Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av A. Billberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ningssträvanden. De borde också te sig synnerligen
lockande, eftersom det är fråga om så stora
varukvantiteter och så stora årliga omsättningar, att
dyrbara experiment och anläggningar hava utsikter att
betala sig. Då man finner, att den inhemska
tillverkningen av konstsilkegarn och stapelfiber
(cellulosaull) år 1936 ej ens hade kommit upp till 1 000 ton, har
man svårt att värja sig för intrycket, att det här är
ett av oss dess värre försummat område.
Huvudorsaken torde väl vara frånvaron av samarbete mellan
cellulosaindustrien och textilindustrien. Framhållas
bör att vid viskosmetoden, som närmast
ifrågakommer, den råvara, som medför högsta utgiften,
nämligen natronluten, bör kunna framställas till lägre pris
i Sverige än i flertalet andra länder, dels emedan
tillgång till billig elektrisk kraft finnes inom landet,
och dels emedan riklig avsättning finnes för den
samtidigt med natronluten erhållna kloren. Expansion
inom konstsilkeindustrien skulle alltså samtidigt
medgiva expansion för elektrokemiska industrien.
Det ligger emellertid nära till hands att lägga
ytterligare en synpunkt på problemet. Det har ju
visat sig, att vår verkstadsindustri gjort sig gällande
på exportmarknaden framför allt genom slutfärdiga
tillverkningar av högsta kvalitet. Med utgångspunkt
härifrån frågar man sig, om icke förhållandena skulle
visa sig bliva ungefär likartade och till vår fördel, om
vi även på cellulosaområdet ginge mera över till att
framställa mera förädlade produkter än cellulosan
är. Förutsättningen härför är emellertid givetvis
bl. a. att vi tillkämpa oss en ledande ställning ifråga
om cellulosans och även dess biprodukters förädling
till olika slutprodukter.
Vi skola nu övergå att behandla försörjningen med
oorganiska och organiska kemikalier och preparat.
Av sådana finns det ju hundratals i handeln, men
här kan endast bli fråga om att behandla dem som
hava storindustriell användning. Tabell 7 upptar de
viktigaste oorganiska kemikalierna, av vilka flera äro
oundgängligen nödvändiga för att vissa
industrigrenar skola kunna upprätthålla driften. Den
viktigaste "kemiska nyckeln", så att säga, är utan tvivel
koksalt, som även behövs för folkförsörjningsända-
Tabell 7. Import, export och tillverkning av vissa oorganiska kemikalier år 1936.
Varuslag Import Export Tillverkning
ton 1 000 kr. ton t 000 kr. ton 1 000 kr.
Svavel ............................................ 69 289 6 040 6426 529 19 616 1491
Fosfor ............................................ 66 166 — — — —
Saltsyra .......................................... 604 38 2 040 146 9 654 751
Svavelsyra ........................................ 509 69 1379 155 147 488 6 387
Salpetersyra ....................................... 4 468 1 182 — _ 6 590 1466
Fosforsyra m. m................................... 2 040 622 96 23 632 161
Koksalt ........................................... 167 725 5 070 507 21 — _
Kaliumltlorid ...................................... 6 264 1058 – — _ _
Natriumhydrat .................................... 2 710 623 339 292 12 229 3166
Kaliumhydrat ..................................... 1 911 1059 631 700 1 796 1 555
Klor .............................................. 6100 900 — — 7 213 1416
Klorkalk, ber. som 100 :% klor...................... 4 911 1229 49 16 4 036 995
Kalciumklorid ..................................... 60 191 4 213 10 4 _ _
Magnesiumklorid .................................. 1802 196 4 1 — _
Natriumsulfat ..................................... 148 115 6 334 415 28 8 952 372
Kaliumkarbonat ................................... 1585 708 21 15 203 101
Natriumkarbonat (soda) ........................... 31815 3 595 50 13 11 350 854
Alun m. m......................................... 461 57 21 930 1651 38 513 2 724
Vattenglas ........................................ 4147 501 43 15 4 652 519
Kalciumkarbid m. m............................... 160 40 10 667 2 675 32 575 4175
Kiselkarbid m. m.................................. 555 335 684 417 1 183 648
354 23 juli 1938
Tabell 6. Import- resp. exportöverskott av
spånadsämnen år 1936.
I. Spånadsämnen
Totalt ........................................................67 000 83
Härav: Ull ................................................9 700 27,2
Bomull ........................................32 000 38,8
Lin ..............................................2 600 2,8
Hampa ........................................9100 4.6
Jute ..............................................7 600 2,9
Konstsilkefibrer och andra
cellulosafibrer ......................900 1,7
II. Garn ocU tråd ..........................................g 600 57,2
Härav: Silke, naturligt ........................113 3,6
„ konstgjort......................2174 11,0
Importöverskott
Värde
ton mill.
kronor
ton med ett värde av 83 mill. kr., vartill emellertid
komma 9 600 ton av halvfabrikaten garn och tråd
med ett värde av icke mindre än 57 mill. Summa
således 140 mill. kr. Då cellulosa är en av de
viktigaste utgångsprodukterna för de kemiska
spånadsämnena, må samtidigt framhållas, att vår export av
cellulosa år 1936 uppgick till ca 2 mill. ton med ett
värde av 284 mill. kr., varav sulfitcellulosan, som tills
vidare är det huvudsakliga "kemiska" spånadsämnet,
har en andel av 1160 000 ton till ett värde av 177
mill. kr. Konstsilkemassan utgör härav f. n.
uppskattningsvis 200 000 ton. Då man jämför dessa
siffror fäster man sig vid att spånadsämnena äro så
dyra i förhållande till sulfitcellulosan. Förädlingen
av denna till spånadsämnen kan tydligen kosta
skillnaden mellan 210 kr. per ton för cellulosa och ca
2 200 kr. per ton för en produkt fullt jämförlig med
ull eller mellan 210 kr. och 1 200 kr per ton, om det
gäller att konkurrera med bomull. Ospunna
konstsilkefibrer betinga ett pris av ca 2 000 kr. per ton,
garn av konsilke 5 000 kr. per ton samt tvinnat
konstsilke 6 000 kr per ton — allt medeltal enligt
handelsstatistiken.
Spånadsämnena är utan tvivel en av de
varugrupper, som ligga bäst till för ökade självförsörj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
