Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 23 juli 1938 - Statens vattenfallsverk under de senaste tio åren, av G. Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Under den gångna tioårsperioden har
Vattenfallsstyrelsen undan för undan genom inköp väsentligt
ökat sitt naturkraftinnehav. Särskilt har detta skett
i Indalsälven och Ångermanälven. Den förra är ju
av dem den mest betydelsefulla. Av den
utnytt-ningsbara fallhöjden på sträckan Storsjön—havet
disponerar Vattenfallsstyrelsen nu ca 50 %■ Därjämte
har Vattenfallsstyrelsen inlett samarbete med ägarna
av fallen närmast Storsjön vid Hissmofors och
Kattstrupen, så att de bli rationellt utnyttjade på
Vattenfallsstyrelsens nät. För närvarande torde staten ge
nom Vattenfallsstyrelsen disponera drygt 1/3 av
landets till 32 milliarder kWh uppskattade totala
rå-krafttillgång. Vattenfallsstyrelsen kan från egna
outbyggda vattenkrafttillgångar mer än tredubbla sin
nuvarande produktion och är sålunda väl rustad för
sin framtida uppgift.
Taxornas utveckling.
Några ord böra kanske också sägas om
utvecklingen av Vattenfallsstyrelsens krafttaxor under de
gångna tio åren.
Det är ju karakteristiskt för förhållandena i vårt
land, att krafttaxorna för engrosleveranser inom
landet ha utbildats under fri konkurrens mellan
Vattenfallsstyrelsen och de kommunala och enskilda
stor-kraftföretagen. I allmänhet är det värmekraften,
producerad genom varje konsument, som givit den
övre gränsen för prissättningen. Det har dock
alltmer blivit Vattenfallsstyrelsen, som gått i spetsen för
utbyggnad av rationella taxor för engrosleveranser.
Under elektrifieringsepokens tidigare skede gick
taxebildningen ännu mycket i ovisshetens tecken, och
taxorna varierade mycket efter de lokala
förhållandena. Så kom kriget och den därpå följande krisen
med därav föranledda starka störningar på
taxebildningens förlopp. Först i. mitten på 1920-talet var man
inne i så stabila förhållanden, att taxebildningen kun
de följa fastare linjer.
På grund av den alltmera stegrade konkurrensen
med värmekraft blev det nödvändigt att modifiera
prisen nedåt, vilket också visade sig möjligt genom
den successivt ökade förbrukningen och den
därigenom förbättrade utnyttningen av
produktionsmaskineri och ledningar. År 1930 utfärdades därför vissa
normaltaxor, som inneburo dels en prissänkning och
dels en viss prisutjämning mellan kraftprisen å olika
delar av statens kraftnät. Dessa normaltaxor gällde
endast Centralblocket. Ä statens i norra delen av
landet liggande system har vattenkraftens utbyggan-
de varit billigare och även försäljningsförhållandena
annorlunda, vadan där gälla andra, något billigare
en-grostaxor. Efter fem år har ett nytt steg tagits i
prissänkande och utjämnande riktning för
kraftleveranser i Centralblocket, som ligga inom
normaltaxornas ram.
Från och med år 1936 gälla således inom nämnda
område nya normaltaxor, och dessa kunna anses
typiska för det nuvarande läget inom mellersta och
södra Sverige för engrostaxor och kraftpris inom
ovannämnda ram. Normaltaxorna bestå dels av på
normalt sätt uppbyggda taxor med fast avgift pr år,
effektavgift och energiavgift, dels av en särskild s. k.
bygdetaxa, speciellt avpassad för
landsbygdsföre-tagen.
För att belysa kraftprisens förändring under den
gångna 1 O-årsperioden har uppgjorts tabell 1, som
visar prisens sänkning för kunder av olika storlek
och typ. Resultatet torde kunna anses såsom mycket
tillfredsställande. De fastställda normaltaxorna vid
Vattenfallsstyrelsen torde hava givit välkomna
utgångspunkter för taxesättningen viel övriga företag
landet runt.
Några ord torde oökså böra sägas om samarbetet
med andra kraftföretag.
Slutord.
1 början av 1934 skrev undertecknad följande ord
i Vattenfallsstyrelsens 25-årsjubileumsskrift om
detta samarbete.
"De första årens utveckling skedde stundom under
ganska hård konkurrens mellan olika företagare.
Tiderna äro nu emellertid mycket förändrade. Det har
för alla klarsynta företagare blivit uppenbart, att, ett,
storsystem, som sammanbinder olika landsändar,
behöves, och att klokt planlagda och ledda
distributionsföretag kunna få tryggad avsättning och
existens genom att arbeta i samförstånd. Fred och
samförstånd mellan Vattenfallsstyrelsen och de privata
företagen ha således i stor utsträckning avlöst det
forna, en smula irriterande tillståndet. Ej minst det,
sista årets erfarenhet borde ha bevisat samarbetets
fördelar, och även den mest motsträvige torde nu
erkänna, att statens storsystem är ryggraden i landets
kraftförsörjning i kritiska tider. Också ha
sammanbindningslänkar ordnats i sådan utsträckning, att
Vattenfallsstyrelsen direkt eller indirekt kan
leverera kraft till de flesta betydligare kraftverk i hela
landet.
Ä ömse sidor torde också alla vara ense om, att
T ah. 1. Kraftpris vid Statens Vattenfallsverk.
Abonnent Anslutningspunkt Taxa Abonnerad effekt kW Utnvttningstid timmar Resulterande pris öre/kWh 1928’ 1931 1936
’Större industri Sek.-linje 22 kV Industritaxa 2 000 4 000 (garant, ut-
nyttn.-tid) —- 32 2,6
Större samhälle Sek.-station 22 kV Industri- och 3 000 (garant, ut-
topptaxa 2 000 nyttn,-tid för bot-
tenkraften) .— 3,4 2,9
Mindre industri Tert.-station 3,3 kV Industritaxa 200 2 500 — 5,3 4,7
Mindre samhälle „ 100 2 000 — 6,5 6,0
Landsbygdsför-
ening „ Bygdetaxa 75 (80 kWh/te) 8,0 7,4 6,4
i Anm. Något genomsnittligt kraftpris enligt industritaxan kan ej anges för år 1928, enär avgiften då varierade efter
anslutningens läge och överföringsavståndet.
348
23 juli 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
