Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 20 aug. 1938 - Notiser - Svenska teknologföreningens höstmöte - Mästarekurs för smides- och mek. verkstadsidkare - U. S. A. och papperet, av r. - Litteratur - Anmälan: Med fingerskiva, av Lg. - Tekniska föreningar - Kalmar teknologklubb, av Th. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
NOTISER
Svenska teknologföreningens höstmöte. Den 24
inst. september anordnar Svenska teknologföreningen
höstmöte, som denna gång förlägges till Linköping
och Åtvidaberg. Programmet, som fullständigt torde
komma att publiceras i nästa nummer av tidskriften,
avses i första hand ägnat åt besök vid dels Svenska
järnvägsverkstädernas fabriksanläggningar i
Linköping, främst de nya flygverkstäderna, dels
träför-ädlingsfabrikerna i Åtvidaberg och A.-b. Facit
special-fabrik därstädes för räknemaskiner. Pä aftonen
kommer gemensam middag att intagas antagligen på
Fri-murarhotellet, och återfärden förutsattes skola äga
rum under loppet av söndagen. 1 den mån anslutning
härför vinnes, torde utflykter på söndag f. m. till de
natursköna trakterna söder om Linköping komma att
anordnas, ev. även ett besök vid Malfors kraftverk.
Särskilda anstalter komma att träffas för reservering
av hotellrum.
Mästarekurs tör smides- och mek. verkstadsidkare
anordnas av Hantverksinstitutet i Stockholm i
samarbete med Sveriges Smides- och mek. verkstadsidkares
riksförbund under tiden 19—30 september 1938. Kursen
omfattar ca 75 timmars teoretisk och praktisk behandling
av motor- och lantbruksmaskinsreparationer,
åkdonsarbeten, vissa rörledningsarbeten, svetsningsarbeten,
smides- och pressarbeten, maskinarbeten och stålbehandling
samt yrkesekonomi och yrkeslagstiftningsfrågor, allt
under medverkan av särskilt tillkallade fackmän.
Studiebesök vid verkstäder och industriella anläggningar
ingå ävenledes i arbetsprogrammet, om vars närmare
detaljer upplysningar erhållas vid hänvändelse till
institutet, som också förmedlar ansökningar om k.
kom-merskollegii resestipendier som bidrag till
kurskostnaderna. Ansökningstiden utgår den 30 augusti 1938.
TJ. S. A. och papperet. Av en rapport, som nyligen
tillställts kongressen av sakkunniga inom U. S. A:s
tariffkommission, och som refererats i Pressens
tidning, varur nedanstående hämtats, framgår, att det
är mycket som tyder på, att Förenta staternas väldiga
tillgångar på råvaror för trämasseindustrien komma
att utvecklas därhän, att denna tillverkning blir
överlägsen Sveriges och dess grannländers.
U. S. A. anses ha de bästa förutsättningar att
producera trämassa i väldiga kvantiteter. Frågan är
endast, om man skall använda sulfit- eller
sulfatprocessen.
Importen av trämassa täcker alltjämt ungefär
hälften av behovet. Att importen är så omfattande, beror
till stor del på att man saknar lämplig inhemsk
trämassa för tillverkning av vitt papper.
Skulle man däremot kunna avsevärt öka
trämasseproduktionen av sådant trä, som lämpar sig för
framställning av vitt papper, och sådana träslag finnas
förnämligast på Stilla havskusten och i landets södra
delar, skulle situationen snabbt förändras. Talrika
försök ha på senare tid gjorts för att även sätta den
inhemska produktionen av vitt papper i stånd att
konkurrera med utlandet. Särskilt arbetar man på att
nedbringa tillverkningskostnaderna.
Barrskogsområdena i de södra staterna äro mycket
stora och tillväxten snabbare än i norr och i Kanada
eller i de viktigaste europeiska trämasseproducerande
länderna.
Skulle emellertid den inhemska
trämassefabrikationen utvecklas i samma takt som hittills kommer
U. S. A. snart att kunna nedbringa sin införsel av
denna råvara. r.
20 aug. 1938
LITTERATUR
Bokanmälan.
Med fingerskiva, minnesskrift, utgiven av Kungl,
telegrafstyrelsen. Utarbetad på telegrafstyrelsens
uppdrag av Hugo Lindberg. 1938, 72 sidor, stor
kvarto.
Föreliggande minnesskrift avser att utgöra s. a. s.
ett epigram över det nu praktiskt taget avslutade
jättearbetet med automatiseringen av telefonnätet i
Stockholm, vilket pågått sedan 1921. Skriften sysslar
emellertid icke enbart med automatiseringen utan
inrymmer för perspektivets skull även en återblick över
Stockholms äldre telefonhistoria fram till den tid,
omkr. 1910, då telegrafverket började göra sina första
trevande försök med automatiska växelbord. Man får
ett livligt intryck av den entusiasm med vilken
dåvarande telefondirektören Axel Hultman,
linjeingenjören Herman Olsson samt ingenjören G. A.
Betulan-der var för sig gingo till verket för att åstadkomma ett
helt igenom svenskt automatsystem. Att systemet
skulle vara svenskt ansågs nämligen av telegrafverkets
dåvarande chef, Herman Rydin, såsom någonting
självklart. — I minnesskriften får man genom ord
och bild följa de olika systemen fram till krigsåren,
då en försöksstation för vartdera systemet togs i bruk.
Först långt senare, omkring år 1924, var det som
det s. k. koordinatväljarsystemet var utexperimenterat
och kunde avlösa Betulanders tidigare reläsystem.
Dessförinnan hade emellertid A.-b. L. M. Ericsson
hunnit emellan med sitt berömda system med
"500-väljare", vilket kom att uttränga de övriga och som
nu är allenarådande i Stockholm. Härmed är dock
icke sagt att de tidigare experimenten varit förgäves.
Man kan tvärtom påstå, att de i mer än ett avseende
utgjort det underlag på vilket 500-systemet
sedermera kunnat byggas. — Efter detta genombrott följde
ombyggnad av stationer och automatisering slag i
slag, så att nu i april 1938 i och med den nya
Norrstationens invigning arbetet med automatiseringen av
Stockholms centrala telefonnät är praktiskt taget
avslutat. Detta arbete hade då inklusive behövliga
utvidgningar dragit en sammanlagd kostnad av ca 55
millioner kronor.
Stilen i. minnesskriften är trots den tekniska
detaljbeskrivningen kåserande och ledigt hållen. Det
saknas heller icke här och var ansatser till en mild men
välgörande självkritik. Så t. e. refereras en
omröstning, som år 1928 företogs bland abonnenterna vid
Norra Vasa angående frågan huruvida man önskade
ett rent 6-siffrigt nummersystem eller ett
stationsprefix med ett mindre antal siffror efter (alltså det
system som användes i praktiskt taget alla storstäder).
Av 6 500 tillfrågade abonnenter svarade 2 711 och
av dessa uttalade sig 2 004 (74 %) för nummer med
stationsprefix. "Telegrafstyrelsen tyckte sig
emellertid icke behöva utläsa någon bestämd opinionsyttring
av omröstningsresultatet, enär de 58 % av de
tillfrågade, som icke svarat, mycket väl kunde tänkas
vara nöjda med den nuvarande anordningen, dvs. ett
rent sexsiffrigt abonnentnummer." Lg.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Kalmar teknologklubb,
vilken, såsom ett led i klubbens uppgifter, nästan årligen
på våren plägar företaga en utfärd till någon eller några
av traktens industriella anläggningar för att såmedels
erhälla kännedom om hembygdens industrier, hade i år
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
