Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 1 okt. 1938 - Naturen vakar, av Sw. - Örat och hörseln ur teknikens synpunkt, av Georg von Békésy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
heten. Dessutom måste självfallet hela anläggningen
arbeta automatiskt och kontinuerligt. Genom att
placera ut lysimetervågar på markytor av olika slag
såsom gräsbevuxna, plöjda, eroderade osv. hoppas
man erhålla kännedom om sådana data, som kunna
bidraga till att höja lantbruket till en mera
vetenskaplig nivå och att förhindra erosion och
översvämningar. Man beräknar att detta arbete skall lämna
resultat först om 15 à 20 år.
Yad Sverige beträffar, behöva vi glädjande nog ej
befara några katastrofer av det slag som här ovan
skildrats. Detta beror kanske först och främst på
vår goda skogshushållning och vår lagstiftning på
området, som förhindrar kalhuggning av skog och
tvingar skogsägarna till nyodling, där avverkning
ägt rum. Dessutom äro såväl de klimatiska
förhållandena som markens beskaffenhet gynnsammare i
vårt land än i sydligare trakter med där
förekommande våldsamma slagregn och stormar. En annan för
oss fördelaktig omständighet är, att sjöregleringarna
hos oss domineras av ekonomiskt starka
kraftintressen, som ha resurser nog för att verkställa
erforderliga arbeten på ett sådant sätt att de även komma
lantbruket till godo. Sw.
örat och hörseln ur teknikens synpunkt.
Den 3:e maj 1 år höll på inbjudan av
Kungl. tekn. högskolan och Svenska
elektroingenjörsföreningen den kände
ungerske vetenskapsmannen dr Georg von
Békésy ett föredrag, "Das Ohr und das
Gehör von Gesichtspunkt der Technik".
I det följande återgives ett av
elektroingenjörsföreningens sekreterare,
civilingenjör I. Svedberg, sammanställt referat
av det intressanta föredraget.
När det gäller att konstruera akustiska apparater,
som äro avsedda att samarbeta med det mänskliga
örat, måste man känna anpassningsvillkoren. Vid
tidigare undersökningar har man försökt att uttrycka
örats olika egenskaper med olika tal, dvs. koefficienter
för olika funktioner, men talens rad har blivit så stor,
att man icke längre har någon klar översikt över
problemet på denna väg. Därför måste man ge sig in
på det fysiologiska området och studera örat
närmare, för att sätta dess olika funktioner i deras rätta
sammanhang. Härvid ha teknik och hörselfysiologi
ömsesidigt påverkat varandra.
Örats anatomi är ju ganska väl känd. Vi ha en
yttre hörselgång och en trumhinna, som avgränsar
hörselgången (ytterörat) från mellanörat. I detta
finnas de tre hörselbenen, hammaren, städet och
stigbygeln, vilken senares fotplatta är inpassad i ovala
fönstret, som leder till innerörat. Hörselbenen
påverkas av två små muskler, de minsta som finnas i
kroppen, och som äro ytterligt väl inkapslade till
skillnad från alla andra muskler.
Mellanörat ventileras medelst eustakiska röret,
som sätter dess luft i förbindelse med svalget.
Emedan mellanörat omgives av blodkärl, som
absorbera luftsyret, kommer nämligen luften att förtunnas
i mellanörat och en tryckutjämning måste ske
utifrån. De tre hörselbenen äro prov på mästerliga
mekaniska konstruktionsdetaljer. Stigbygeln väger
ca 3 mg och är utbildad till en i förhållande till sin
vikt utomordentligt stark konstruktion. De båda
övriga benen väga vardera ca 25 mg.
Innerörat utgöres av en kanal, fylld med en vätska.
Kanalen är hos enklare varelser rak, men hos
människan böjd till en spiral, hörselsnäckan. I
mitten av kanalen går en benkant, vilken
tillsammans med en membran, basilarmembranen, som går
från den ena kanten till motsatta väggen, delar hörsel-
snäckan i tvenne delar. Ovala fönstret ligger i den
övre delen av kanalen vid snäckans begynnelse vid
mellanörat. I den undre delen finns det s. k. runda
fönstret.
Basilarmembranen blir bredare ju längre upp i
örat den kommer. Nerverna äro samlade i mitten
av membranen och det är svängningarna i denna,
som betinga hörseln. Hörselnervtrådarna bestå av
isolerade rör med elektrolyt innanför och utanför.
Antalet nervtrådar i hörselnerven äro hos en
människa ca 30 000, och den enskilda nervtrådens
diameter varierar mellan 0,015—0,002 mm. Kapaciteten
är 10,5 /iF per cm2. För övrigt uppföra sig
hörselnerverna ungefär som elektriska kablar, så att man
kan räkna med normala telegrafekvationen etc.
Bakom örat har människan ett organ för
balanssinnet, de tre båggångarna, som äro ordnade i tre
mot varandra vinkelräta plan. Varje människa, och
således även en latinare, kan alltså hantera ett
kar-tesianskt koordinatsystem långt innan hon börjat
studera någon högre matematik.
Ur telefonsynpunkt intresserar man sig mest för
mellanörat och trumhinnan, emedan dessas
egenskaper äro de som speciellt måste studeras för
åstadkommande av en rätt anpassning av telefonen.
För att undersöka trumhinnans
svängningsförhållanden gör man så, att man bakom örat borrar upp
ett hål (på ett lik) och inför en liten spegel, som
fästes vid trumhinnan, varefter man med ljusstrålar
har möjlighet att registrera trumhinnans rörelser.
Spegelns storlek får naturligtvis icke vara sådan, att
den på något sätt påverkar trumhinnans rörelser.
Man börjar därför med speglar av ca 3 mm diameter
och minskar dem undan för undan tills det visar sig
att man får samma svängningsbilder oberoende av de
olika spegelstorlekarna. Vid försöken är det
upptagna hålet täckt med en glasskiva för att
hörsel-gångens egenskaper icke skola ändras.
Bästa metod för att studera trumhinnans
svängning har visat sig vara att undersöka dess
egen-svängning såsom den erhålles genom stötljud. För
att alstra stöten använder man en knall,
åstadkommen av en elektrisk gnista. Ljudet från denna
matas genom ett rör till örat. Härvid måste man
observera, att röret skall ha så stor längd, att det
av örat reflekterade ljudet, när det för andra gången
återkommer till örat, skall komma så sent, att det
10 sept. 1938
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
