Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 24 sept. 1938 - Till frågan om gaturegleringar och trafikreglering i hårt belastade trånga gatunät, av T. William-Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Mom 1 A
Mom 2 B Mom 2 A
Fig. 3. Progressiv synkronisering i fyra moment.
Mom 1 B
jande av gatumarken genom tillämpning av detta
system i hög grad bli beroende på gatunätets
utformning. Moderna kontroller kunna visserligen för
vånansvärt smidigt anpassas till trafikförhållandena
även i oregelbundna gatunät, men regleringen måste
under alla förhållanden baseras på en fix relation
mellan växlingsperiodens längd och avståndet mellan
reglerade gatukors. Som de försöksvis upplagda
synkroniseringsdiagrammen, fig. 4 och 5, för resp.
Mäster Samuels- och Norrlandsgatorna visa, kunna
de till 16 m breddade gatorna i denna del av
cityområdet tämligen väl inordnas i systemet.
Visserligen är avståndet mellan gatukorsen i de nordsydliga
gatorna väl kort, innebärande relativt låg
genomfartshastighet i dessa, men detta råkar i föreliggande
fall snarare vara till fördel. Det innebär nämligen,
att genomgångstrafiken på längre distans icke
uppmuntras att välja vare sig Norrlands- eller
Drottninggatorna utan hellre Birger Jarls- och
Vasagatorna, vilka givetvis böra ges sin egen, till
genomgångstrafiken anpassade synkronisering av
signalerna. Vad Malmskillnads- och Regeringsgatorna
beträffar, vore det ur här avhandlade synpunkter bäst
att förena deras genomgångstrafik i en förlängning
norrut av den sänkta och breddade N. Smedjegatan,
vilken även skulle ge jämnare avstånd mellan
korsningarna i de ost-västliga gatorna.
Mäster Samudscjcdan.
Vad som emellertid särskilt bör observeras, är att
den tidigare avhandlade skillnad, som redan
gatu-bredderna ge mellan de gamla 9-metersgatorna och
de till 16 m breddade, vid en progressiv
synkronisering av signalerna ytterligare understrykes.
Körtrafiken i de smala gatorna kan icke vid detta system
korsa de breddade gatorna, för så vitt icke trafiken
i dessa är så ringa, att tillräckliga luckor uppstå
mellan köerna i dem. Härmed kan man i regel icke
räkna, och konsekvensen blir, att avvikande trafik
in i eller ut ur de smala gatorna kan tillåtas men icke
korsning rätt fram. Om här diskuterade
regleringssystem kan konsekvent tillämpas, torde icke heller
detta vara någon som helst olägenhet utan tvärt
om. Differentieringen blir fullständigare, och det
skulle icke behövas andra påtryckningsmedel på
allmänheten än den självklara fördelen av att begagna
de breddade gatorna för biltrafik, förstärkt genom
trafiksignalernas likaledes självklara anvisningar om
rätta sättet att trafikera det ifrågavarande gatunätet.
Sambandet mellan trafikregleringsproblemet och
stadsplanefrågorna torde genom det ovan sagda vara
till fyllest ådagalagt, och hur betydande svårigheter
som än kunna resa sig mot genomförandet av här
skisserade tankegångar, bör detta icke hindra ett
försök att lösa problemet i stor stil och på längre
sikt. Det hägrande målet — effektivare utnyttjande
av citys trånga gatunät, ökad trafiksäkerhet och
större lugn och trevnad i gatulivet kan för visso vara
värt sina offer, i varje fall det offer av tid och om-
Uorrlan.dscja.lan.
O 12 2? Ii 46 iO 72a 24- 36éo 72 sek.
Fig. 4. Studie till progressiv synkronisering av
signalerna i Mäster Samuelsgatan.
—-—Æ-L-CiLZYJ–-&_ a A. I ,
/2 24 36 43 CO 72. 12 24 36 48 60 72 sek-
Fig. 5. Studie till progressiv synkronisering av
signalerna 1 Norrlandsgatan.
17 sept. 1938
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
