Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 8 okt. 1938 - Bergoljebränslenas användning inom världssamfärdseln, av Gustaf E. W. Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
endast i England, Danmark, Sverige, Frankrike,
Schweiz, Norge och Holland, vilka alla ha en
förbrukning per capita överstigande genomsnittet för
världen. Skandinavien intar en utomordentligt
framskjuten ställning i den europeiska utvecklingen,
särskilt Danmark och Sverige, vilka överträffas endast
av England. Med undantag av Belgien och
Tyskland, som intaga en mellanställning, har det övriga
Europa i allmänhet en mycket ringa förbrukning per
capita, och motorismen befinner sig där i den första
begynnelsen.
Den genomsnittliga årsförbrukningen av bensin per
fordon är i U. S. A. närmare 3 000 liter; det
europeiska genomsnittet är endast obetydligt lägre, men
förbrukningen varierar starkt i olika länder, från ca
2 000 liter till inemot 5 000 liter per fordon och år i
en del stater med ovanligt stort
transportfordons-bestånd.
Under motorismens utveckling har
transportfordonens roll blivit alltmer framträdande i all
synnerhet genom den ständigt växande användningen i
reguljär fjärrlinjetrafik för såväl gods- som
personbefordran. Denna linjetrafik har i många länder
redan nått en betydande omfattning, i Sverige lär
bussnätets linjelängd vara 7 gånger större än
järnvägarnas. Det torde väl numera inte råda någon
tvekan om, att ett tillräckligt finförgrenat
kommunikationsnät är en av de oundgängligaste
förutsättningarna för skapandet av en högtstående andlig och
materiell kultur, och särskilt i de påtagligt efterblivna
länderna kommer uppenbarligen motorismens
framträngande att spela samma roll för det allmänna
framåtskridandet som järnvägarnas tillkomst på sin
tid gjorde i andra länder.
Oljemotordrivna fordon.
Det har framgått, att motortrafiken i Europa och
i allmänhet i världen utanför U. S. A. i större eller
mindre utsträckning har sin tyngdpunkt förlagd till
transportfordonen, och för dessa spelar
driftkostnaden en betydande roll i all synnerhet vid reguljär
linjetrafik. Emedan bensinpriset i Europa i många
länder varit jämförelsevis högt, särskilt i Tyskland,
har det varit en tvingande nödvändighet att finna en
ersättare för förgasaremotorn. Det är därför ganska
naturligt, att diesel- och andra oljemotorer
utvecklats och först kommit till användning just i Europa.
Oljemotorernas nuvarande driftekonomiska
överlägsenhet har skaffat dem en ganska vidsträckt
användning, trots att de utan gensägelse äro behäftade
med allvarliga brister, vilka egendomligt nog ofta
förnekas, men icke desto mindre finnas. De mest
påtagliga olägenheterna äro de illaluktande
avgaserna — vilkas lukt blir än mer besvärande när
avgaserna, såsom ju ofta är fallet, även äro mer eller
mindre rökiga — samt för dieselns del den mer eller
mindre hårda gången, som inte enbart är ett
akustiskt obehag, utan också det akustiska beviset för,
att tryckstegringsförloppet icke kan i
tillfredsställande grad behärskas, vilket är en vida svårare
olägenhet. Det skulle föra för långt att här närmare
ingå på denna fråga; så mycket kan dock sägas, att
både avgasernas och tryckstegringens karaktär även
stå i intimt beroende av bränslets tändvillighet, på
vilken den snabbgående dieselmotorn ställer mycket
stora fordringar, en omständighet, som för övrigt
redan nu vållar svårigheter.
Det är huvudsakligast i Tyskland och England
som de oljemotordrivna fordonen nått större
användning. I U. S. A. däremot har man hyst ganska
stor motvilja mot dem just på grund av avgaslukten
och den hårda gången. Den viktigaste anledningen
till att speciellt dieselfordonen haft så ringa
framgång i U. S. A. har emellertid, hur egendomligt det
än kan förefalla, varit svårigheten att erhålla
lämpligt bränsle.
Antalet oljemotordrivna fordon uppskattades för
något år sedan till 60 000 för hela världen, men det
finns anledning antaga att häri inräknats även
traktorer. Enligt senaste uppgifter var aütalet
lastvagnar och bussar år 1937 i Tyskland nära 40 000
och i England 20 000; i U. S. A. var antalet år 1935
endast 1 200 och för närvarande är det omkring
4 000. För hela världen synes antalet knappast
överstiga 75 000, vilket endast är ca 1 % av världens
transportfordonsbestånd.
Några uppgifter beträffande fordonens storlek och
användning kunna vara av intresse, och återges
därför nedanstående för England gällande uppgifter.
Tabell 6. Oljemotordrivna fordon i bruk i England.
1935 1936 1937 (sept.)
Lastvagnar:
upp till 2Vü ton............ 706 532
över 21/2 ton ................ 4 723 5 429 5 631 6 163 7 107
Bussar:
upp till 32 passagerare 1 830 2 342
mer än 32 „ 3 711 5 54! 6 205 8 547 12 997
Totalt antal ................ 11 970 | 14 710 20 100
Som synes utgöras huvudparten av fordonen av
lastvagnar över 21/2 ton samt bussar för mer än
32 passagerare. Lastvagnar under 21/2 ton befinna
sig i tydlig tillbakagång. I England beräknar man,
att ett 5 tons chassi måste utnyttjas 36 000 km per
år för att kunna förräntas. I allmänhet utnyttjas de
engelska dieselfordonen mycket högt och för
exempelvis Londonbussarna ligger årsmedeltalet vid ca
80 000 km, genomsnittligt utnyttjas engelska bussar
53 000 km per år. För närvarande äro ca 15 % av
bussarna, men endast 1,15 % av lastvagnarna
oljemotordrivna.
Dieselfordonens användning i Tyskland framgår av
följande sammanställning, som gäller år 1937.
Tabell 7. De tyska transportfordonens fördelning på
olika fordonskategorier och typ av drivmotor.
Förgasare- i Diesel- Generatorgas-
motorer motorer motorer
i % av resp. totalantal
Lastvagnar........ 86,5 10,7 2,8
Bussar................ 69 25,2 5,2
Såsom man kan vänta har Tysklands
transportfordonsbestånd en ganska stor andel dieseldrivna
fordon. Cirka 20 % av det tyska lastvagnsbeståndet
uppges ligga inom den nuvarande ekonomiska grän-
450
10 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
