Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 8 okt. 1938 - Georg Brochmann och hans bok »Mennesket og maskinen», av O. L. - Olja och maskinarmé, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Georg Brochmann
och hans bok "Mennesket og maskinen".
Med nedanstående
rader av professor O.
Linton introducera vi
den norske författaren
Geoi’g Brochmann, som
den 19 okt. håller
föredrag på
teknologföreningen. Hans bok
"Människan och
maskinen" utkommer inom
kort på svenska.
Red.
"Mennesket og maskinen" är ett verk, som inte är
så lätt att klassificera.
Då boken utkom i Norge, visste kritikerna heller
inte, var de skulle placera den.
Professor Birger Bergersen skrev, att
"Broch-manns bok er uten sidestykke i norsk litteratur.
Egentlig er den vel nokså enestående i hele
verdens-litteraturen".
Och den lärde litteraturforskaren dr philos. Joh.
D. Landmark skrev: "Jeg kjenner ingen bok som
ligner denne. Den er skapt i en egen original
inspiration, som fengsler leseren på et forunderlig vis ...
Denne bok har noe i sig av renässansen, noe av
Leonardo da Yincis vesen, sammensmeltningen av
intelligens, kunst og trangen til godhet."
Boken är i två band, och i recensionen av andra
bandet skrev samme doktor Landmark: "Hele boken
fra först til sist er en eiendommelig blanding av
kunnskap og kunst. Han som skriver er på en gäng
i slekt både med Björnson och Fröding, sart og nobel
som den siste, livstroende som den förste."
Georg Brochmann föddes år 1894 i Ullensvang i
Hardanger, där det på den tiden fanns en liten koloni
av konstnärer och författare. Hans far, Johannes
Brochmann, var författare, och hans mor, Elisabeth
Brochmann, översatte böcker från engelska och
introducerade på så sätt många nya engelska författare
i Norge.
År 1900 blev fadern präst i den lilla ensliga
fjällbygden Röldal, som vintertiden var helt isolerad från
yttervärlden men om somrarna — innan
Bergensbanan var byggd — genomströmmades av turister.
I denna merendels avstängda del av världen,
omgiven av mäktiga, allvarliga fjälltrakter, växte Georg
Brochmann upp i ett hem, som ständigt stod i
levande kontakt med europeisk kultur.
Först i 16-årsåldern kom han i reguljär skola, tog
studentexamen i Bergen år 1913 och började studera
vid Norges Tekniske Höj skole i Trondheim för att
bli skeppsbyggnadsingenjör.
År 1915 avbröt han. studierna för att under några
månader gå till sjöss, och under ett år var han
arbetare i Amerika på ett av världens största
skeppsvarv, samtidigt som han under fritiden studerade
litteratur och — religionshistoria.
Han tog ingenjörsexamen vid högskolan i
Trondheim år 1918 med en matematisk avhandling om sta-
biliteten hos tankfartyg såsom examensarbete, blev
konstruktör vid ett varv, därefter assistent hos
professorn i skeppsbyggnadskonst i Trondheim och
slutligen ingenjör i en firma, där hans arbete uteslutande
bestod i att beräkna och rita strömlinjeformade
propellerblad.
Men hösten 1922 slutade han med att vara ingenjör
för att helt och hållet få ägna sig åt skriftställeri.
Efter att några år ha varit free fømce-journalist,
slog han 1926 igenom med skådespelet
"Provokatören", som också har üppförts i Sverige. Då bodde
han med sin hustru och lille son i Frankrike men kom
till Norge igen och skrev det stora populärtekniska
verket "De store opfinnelser. Forskning og
frem-skritt" i sex band jämte en del noveller och flera
skådespel, samtidigt med att han var medarbetare i
veckotidningen "Oslo Illustrerte".
År 1931 reste han med familjen till Spanien, och
han har efter hemkomsten därifrån varit en ivrig
förkämpe för den spanska republikens sak. Han är känd
som en framstående föredragshållare och radiokåsör.
År 1936 började han boken om "Människan och
maskinen", som fick en enastående god press, då den
utkom i Oslo och Köpenhamn. Inom kort utkommer
den även på svenska hos Bokförlaget Natur & Kultur.
Brochmann är nu redaktör för norsk radios
veckotidning "Hallo-Hallo", men han har ingalunda slutat
sin författareverksamhet och är vice ordförande i
"Den norske Forfatterforening". O. L.
Olja och maskinarmé.
Den politiska högspänning, som sedan månader spritt
oro i världen, har ånyo givit intresserade kretsar en
kraftig påminnelse om oljans betydelse som militär
maktfaktor. I dessa den allmänna kapprustningens dagar
blir det sätt, på vilket varje land säkerställt sin
oljeförsörjning, en utslagsgivande måttstock för bedömande av
dess försvarsmöjligheter. Som aldrig förut sedan
världskriget har Clémenceaus ord, att "en droppe olja är värd
en droppe blod", varit mer aktuella än just nu.
Under sådana omständigheter torde general Sekbigny,
då han nyligen inför ett utvalt franskt auditorium
talade över ämnet "Olja och WI i ett världskrig", från
början till slut ha fångat sina åhörares odelade
uppmärksamhet. I första avsnittet av sin undersökning befattar
sig Serrigny, utgående från av ämnets art betingade
synpunkter, med den försvarspolitiska världs situationen som
totalitet. Härvid understryker han till en början det
faktiskt absurda missförhållandet i Amerikas och
Europas motorisering, att på Förenta staterna komma
% av världens produktion av personbilar och
oljeförbrukning, medan Frankrike, Tyskland, England och
Italien tillsammans svara för endast 14 proc. av hela
personvagnsproduktionen och 17 proc. av lastbilarna, och
hela Europa (utom Ryssland) endast tar i anspråk Vt
av världskonsumtionen av petroleum.
En av de avgörande orsakerna till denna
efterblivenhet i den gamla världen ser Serrigny i de betydande
fiskala skattebördor, som i de flesta länder pålagts
motorismen. Detta i förening med en ytterligare
fördyring av motorbränslet genom föga rationell inhemsk
produktion i vissa autarkistater har lett till, att
bensinpriset exempelvis i Frankrike är mer än två gånger, i
Italien nästan tre gånger och i Tyskland nära fyra
gånger så högt som i Förenta staterna. Nästan överallt
på den europeiska kontinenten utgör skatten över hälften
17 sept. 1938
453
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
