Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 6 aug. 1938 - Fastighetsvärdering, av Nils B. Hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
6 A U G. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 31
o
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 68
INNEHÅLL: Fastighetsvärdering, av civilingenjör Nils B. Hast. — Litteratur. — Tekniska föreningar. —
Insänt. — Personalnotiser.
Fastighetsvärdering.
Av civilingenjör NILS B. HAST.1
1. Vad som förstås med fast egendom.
Med begreppet fastighetsvärdering avses
värdesättning av fast egendom. Vad som förstås med fast
egendom framgår av en under Jordabalken, kap. 1
intagen lag, benämnd: "Lag den 24 maj 1895
angående vad till fast egendom är att hänföra."
§ 1: Fast egendom är jord å landet och i stad.
§ 2: Till jorden höra: därå uppförda hus,
vattenverk och andra byggnader, för stadigvarande bruk
i jorden anbragta ledningar och andra anläggningar,
stängsel, å rot stående träd och växter tillika med
frukt därå, samt gödsel.
§ 3: Till byggnad höra: fast inredning, såsom
avbalkningar, ledstänger, spiltor, krubbor och annat
dylikt, ledningar för uppvärmning, belysning,
luftväxling samt vattens eller andra ämnens inledande
eller bortförande, annat, som i vägg, tak eller golv
är inmurat eller intimrat, samt vad till stadigvarande
bruk för byggnaden blivit anskaffat, såsom
dubbeldörrar, innanfönster, nycklar, järnspislar, järnugnar,
kaminer, brandredskap m. m.
§ 4: Byggnad–:— -— å tomt, som besväras av
inskriven tomträtt må ej, ändå att byggnaden
tillhör ägaren av den fasta egendomen, hänföras till
denna.
§ 5: Såsom fast egendom anses: byggnad å ofri
tomt i stad i förening med sådan rätt till tomten,
att den ej må av ägaren återtagas, så länge
tomtören erläggas eller utan att lösen för byggnad gives.
Vad som nämnes i § 4 om tomträtt, har på senare
tid blivit aktuellt, därför att Stockholms stad i stor
utsträckning börjat upplåta tomter med tomträtt i
stadens närhet, exempelvis Hammarbyhöjden och
Traneberg.
Som säkerhet för lån i fast egendom kan enligt
Kungl. Förordningen av den 16 juni 1875
inteckningar uttagas och av vederbörande myndigheter
beviljas. Den vanliga inteckningsformuleringen är, att
inteckningen beviljats i "fasta egendomen–-—"
med uppgivande av tomtnummer och kvarterets
namn. Med beteckningen fast egendom avses då,
enligt vad nyss sagts, närmast själva tomtmarken,
till vilken sedan därå uppförd byggnad räknas. Vid
tomträtt, därvid det enligt nämnda § 4 icke är fråga
om fast egendom, blir däremot formuleringen, att en
viss inteckning beviljats "i tomträtten till tomten",
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens högre
kurs i husbyggnadsteknik den 29 mars och 8 april 1938.
vilket närmare framgår av Lag den 14 juni 1907 om
inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt.
Då av försäkrings- och bankinspektionen
kontrollerade företag, såsom försäkringsbolag,
pensionskassor, inteckningsbanker, vilka vanligen äro
kassalångivare, fordra inteckningar i fast egendom, ha
särskilda kassor upprättats,_ "tomträttskassor", vilka
ha till sin speciella uppgift att belåna inteckningar
i fastigheter, som äro uppförda å tomträttsmark. De
senaste 3—4 årens rikliga penningtillgång på
lånemarknaden har gjort, att så småningom även andra
institutioner, såsom vissa banker och
försäkringsbolag, börjat bevilja fastighetslån mot säkerhet i
dylika tomträttsinteckningar. Vanligen rör det sig
därvid om utlåning från extra fonder, som av
vederbörande bolag få användas efter eget gottfinnande.
Nyssnämnda § 5 i lagen om fast egendom, som
handlar om tomter å ofri grund med tomtöresavgift,
har även stort intresse, ty i Stockholms stad finnas
fortfarande åtskilliga tomter av detta slag.
Tomt-öresavgiften är i allmänhet mycket obetydlig, och
vid nybyggnad på dylik tomt brukar vanligen tomten
friköpas genom erläggande av viss engångssumma
till staden, vilken summa beräknas efter viss
till-lämpad praxis. Den uppgår till en avsevärd del av
taxeringsvärdet, sålunda till ett belopp av helt annan
storleksordning än som motsvarar tomtörens
kapi-taliserade värde.
Den sorts fast egendom, vars värdesättning i det
följande kommer att behandlas, omfattar uteslutande
stadsfastigheter, närmare bestämt sådana, som äro
att hänföra till hyreshusen.
2. Allmänt om fastighetsvärdenas tillväxt,
taxeringsvärde etc.
Då fastigheter ha relativt lång livstid och värden,
som blott sakta ändras, utgöra de lämpliga cbjekt
till bindande av sparat kapital. Genom att följa
fastighetsvärdenas tillväxt år från år erhålles ett
visst — om än ej fullt adekvat — uttryck för
stadens förmögenhetstillväxt. Fig. 1 visar
fastighetsvärdenas tillväxt inom Stockholm från år 1859 till
1936, en tidrymd av 77 år. År 1859 utgjorde
sammanlagda taxeringsvärdet för fastigheterna ca 170
millioner kronor. År 1909 uppgick värdet till ca
1V2 milliard och år 1936 till i runt tal 5 milliarder.
I viss mån torde ökningen vara att hänföra till
penningvärdets fall, men till större delen beror den på
stadens tillväxt.
6 aug. 1938. häfte 31
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
