Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 20 aug. 1938 - Luftbehandling och dess inverkan på byggnaders utformning, av H. Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 12. Maximal transmissionskoefficient, kcal/m2, C", h, på
vägg för att kondensering ej skall uppträda.
Där lokalerna hava olika luftbehandlingsanspråk
eller olika innehavare, ävensom där plats ej finnes
för de stora centraltrummorna, anordnas lokala
luftbehandlingsaggregat, Till aggregaten föra ledningar
för kyla och värme från byggnadens centrala kyl- och
värmeanläggning.
Sänskilt vid centralanläggningar bliva trummorna
ofta rätt skrymmande. Om man emellertid redan vid
planerandet av byggnaden utformar densamma och
dess konstruktioner med hänsyn till luftbehandlings
-anläggningen kan denna på ett smidigt sätt
inrangeras i byggnaden.
För själva aggregatet beredas ekonomiskt
placerade utrymmen (obs. ej trängda till ett minimum,
utan lagom rymliga och belägna så att tillsyn
underlättas). Friskluftintagens placering är ett viktigt
kapitel. De skola vara belägna så, att möjligast ren
luft erhålles, ej för nära mark, där det är dammigt
och ej å tak, ty där stryker fram förorenad luft från
skorstenarna. Intaget bör vara på skuggsidan för
att erhålla möjligast sval luft, vilket väsentligt
minskar kylningsanordningarnas belastning. Intag å sö
der- eller västervägg bör därför undvikas.
Om centrala aggregat anordnas göres
luftfördelningen lämpligen i vertikala schakt till de olika
våningarna. I dessa fördelas luften i horisontell led
genom trummor, bäst förlagda i korridorsystemets tak,
Här kunna även utsugningskanalerna förläggas. Det
är till och med bra och mycket vanligt att
inblås-nings- och utsugningsöppningar placeras i närheten
av varandra. Som exempel visar fig. 11 kanalföring
i en kontorsbyggnad. Bjälklag med fyllning
underlättar dold förläggning av sekundärtrummorna.
Riklig plats bör lämnas för trummorna, så att
lufthastigheten i desamma kan hållas nere, gärna vid 3 m/sek.
och därunder, vilket underlättar jämn luftfördelning
och förhindrar störande ljud från
ventilationssystemet. I samma syfte böra aggregatutrymmena vara
ljudisolerade, likaså de närmast aggregaten liggande
trummorna. Genom den här skisserade
trumdrag-ningen upptages minsta möjliga golvutrymme av
trummor och lämnas full frihet för omgruppering i de
olika våningarna. Vertikala kanaler kunna beräknas
upptaga ca 1 % av golvarean.
Vid industribyggnader använder man, såsom
tidigare nämnts, lämpligen separata
luftbehandlingsapparater för varje lokal i stället för stora
centralaggregat, enär de olika lokalerna vid en industri oftast
hava så olikartade värme- och kylbehov. På grund
av denna uppdelning behöva där trummorna
vanligen ej utsträckas utanför respektive lokal och hava
sålunda huvudsakligen horisontell utsträckning. De
läggas oftast nära tak och utföras av plåt, eternit
eller dylikt. Det är då av vikt, att ej för djupt
nedhängande balkar korsa trumsträckningen och pressa
ned dessa för djupt, reducerande fria takhöjden,
eller tvingar en till att göra plattare sektion å
trummorna, vilket väsentligt fördyrar desamma. Även är
det olägligt med djupa balkar, tvärgående ett stycke
framför utblåsningsöppningarna, enär de gärna störa
luftutströmningen och åstadkomma drag. Det är
därför av stor vikt att bjälklagskonstruktören för
industribyggnader får intimt samarbeta med
ventilationsteknikern för att bästa tekniska och ekonomiska
resultat skall kunna ernås.
Vid införande av luftbehandling och därav följande
högre luftfuktighet ökas faran för fuktanslag på kalla
ytor. Detta bör man observera vid uppgörande av
sina byggnadskonstruktioner. Av fig. 12 framgår
största möjliga transmissionskoefficient å
ytterväggar vid olika yttertemperatur och fukthalt i
innerluf-ten för att kondensering ej skall uppstå. Vidare
måste exempelvis fönster konstrueras så, att den
behandlade innerluften ej kan tränga ut mot ytterfönstret
och där åstadkomma kondensering. Man bör därför
lägga stor omsorg vid att innerfönstren göras väl
täta.
Av samma skäl bör vindsbjälklaget göras tätt och
vindsutrymmet där ovanför väl ventileras med
ytter-luft, gärna något värmd sådan.
Alltför stor solbelyst fönsteryta ökar väsentligt
kyl-belastningen vid luftbehandling. Man bör därför
vara så sparsam som möjligt med fönster, särskilt å
öster- och västerväggar, där solens infallsvinkel
sommartid är större än på södersidan. Genom
anordnandet av markiser framför fönstren minskas
solvärmet med 80 %, medan gardiner på
innersidan reducera värmeinströmningen endast med 20 %.
I Chicago har man vid ett stort affärspalats, som är
försett med fullständiga luftbehandlingsanordningar,
gått så långt att man ej alls har några fönster på
byggnaden. Ventilationssystemet onödiggör ju där
fönstervädring för att få in frisk luft och elektriska
ljuset ersätter dagsljuset. Detta byggnadssätt är
kanske dock ej att rekommendera.
Skall takljus anordnas i den luftbehandlade
lokalen måste man se till, att fönstren ordnas så, att de
ej släppa in för mycket sol. De böra vetta mot norr.
Ensidiga lanterniner med fönstren mot norr äro bäst.
För att ytterligare hindra värmets inträngande genom
lanterninerna böra desamma förses med innerglas och
mellanrummet väl ventileras.
Vid planerandet av de olika lokalerna inom
byggnaden skall man taga hänsyn till den önskade
temperaturen i dessa lokaler på så sätt, att lokaler med
lika temperatur grupperas tillsammans. Varmare
lokaler böra placeras över kallare och ej tvärt om,
särskilt om de stå i öppen förbindelse med varandra.
Slutligen må ännu en gång framhållas vikten av
att ventilationsteknikern redan på ett tidigt stadium
får samarbeta med arkitekt och byggnadskonstruktör
då det gäller utförandet av en byggnad, som skal!
hava luftbehandling.
388
20 aug. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
