarelöner har man med deras hjälp kunnat hålla
kostnaderna nere. Utvecklingen kännetecknas
sålunda av ökad användning av maskinkraft och
minskning av den mänskliga arbetskraften. Inom verket
har särskilt nedlagts ett framgångsrikt arbete på
konstruktion av lämpliga grävskopor.
16 juli 1938
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
