Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 22 okt. 1938 - Flygväsendets inverkan på stadsbyggandet, av A. Lilienberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig.
Berlins flygfält (Tempelhof). (Ur "Monatsheft für
Baukunst und Städtebau", h. 3, 1938.)
För minsta möjliga bebyggelse omkring fälten talar
också den omständigheten, att ca 75 % av alla
flygolyckor inträffa i flygfältens omedelbara närhet, och
det finnes således en viss riskzon omkring varje fält.
Dessa omständigheter anser jag emellertid icke
böra tillmätas alltför stor betydelse. Ty man får väl
utgå ifrån, att det intensiva arbete, som nedlägges på
att få flygtrafiken att fungera såväl mindre
bullersamt som allt säkrare, så småningom skall krönas
med framgång.
Jag tror därför, att det är värt stora offer att få
flygplatserna belägna så nära som möjligt intill de
samhällen, de skola tjäna, och jag tror, att det är
av största vikt, att flygmaskinskonstruktörerna
bemöda sig om att åstadkomma fullgoda maskiner, utan
att kraven på deras start- och landningsutrymmen
bli alltför stora. Flygtrafikens enorma utveckling
skulle säkerligen hämmas, om fälten bleve förlagda
långt från samhällenas centrala delar, så att resorna
in till dessa bleve tidsödande och dyrbara.
Av största vikt för att flygväsendet skall kunna
fungera fullt tillfredsställande är givetvis, att det
finnes fullgoda trafikleder mellan samhällenas
centrala delar och flygfälten. Tyvärr är det hittills
ganska illa ställt i detta avseende, t. e. till Croydon
i London och Le Bourget i Paris. Trafikleden till ett
flygfält bör helst vara av en autostradas natur, ha
delad körbana, såvitt möjligt framgå korsningsfritt
från övriga trafikleder eller, då detta ej låter sig
göra, komma i beröring med sådana endast på
välutbildade trafikplatser. I Stockholm hoppas vi om
några år få färdig en förstklassig’trafikled ända från
Stadshuset ut till flygfältets port.
II. Inverkan på stadsbyggandet av risker från luften
vid krigstillfälle.
Jag skall nu övergå till att nämna några ord om
stadsplanering med hänsyn till risk från luften i
händelse av krig.
Liksom jag i det föregående nämnde några
tekniska data beträffande trafikflyget, vill jag först
antyda, vari faran från luften består. I detta syfte
skall jag försöka i korthet redogöra för
beskaffenheten av den krigsteknik det här gäller att värja
sig emot.
Det är ju tyvärr så, att kriget har ändrat karaktär.
Förr avgjordes det genom kamp mellan arméer och
flottor, varvid endast de delar av länderna berördes,
där arméerna eller flottorna drogo fram eller striderna
utkämpades. Till följd av flygteknikens utveckling
och måhända till följd av en tilltagande brutalitet
Flygfältens belägenhet.
Till slut några ord om flygfältens belägenhet i
trakten. Frågan kan sägas vara ganska aktuell,
eftersom flera av våra städer ännu icke ha flygfält
men äro betänkta på att anlägga sådana. Och våra
största städer, som redan hava flygfält, böra nog i
tid se sig om efter plats för minst ännu ett flygfält
utöver det, som redan finnes. I regionplanen för
London med förorter räknar man sålunda med att
reservera mark för ett flygfält per 250 000 invånare.
Yid val av plats för ett flygfält uppstår frågan i
vad mån det är värt att offra kapital på att få fältet
beläget nära intill samhället, vilket ju med hänsyn till
markpriser och annat i regel är betydligt dyrare än
att förlägga det avlägsnare. Somliga anse, att man
kan nöja sig med att förlägga flygfälten långt ut och
försöka åstadkomma billiga autogirotyper eller andra
typer av flygdroskor, vilka skulle kunna förmedla
trafiken från ett perifert flygfält till samhällets mera
centrala delar. Men detta förefaller vara en
nödfallsutväg. Kan man undvika den, så är det så mycket
bättre, ty det hör ju till flygtrafikens uppgift att
befordra passagerarna verkligt snabbt och även
bekvämt fram till själva destinationsorten.
£6.>f m
Adm.bygqn.
5torflöngd 1500
c:o 30m fritt
C’o 25m
bostadshus
z-o permanenlbelagd rullmncjsbona
Sfartlongden är ofta avsevärt l<orlare ön den
per-Längdskala 1:20.000 manenfbelagda rullningsbanan på grund av inverkan
Hojdskolo I • £000 från omgivande byggnader eller terrong.
Fig. 5. Prineipritning, utvisande hur startlängden ofta
avsevärt förkortas på grund av inverkan från omgivande
byggnader och terräng.
hos mänskligheten har numera även civilbefolkningen
indragits i kampen.
Visserligen inriktar sig fienden i ett luftkrig i
första hand huvudsakligen mot att demolera fiendens
flygbaser, militära anläggningar och sådana
industrier, som fabricera krigsmateriel och dylikt. Detta
kan ju betraktas som en så att säga någorlunda
legitim krigföring.
Men erfarenheten visar, att man går ännu längre,
i det att man i syfte att demoralisera fienden går
47p
29 okt. 1938 202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
