Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Lättmetallerna inom skeppsbyggeriet, av Arne Brinck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Den fördel, som i första hand uppnås genom
användande av aluminium, är således viktreduktion.
Den i skrovvikten erhållna viktreduktionen kan, om
så önskas, utnyttjas för ökning av storleken hos
driv-maskineriet eller av fartygets lastförmåga eller också
kan man bygga ett mindre och billigare fartyg, som
med reducerade driftkostnader i vissa avseenden kan
tillgodose kraven på den ursprungligen avsedda
konstruktionen.
Den reduktion i skrovvikten, som följer med
användning av aluminium, har för länge sedan
utnyttjats av de olika ländernas konstruktörer av
örlogsfartyg, som därigenom på samma begränsade
deplacement lyckats öka maskineriet eller bestyckningen.
Våra mariner ha för sina nya jagare använt
aluminium i överbyggnader, kommandobryggor, master,
skorstensbeklädnad, skott m. m.
Ersättning i mindre skala av stålkonstruktioner i
en lastbåt mot dylika av aluminium lämnar knappast
en viktbesparing, som berättigar det merpris, som
ersättningen betingar. Det är heller icke så säkert,
att användning av aluminium på en mindre och
långsamgående båt alltid är lönande.
En ingående undersökning av förhållandena visar
emellertid också, att fullt utnyttjande av aluminiums
egenskaper medför större viktreduktioner än resp.
specifika vikter giva för handen. Utföres t. e. en
överbyggnad i aluminium, uppnås en första
viktbesparing på grund av metallens låga specifika vikt.
Med en lättare överbyggnad komma de förenade
krafter, som förorsaka spänningar i överbyggnaden,
då fartyget rullar, slingrar och stampar, att minskas
med påföljd att överbyggnader av aluminium på
grund härav kunna dimensioneras klenare än
motsvarande stålöverbyggnad. Då överbyggnaden är fast
förbunden med skrovet, utsättes den även för de
spänningar, som uppträda i detta. Dessa spänningar
bliva emellertid i aluminium-överbyggnaden endast
tredjedelen av vad som blir fallet i motsvarande
stålöverbyggnad, emedan aluminiums elasticitetsmodul
endast är tredjedelen av stålets. Detta medför i sin
tur, att aluminium-överbyggnadens
materialdimensioner ytterligare kunna förminskas. Tyskarna hävda,
att i betraktande av alla dessa förhållanden
aluminium-överbyggnader icke komma att väga mer än
ungefär femtedelen av motsvarande överbyggnader i
stål. Att utlandet sysselsätter sig med dessa frågor,
framgår tydligt av de artiklar som allt emellanåt
förekomma i fackpressen i Tyskland, England, Frankrike
och Amerika, och man kommer otvivelaktigt att få
se ganska omfattande förändringar i
fartygskonstruktionerna under de kommande åren.
Att aluminium har större betydelse för stora och
snabbgående båtar än för mindre och långsamgående
är helt naturligt. Dock är det omöjligt att fastställa
några bestämda gränser i betraktande av de många
moment, som spela in på driftekonomien för en
lastbåt.
I "Marine, Engineering and Shipping Review" för
november 1936 förekommer en artikel av Edgar B.
Träsk, som behandlar viktbesparingar för
handelsfartyg. Mr. Träsk tar som exempel några båtar som
äro i fart och har undersökt vad som kan uppnås
genom att utföra skrovet i högvärdigt stål och
överbyggnader, skott, ventilationssystem osv. i aluminium.
Författaren har räknat med följande materialpriser:
Mild steel: 2 cents per lb., high elastic steel: 2: 75
cents, aluminium: 25 cents och bränsleolja: $ 1:25
per barrel. Den ena undersökningen omfattade fem
fartyg, varav två med negativt residtat, under det att
rätt betydande driftbesparingar kunde uppnås med de
övriga. För de två största båtarna uppnåddes en
mycket stor driftbesparing, i det att de blevo
billigare att bygga på grund av att viktreduktionen i
skrovet medförde en betydande reduktion av
maskineriets storlek. För den ena båten uppgick
driftbesparingen till 25,4 % årligen, trots att den
blev något dyrare att bygga. Mr. Träsk nämner
vidare ett exempel på betydelsen av aluminium för
tankbåtar, som vanligtvis gå för full last. För en
tankbåt, 14 165 tdw, angiver han den årliga
besparingen (med uppgift om förutsättningarna) till
$ 4 050:— eller ungefär 34 % av tilläggspriset. I
detta sammanhang kan nämnas, att aluminium ej
angripes av bensin.
Mr. Trask’s undersökning har företagits för
amerikanska fartyg och ur amerikansk synvinkel.
Huruvida dylika förändringar i konstruktionen med fördel
kunna verkställas för norska och svenska fartyg, och
under vilka förhållanden och på vilka betingelser
detta kan vara lönande, skulle förmodligen en
relativt enkel undersökning kunna påvisa.
I nämnda fall har aluminium tänkts använt som
ersättning för material till betydligt lägre
anskaffningspris. Man bör emellertid även beakta, att aluminium
kan användas inom en hel del områden ombord på
ett fartyg, där det icke skulle betinga merpris.
Er-sättes t. e. brons-, mässing-, förnicklade och
förkromade föremål med dylika av aluminium samt
delvis eloxerat aluminium (elektrolytiskt oxiderat
aluminium), erhåller man ett material, som icke fordrar
underhåll, och som ligger på samma prisnivå, och
viktbesparingen får man på köpet. Det gives även
en mängd fall, där materialpriset spelar mindre roll
i förhållande till arbetskostnaderna och där
aluminiums goda bearbetningsegenskaper äro till förmån
för aluminium i prishänseende.
En kort artikel som denna kan ej ingå på alla
användningsområden för aluminium, men betydelsen av
dess användning för hyttbeklädnad bör dock
framhållas. Efter brandkatastrofen på "Morro Castle", då
124 personer omkommo, lät president Roosevelt
vidtaga säkerhetsåtgärder för att göra amerikanska
fartyg brandsäkra i den utsträckning, som över
huvud taget är möjlig. Den för detta ändamål
tillsatta kommittén har mycket ivrigt sysselsatt sig med
användningen av aluminium i detta syfte. En hel
mängd aluminiumskott ha redan konstruerats av
franska, engelska, italienska och amerikanska
skeppsbyggare, varav några använts på "Normandie" och
"Queen Mary".
Emellertid är det icke absolut nödvändigt för det
berättigade i aluminiums användning, att fartyget
och dess hastighet skall vara stor. Norge har t. e.
en mycket stor fiskeflotta av ungefär 20 000
motorbåtar. För att icke minska lastrummet har en hel
mängd av dessa motorn placerad i aktern med
styrhytten, som ofta är uppförd av järnplåt, rätt ovanför.
Härigenom blir båten aktertung och ballast måste
cementeras in i fören. I ett speciellt fall har en
fiske-exportörfirma på Norges västkust minskat båtens vikt
med ca 1 200 kg akterut genom att använda ca 600 kg
16 juli 1938
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
