Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 8 okt. 1938 - Bergoljebränslenas användning inom världssamfärdseln, av Gustaf E. W. Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 4. Totala förbrukningen av motorbensin ären
1920—1937.
Ar U. S. A. Världen exkl. U. S. A. Världen totalt Europa Mill. ton
Mill. ton Ökning i ^ Mill. ton Ökning > % Mill. ton Ökning i %
1920 11,9 2,1 14
1925 26,8 — — — — —. —
1930 46,9 290 16.1 665 63 350 —
1934 48,9 — 20,7 69,6 — 13,1
1935 51,7 — 21,9 — 73,6 — —
1936 57,2 — 23,3 — 80,5 — 15
1937 62,2 420 25,6 1120 87,8 525 —
Bensinbehovet har stegrats enormt sedan 1920, och
särskilt är stegringen påfallande stor i världen
utanför U. S. A. Världsbehovet är nu 6,25 gånger större
än 1920, men undantages U. S. A., är bensinbehovet
i den övriga världen drygt 12 gånger större.
Bensinbehovet har ökat betydligt snabbare än
fordonsbeståndet,’ och årsförbrukningen av bensin per fordon
har i det närmaste fördubblats. I detta sammanhang
må även erinras om, att motorfordonens konstruktion
i mycket hög grad förbättrats sedan 1920, och
framför allt ligger motorernas prestationsförmåga på en
vida högre nivå. G-enom konstruktiva framsteg och
i synnerhet genom tillgång till kompressionshärdigare
bensin har motorernas genomsnittliga
kompressionsförhållande kunnat höjas från e = 4 år 1920 till s .■=
= 6,3 för närvarande, varigenom en mycket
väfeent-lig ökning av den termiska verkningsgraden vunnits.
Det antal hästkrafttimmar, som nu genomsnittligt
erhålles per liter bensin är därför betydligt större än
1920, och motortrafikens intensitet torde alltså ha
ökat ännu mer än vad bensinbehovets stegring visar.
I U. S. A. räknar man med att 89 % av
bensinbehovet förbrukas av motorfordonen, medan
återstående 11 % gå till traktorer, "contractors",1
stationära och marina motorer, flygmotorer samt till
industrien och hushållen. , År 1937 uppgingo
motorfordonens kostnader för bensin (detaljpris + skatt) till
nära 15 milliarder kronor i U. S. A. och för världen
i sin helhet säkerligen till över 25 milliarder kronor.
Uppgifter om de olika fordons-gruppernas andel i
bensinbehovet finnas tillgängliga för U. S. A., där
fördelningen år 1936 var följande:
Personvagnar................ 74,8 %
Lastvagnar .................. 21,7 %
Bussar ...................... 3,5 %
Transportfordonens andel i förbrukningen uppgick
alltså till 25,2 %. Dieseldrivna fordon förekomma i
U. S. A. i så liten utsträckning, att medräknandet av
deras bränslebehov icke ändrar den procentuella
fördelningen ens 0,1 %. Sedan 1925 har lastvagnarnas
andel i bensinbehovet hållit sig tämligen konstant,
medan däremot bussarnas andel ökat från 1,7 % till
3,5 %. Fordonsbeståndet i U. S. A. har emellertid,
såsom förut visats i tabell 2, en väsentligt annan
sammansättning än i den övriga världen, där
transportfordonen äro relativt mycket talrikare. Eftersom
årsförbrukningen av bensin per fordon är vida större
för transportfordon än för personvagnar, måste redan
jämförelsevis små förändringar i fordonsbeståndets
sammansättning orsaka betydande förskjutningar i
bensinbehovets relativa fördelning. Det är givetvis
mycket vanskligt att försöka göra en uppskattning
av transportfordonens andel i bensinbehovet i världen
utanför U. S. A. Härvid måste man taga hänsyn till,
att, transportfordonen inte endast äro relativt
betydligt talrikare utanför U. S. A. utan dessutom även i
långt större utsträckning tillhöra de större
viktsklasserna. Ett försök att approximativt beräkna
bensinbehovets fördelning har emellertid gett till resultat,
att transportfordonens bensinbehov i Europa skulle
utgöra omkring 65 % av motorfordonens totalbehov,
och i Asien synes det uppgå till ca 75 %. I Europa
överskrides genomsnittet betydligt i Sovjet-Ryssland
samt i ett flertal av de mindre länderna och i Asien
framför allt i Japan och Turkiet. Givetvis måste
dessa beräknade genomsnittsvärden tagas med
reservation, men de torde dock ge en någorlunda riktig
uppfattning om den dominerande roll
transportfordonen spela i Europa och Asien gentemot i U. S. A.
Bensinförbrukningen per capita.
Bensinförbrukningen per capita i tabell 5 ger en
intressant men något överraskande bild av
motorismens utveckling i olika delar av världen.
Tabell 5. Bensinförbrukning per capita år 1936,
beräknad med ledning av den amerikanske
petroleum-statistikern Garfias’ statistik över
bensinförbrukningen i olika länder.
Land
U. S. A..................605
Hawaji ....................408
Panama
(kanalzonen) ....................380
Kanada ....................255
Nya Zeeland ––––204
Australien ..............160
England ..................137
Holländska
Västindien ..................115
Danmark ................94,S
Sverige ....................90,3
Frankrike ..............86,5
Argentina ..............80,5
Schweiz ..................70
I Norge ......................65,8
Holland ..................65,7
Sydafrikanska
Unionen ..............63,2
Uruguay ..................49,4
Belgien ....................49,2
Porto Rico ............46^8
Tyskland ................40.5
[-Bensinförbrukning-]
{+Bensin-
förbruk-
ning+} i
liter per
capita
Land
Algeriet ..................29,3
Venezuela ................28,i
Finland ..................25,9
Chile ............j 23
Mexiko ....................21,9
Franska Marocko. 21,8
Österrike ................21,4
Tjeckoslovakien .. 18,9
Kuba ........................18.5
’Spanien ..................18,4
Italien ....................16,8
Irak ..........................14,8
Sovjet-Ryssland . . 14,3
Filippinerna ..........12,2
Japan ......................12
Portugal ..................10
Peru ..........................9,8
Brasilien ................9,6
Grekland ................8,7
Ungern ....................7.5
Världen ..................52
Europa ....................38,5
[-Bensinförbrukning-]
{+Bensin-
förbruk-
ning+} i
liter per
capita
i Transportabla kompressorer, grävmaskiner etc.
(För överskådlighetens skull har en gruppindelning
gjorts; med utgångspunkt från förbrukningen i U. S. A.,
605 liter/capita, ha gruppgränserna satts enligt relationen
605 : 3 : 9 : 27.)
Det är anmärkningsvärt, att förutom U. S. A.,
Kanada, Nya Zeeland och Australien även ett flertal
andra utomeuropeiska stater och till och med
kolonialområden ha en förbrukning per capita, som
betydligt överstiger det europeiska genomsnittet. Bland
Europas stater har utvecklingen nått större höjd
17 sept. 1938
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
