Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 8 okt. 1938 - Bergoljebränslenas användning inom världssamfärdseln, av Gustaf E. W. Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kurva därför förlöper betydligt flackare än
förgasaremotorns. Vid en fordonsmotor, som huvudsakligast
arbetar vid delbelastningar, blir tydligen skillnaden
mellan en förgasaremotors och dieselmotors
genomsnittliga bränsleförbrukning större än vid en
flygmotor, som huvudsakligast arbetar i närheten av
full last. Emellertid är det ett faktum, att
förgasare-flygmotorer ha nått ned till en bränsleförbrukning
per hästkrafttimme, som vid marschfart är praktiskt
taget lika låg som den bästa dieselflygmotors. I
fråga om bränsleförbrukningen kan flyget icke
mycket vinna med dieselmotorn, och dennas totala
flygvikt, motor + bränsleförråd, är ej heller den
påtagligt fördelaktigare. Skillnaden i bränslekostnad
anses klart tala till dieselns förmån, men som senare
skall visas, är det inte utan vidare säkert, att denna
skillnad kommer att bestå.
Att trafikflyget icke i någon nämnvärd
utsträckning övergått till dieseldrift är i och för sig ett
tillräckligt bevis för, att de fördelar dieselmotorn i detta
fall kan erbjuda icke uppväga nackdelarna, och dess
användning inom flyget kan närmast anses befinna
sig på försöksstadiet.
Fartygs- och järnvägsmotorisering.
I fråga om fartygsdrift kan man med skäl tala om
att dieselmotorn är på väg att tränga ut
ångmoto-rerna. Numera består nybyggnadstonnaget till
övervägande delen, omkring 60 %, av motorfartyg.
Ångfartygen å sin sida utrustas alltmer med oljeeldning.
Tabell 8 ger en översikt av oljans användning inom
världens handelsflotta.
Tabell 8. Världstonnagets sammansättning.
Ar Ångfartyg Kol j Olja [-Motorfartyg Segelfartyg-] {+Motor- fartyg Segel- fartyg+} Summa oljedrivet tonnage
i % av världstonnaget
1914 89 2.9 0,5 8,1 3,4
1920 — 6,0 1,3 7,3
1930 60 28 10,0 — 38,0
- 1936 49,1 30,4 18,9 1,6 49,3
Fartygsmotoriseringen har som synes gått
ytterligt snabbt, och i det närmaste 19 % av
världstonnaget är nu motorfartyg, men i sin helhet är
användningen av olja ännu större, enär dessutom även
något över 30 % av tonnaget är oljeeldat.
Fartygsdieselmotorernas sammanlagda effekt beräknas
uppgå till 10 mill. hk.
Dieselmotordrift vid järnvägar hade länge mycket
liten omfattning, men under senare år har denna
motorisering skjutit fart. Det är därvid kanske
främst de s. k. blixttågen, som tilldragit sig allmän
uppmärksamhet på grund av de osedvanligt stora
körhastighet^ som uppnåtts. Det bygges nu mycket
stora diesellokomotiv, och de största amerikanska
blixttågen äro utrustade med 4 motorer på
tillsammans 5 000 hk. För övrigt ha smärre motorvagnar
kommit till vidsträckt användning liksom också
växellok. Enligt de uppgifter som stått till buds
funnos år 1936:
1 000 st. motorlokomotiv
3 000 „ motorvagnar
40 „ blixttåg
samt dessutom några tusental smärre växellok.
Deras sammanlagda effekt lär icke överstiga 1,5 à 2
mill. hk.
I de oljerika länderna kom oljan tidigt till
användning även för eldning av lokomotiv, och redan 1920
voro ca 12 % av de amerikanska lokomotiven
oljeeldade.
Behovet av dieselbränslen.
Dieselbrännoljorna som användas för
långsamgående fartygsmotorer äro icke rena destillat, utan
vanligen en blandning av destillat och
destillations-återstoder, men ofta också uteslutande
destillations-återstoder. Destillationskurvan visar en rest över
350°C, som vanligen uppgår till 20—50 %.
Viskositeten växlar mellan 2 och 10 Englergrader vid
20°C. "Gas oil" eller det tyska "Gasöl", alltså vad
som här i landet benämnes solarolja, är däremot ett
rent destillat, vars destillationsrest vid 350°C
vanligen icke överstiger 10 %. Viskositeten vid 20°C
understiger alltid 2 Englergrader, vanligen ligger
den mellan 1,-2 och 1,6. Dieselbrännoljorna kunna
icke användas för snabbgående motorer, utan dessa
äro uteslutande hänvisade till solaroljorna. Det är
av vikt att uppmärksamma denna omständighet, enär
den är avgörande för bedömningen av
bränsletillgången för just de snabbgående dieselmotorerna.
Uppgifter om förbrukningen av oljebränslen för
fartyg äro mycket sparsamma, men här må anföras
en uppgift för år 1931, då förbrukningen var:
25 millioner ton
panneldningsolja-7 „ „ dieselbrännolja.
För närvarande torde sannolikt inemot 12 à 13 mill.
ton dieselbrännolja förbrukas av motorfartygen.
Vid järnvägsdrift äro motorerna numera relativt
snabbgående, till och med vid en motoreffekt av
omkring 1000 hk ligger varvtalet vid 800 1/min.
eller mer, och på tändvilligheten ställas mycket stora
fordringar. Det är praktiskt taget uteslutande
destillat, som användas. Förbrukningen synes kunna
uppskattas till ungefärligen 1 à 1,15 mill. ton.
De oljemotordrivna fordonen äro likaledes
uteslutande hänvisade till destillat, och det är för
övrigt endast de bättre kvaliteterna som äro
lämpliga. Högt räknat torde motorfordonens
solaroljeförbrukning uppgå till omkring 1 mill. ton.
Den totala förbrukningen av dieselbränslen inom
samfärdseln uppgår alltså till i runt tal 14 à 15 mill.
ton, varav dock endast 2 à 2,15 mill. ton är solarolja.
Motorfordonens och flygets förbrukning av bensin
uppgår till 80 à 85 mill. ton. Det är som synes en
mycket betydande skillnad mellan de
förgasaremotordrivna och dieseldrivna samfärdsmedlens
bränsle-behov. (Forts.)
452
10 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
