- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
358

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av A. Billberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 3. Konstämnesschema.

kvaliteter avsedda för vitt skilda ändamål äro i bruk.
Så t. e. användes fenoplast alltmer i elektroindustrien
på grund av sina utmärkta isolationsegenskaper, men
andra liknande konstprodukter kunna ersätta vissa
metaller såsom bly, tenn, mässing och bronser för
många ändamål, t. e. i kugghjul, glidlager m. m.

Den andra gruppen, acetylen-etylengruppen, är av
nyare datum. Här återfinnes bl. a. den syntetiska
kautschuken, som nu framställes i rätt stora mängder
—• ca 50 000 ton eller 10 gånger vårt årsbehov av rå
kautschuk — huvudsakligen i Tyskland, Amerika och
Ryssland. Den tyska produkten, Bunakautschuk,
avviker i framställningssättet något från den
amerikanska, Dupren, och den ryska, Sowpren. De senare
innehålla förutom kol och väten även klor.

Gången av framställningen av buna är särskilt
markerad på bilden. Över acetylen, acetaldehyd
(genom vattenaddition) aldol och butylenglykol fås
butadien, som är en gas och utgör den egentliga

grundsubstansen. Av denna erhålles kautschuken
genom polymerisation med tillhjälp av katalysatorer.

På liknande sätt har man genom att införa syre,
klor, svavel m. m. i molekylen fått fram en hel rad
konstmassor lämpliga att ersätta syrefast material,
blyrör etc., ja, man kan t. o. m. framställa ett glas,
som är formbart redan vid 100° och som inte är
sprött. Yidare kunna linolje- och lackliknande
produkter framställas.

Polystyrol är omgjutbar och kan ersätta stilmetall
även i snabbgjutningsmaskinerna och erbjuder den
fördelen att vara mycket lättare än stilmetallen.

Eftersom bilden är ganska invecklad, skall jag även
återgiva några "delschema".

Såsom framgår av fig. 4 kunna på cellulosabasis
erhållas följande produkter:

1) Vulkanfiber genom cellulosans behandling med
zinkklorid.

2) Viscos-produkter genom behandling med
kol-svavla.

3) Celluloid, fotografisk film m. m. genom
behandling med konc. salpetersyra.

r^i i \ \

Hydrati serad
cellulosa

Lut cch
kolsvavla

[-Cellulosa-xantogenat

Viskos-produkter

Ättiksyra

Syra-blanànir.g-]

{+Cellulosa-
xantogenat

Viskos-
produkter

Ättik-
syra

Syra-
blanànir.g+}

Cellulosa- Cellulosa-

ni trät acetat

Fig. 4. Konstämnen av cellulosa.

[-Ättiksyra

Cellulosa-triacetat

Triacetat-folier-]

{+Ättik-
syra

Cellulosa-
triacetat

Triacetat-
folier+}

Konsthorn Mjölksocker

Fig. 5. Konstämnen av mjölk.

358

30 juli 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free