Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av A. Billberg - Lättmetallerna inom skeppsbyggeriet, av Arne Brinck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
samt intresse. Härvid böra såväl tillverkare som
förbrukare vara med. Som exempel kan nämnas, att
Fischer-Tropsch syntesmetod exploateras av ett
företag uppbyggt på sådant sätt.
Vissa frågor äro av den art, att staten i första hand
bör ingripa. Så är t. e. förhållandet med torvfrågan.
Det visar sig då, att även upporganiserandet av dylik
forskningsverksamhet erbjuder stora svårigheter,
främst på grund av att de olika institutionerna vid
våra högre läroanstalter och andra forskningsinstitut
hava så liten stab av kvalificerad arbetskraft.
Framför allt är det brist på kombination av teoretiska och
tekniska kapaciteter. Sådan kombination är nämligen
nödvändig för att man skall komma till praktiska
resultat så fort som möjligt. Att basera
utvecklingsarbeten på forskningskommittéer är heller icke
möjligt annat än i undantagsfall. Som exempel kan
nämnas, att enbart den preliminära tekniskt-ekonomiska
rapport, som IVA:s brännoljekommitté avgivit, krävt
ett par timmars arbete nästan varje dag under 1/2 års
tid av kommitténs ordförande, men det är ju alldeles
givet, att man inte kan räkna med, att folk skall
släppa till av sin tid på dylikt sätt.
Slutsatsen blir sålunda, att det är ofrånkomligt att
utöka organisationen och resurserna hos såväl de
statliga forskningsinstituten som hos institutens
samt vidare att söka åstadkomma ett organiserat
samarbete mellan de olika parter, som i vart
särskilt fall beröras av utvecklingen på det kemiska
området.
Dessa frågor kräva emellertid en snar lösning, ty
när forskning och teknik i ett land som Tyskland får
piskan efter ryggen så att säga och forceras som
aldrig förr, då är det allvarligt för oss andra. Man
får heller inte blunda för det faktum, att de s. k.
autoritära staterna i sin tekniska utveckling gå
händelserna i förväg, därigenom att de i industriell
stordrift tillämpa en del förfaranden långt innan
dessa äro ekonomiskt bärkraftiga enligt den vanliga
nationalekonomiens normer och således komma att i
god tid såväl tekniskt som ekonomiskt-organisatoriskt
behärska utvecklingen på de nya — låt vara i början
konstlade utvecklingsområdena.
Allt detta gör att det är ytterst angeläget för oss
att snarast finna våra vägar för framstegsarbetet på
det kemisk-industriella området.
Lättmetallerna inom skeppsbyggeriet.
Av ingenjör ARNE BRINCK, Oslo.
De senare årens utveckling av konstruktionerna för
våra transportmedel visar med stor tydlighet, att de
intresserade parterna insett betydelsen av att göra
dem så lätta som möjligt. Utvecklingen av de
moderna svetsmetoderna har här spelat en betydande
roll, men man kan dock tryggt påstå, att de vunna
resultaten endast kunnat uppnås genom användande
av nya konstruktionsmaterial såsom högvärdigt stål
och lättmetaller.
Bland lättmetallerna intar aluminium och dess
legeringar obetingat första platsen. Konsumtionen av
denna relativt nya metall, vars industriella
produktion endast pågått något över 50 år, har varit stadd
i kraftigt stigande — ofta delvis på konkurrerande
metallers bekostnad. Till belysande härav kan nämnas,
att världsproduktionen år 1907, dvs. ungefär vid den
tid, då den första aluminiumfabriken startades i
Norge, icke var högre än ca 15 000 ton, under det att
den år 1937 var mer än 500 000 ton. Jämfört med
år 1933 steg aluminiumbehovet under 1936 med
140 %, under det att ökningen för andra metaller var
ungefär: koppar 60 %, zink 45 %, bly 28 % och tenn
24 %.
Industrien finner ständigt nya användningsområden
för aluminium, och behovet av denna metall är i
ständigt stigande inom de verksamhetsfält, där den
redan vunnit insteg, nämligen för husgeråd och
kraftledningar samt inom kemiska, verkstads-,
näringsmedels- och byggnadsindustrierna. Inom
transportindustrien har kanske den ökade förbrukningen varit
mest iögonenfallande och sakkunniga världen runt
sysselsätta sig allt intensivare med frågan om
aluminiummetallens användning för fartygskonstruktioner.
Tanken att på olika sätt använda aluminium för
fartygskonstruktioner är icke ny, i det att aluminium
första gången användes för detta ändamål redan i
början av 1890-talet. Under de senaste femtio åren
har man ständigt hört talas om nya
användningsområden inom skeppsbyggeriet, där aluminium kommit
till användning med växlande framgång.
Även om dessa sporadiska försök ännu icke lett
fram till en allmännare användning av aluminium, ha
de dock varit fruktbringande, i det att man därigenom
erhållit kännedom om de påfrestningar av
mekaniskt-kemisk och elektrokemisk art, som metallen utsättes
för. Man har fått fram korrosionsbeständiga
legeringar, som med vanligt konstruktionsståls styrka
förena endast en tredjedel av dess vikt. Man har vidare
erhållit kännedom om orsakerna till korrosion och
har lärt sig att förebygga och hindra dess verkan.
Med stöd av årslånga erfarenheter kan aluminiums
användbarhet rekommenderas, och en objektiv
iakttagare måste erkänna, att stålet knappast skulle ha
fått användning inom de områden, där det utsättes
för salthaltig luft och dito vatten, ifall samma
fordringar skulle ställas på dess korrosionsbeständighet
som på aluminiums. För övrigt kan det ha sitt
intresse att erinra om, att många av de invändningar,
som nu riktas mot aluminium, på sin tid även
användes i diskussionen stål- contra träbåtar.
När man talar om att begagna aluminium för
fartygskonstruktioner, får man icke uppfatta saken så,
att det vore meningen att bygga hela skeppsskrov av
denna metall. Även om detta vore en teknisk och
ekonomisk möjlighet, skulle det medföra båttyper helt
och hållet avvikande från dem man nu har. Numera
är det icke tal om stål eller aluminium utan om stål
och aluminium.
360
23 juli 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
