Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av A. Billberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 8. Import, export och tillverkning, av diverse organiska produkter år 1936.
Va ruslag Import Export Tillverkning
ton 1000 kr. ton 1 000 kr. ton 1000 kr.
Citronsyra och vinsyra............................. 359 557 3 5
Bensoesyra och salicylsyra ......................... 30 82 — — — —
Ättiksyra ......................................... — — 3 1 859 2 438
Oxalsyra och oxalater ............................. 189 193 — — — —
Glycerin .......................................... 827 1019 181 149 1026 1262
Etylenglykol ...................................... 160 301 6 9 — —
Kalciumacetat ..................................... — — 30 5 514 83
Trätjära m. m..................................... 1009 186 1 8 433 1 1644 6 846 1048
Terpentinolja ...................................... 1001 617 2 248 679 5 734 1375
Flytande harts .........’........................... — — 12 703 1580 14 892 1662
Träsprit .......................................... 3 5 681 210 1 288 427
Aceton, acetonoljor m. m........................... 672 569 64 98 46 42
Formalin .......................................... 73 56 91 38 1105 536
För läcker avsedda lösningsmedel .................. 290 349 25 30 490 546
Kasein ............................................ 905 671 144 102 212 116
Bensololjor ........................................ 1245 659 1705 628 3112 1236
Karbolsyra, kresol m. m............................ 8 293 1250 17 3 — —
i Häri ingår även export av rå terpentinolja.
mål. Vidare ha vi natriumsulfat, som är nödvändigt
för sulfatcellulosaindustrien, svavel för
sulfitcellulosaindustrien, soda och pottaska för glasindustrien m. m.,
klor och klorkalk för pappers-, cellulosa- och
textilindustrierna, alkalierna för tvättmedelsindustrien
m. m., salpetersyra, svavelsyra och oleum för
krut-och sprängämnesindustrien m. m.
Beträffande organiska produkter finnes en liknande
sammanställning i tabell 8.
Jag skall nu gå in på den kemiska teknikens
utvecklingslinjer och därvid söka sätta dessa i samband
med vårt lands speciella försörjningsproblem samt
rå-varuförutsättningar och tekniska resurser över huvud
taget. Jag tillåter mig då att stöda mig på de
omfattande utredningar, som just i dessa hänseenden
utföras i Tyskland, framför allt i samband med den
s. k. fyraårsplanens utarbetande.
Beträffande de onekligen imponerande
forsknings-och utvecklingsarbeten, som igångsatts i Tyskland,
förtjänar en del allmänna och organisatoriska
förhållanden emellertid först att omnämnas.
Sålunda har inrättats ett "Reichsforschungsrat",
som skall utgöra en överledning över alla viktiga
forskningsanstalter och laboratorier. Rådet skall
analysera försörjningsproblemen ur vetenskaplig och
teknisk synpunkt. Vidare skall det söka tillse, att
alla utvecklingslinjer bliva bearbetade och detta så
långt möjligt med den intensitet, som betingas av
resp. frågors betydelse för landet, närmast
naturligtvis bestämt av fyraårsplanen. Det flesta problemen
torde emellertid få lov att ses på längre sikt.
Forskningen skall ej helt och hållet vara dirigerad
och inriktad på mer eller mindre klart formulerade
tekniska mål, utan en viss förutsättningslös och fri
teoretisk forskning skall också finnas. Det åligger
dock forskningsrådet att se till, att de därvid erhållna
forskningsresultaten överföras till den dirigerade
forskningen, så att resultaten där kunna tillämpas och
nyttiggöras för tekniken fortast möjligt.
Ett första resultat av rådets arbete synes ha blivit
uppgörandet av vissa huvudprogram för den
dirigerade forskningen. För genomförandet av
programmets olika delar synas i huvudsak befintliga
forskningsanstalter och laboratorier hava tagits i anspråk,
så mycket mer som en mycket stor del av frågorna
redan voro under bearbetning på olika håll. Såväl
förstärkning av de befintliga som uppsättning av nya
forskningsinstitut har emellertid kommit till stånd
enligt vad som uppgives.
Man synes i Tyskland i huvudsak analysera den
kemiska teknikens mål och utvecklingslinjer från de
tre olika synvinklar eller utgångspunkter, nämligen:
1. Möjligheterna att bättre tillvarataga och förädla
inom landet framställda eller som avfall framkomna
varor.
2. Möjligheterna att ersätta importvaror med helt
inhemska produkter. Denna arbetslinje innebär i
stort sett att man börjar i andra ändan, jämfört med
första fallet.
3. Möjligheterna att nyttiggöra den kemiska
forskningens principiella rön inom olika tekniska områden.
I det praktiska arbetet torde väl dessa linjer icke
kunna hållas helt åtskilda, men de äro otvivelaktigt
till nytta vid de olika problemens analysering, och
även organisatoriskt synes man i viss mån hava
inrättat sig efter denna indelning.
Bland de olika problem, som i Tyskland upptagits
under l:a gruppen: "Bättre utnyttjande av olika
produkter samt avfall" kan det vara av intresse att något
beröra följande varuslag, nämligen sojabönor, fisk,
blod, jäst, mjölk, potatis, halm samt ved.
Sojabönan. Möjligheterna att nyttiggöra denna
såväl i Tyskland som hos oss är i huvudsak ett
växtförädlingsproblem. Vad som gör sojabönan så
värdefull är dels att den är en av de billigaste
äggvitekällor som finns, dels att den dessutom innehåller
ca 20 % fett, vid vars extraktion förutom matolja och
tekniska oljor en mycket värdefull biprodukt, lecitin,
erhålles. Lecitin är ett utmärkt emulgeringsmedel,
som har användning inom läderindustrien för att
underlätta infettning av lädret, vidare inom
margarin-och choklad- och bageriindustrierna såväl som för
farmaceutiska ändamål. Nya användningsområden
kunna förutses inom textilindustrien, konstsilke- och
annan cellulosafiberindustri m. m., vidare för
skumsläckning etc. Även hos oss ha odlingsförsök
igångsatts.
Fisk. Fisket är ett näringsfång, där de erhållna
produkterna utnyttjas mycket dåligt och där mäng-
16 juli 1938
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
