Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 22 okt. 1938 - Flygväsendets inverkan på stadsbyggandet, av A. Lilienberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
reskrifter, att
gårdsutrymmena efter hand bli fria
från byggnader. Helt
sammanhängande kvartersin-nanmäten eftersträvas
härvid såsom ideal. Och kan
öppning i kvarter göras åt
något eller några håll, så
är detta så mycket bättre.
Exempel på sådana
saneringsbestämmelser visas
å fig. 10. Givetvis tar det
lång tid, innan staden blir
omformad enligt dessa
bestämmelser, men särskilt i
de större städerna kan
under goda tider icke så litet
bliva gjort. Sålunda hava
utmed endast en gata i
Stockholm
(Grevturega-tan) under de två senaste
åren icke mindre än 13
fastigheter rivits och
ny-bebyggts enligt
saneringsbestämmelserna.
Ur försvarssynpunkt äro
dessa saneringar av äldre
stadsdelar givetvis
synnerligen betydelsefulla. Skola
de genomföras endast i
mån av nybebyggelse,
tarvas tyvärr mycket lång
tid, och det kan därför
ifrågasättas, om
åtminstone icke i vissa fall stat och kommun böra ingripa
för att påskynda saneringarnas genomförande.
Numera ha vi ju vattenledning i så gott som alla
våra städer. Vid flyganfall inträffar ofta, att
vattenledningsrör sprängas sönder såväl i gator som inne i
hus. Vattenverket blir härigenom ansträngt, och
eldsläckning med vatten kan omöjliggöras för hela
stadsdelar. Där sjöar eller floder icke finnas, bör man
därför vid planering av de större brandskiljande
reservaten taga hänsyn till att de om möjligt givas
sådana lägen i terrängen, att dammar med rikligast
möjliga vattentillförsel kunna utgrävas inom dem.
Dessa dammar kunna vid krigstillfälle vara
brandkåren till stor nytta.
Ett viktigt led i våra städers luftskydd är
skyddsrummen, vilka behövas för hastig utrymning av gator
och även vissa byggnader i staden. Skyddsrummen
för gatutrafikanterna måste vara så många, att gator
och öppna platser kunna utrymmas mycket snabbt,
dvs. på ungefär en minut efter det att alarmsirenerna
börjat ljuda. Avståndet mellan de offentliga
skyddsrummen bör därför vid mera trafikerade stråk icke
vara större än 200 m.
Varje stad bör att börja med tillse, att sådana
ändringar i stadsplanen med därtill hörande
bestämmelser bliva vidtagna, att sådana skyddsrum
möjliggöras. Därefter böra de också verkligen utföras —
enligt min privata mening — snarast möjligt.
Skyddsrum för dem, som vid flygalarm vistas inne
i byggnad, böra helst utföras för varje särskild
byggnad för sig. En hel del europeiska städer ha redan
infört tvång att vid nybyggnader av hyreshus an-
T VI
w
ß |ff
T
Fig. 10. Saneringsförslag för del av stadsdelen Östermalm i Stockholm, t. v. nuvarande
bebyggelse, t. h. föreslagen bebyggelse. De ringprickade gårdarna, som äro avsedda att
planteras, få i ett undre plan inredas för garage, upplagsändamål o. d.
ordna skyddsrum tillräckligt stora för att härbärgera
dem, som väntas bo eller arbeta i huset, och sådan
förordning är på tal även här. Vid byggande av nya
offentliga byggnader är det emellertid även hos oss
brukligt att anordna skyddsrum, och en förordning
har utfärdats om att skyddsrum skola anordnas även
inom redan befintliga offentliga institutioner.
Inom redan befintliga byggnader i enskild ägo är
det givetvis svårare att få skyddsrum anordnade,
bland annat emedan det ställer sig svårare att i
allmän förordning föreskriva anordnandet av
skyddsrum i sådana byggnader än i nybyggnader. Det är
emellertid att hoppas, att fastighetsägare i allt större
utsträckning måtte anordna skyddsrum på
frivillighetens väg.
Skyddsrum behöva icke alla vara sprängsäkra.
Fullt sprängsäkra sådana ställa sig mycket dyrbara,
alldenstund minbomberna numera ha så betydande
vikt. I olika länder ha gjorts omfattande prov, huru
dylika skyddsrum lämpligen böra anordnas, och vilka
konstruktioner, som äro de effektivaste, utan att taga
alltför stor plats. Jag hinner här ej närmare ingå på
dessa experiment. Avsikten är att vid de i
Stockholm tilltänkta tunnelbanestationerna använda
bomb-säker konstruktion för att göra dem till fullgoda
tillflyktsorter för gatutrafikanter inom de stadsdelar,
där tunnelbanor passera. De effektivaste och
billigaste skyddsrummen får man givetvis, där man är i
tillfälle att anordna dem genom insprängning i berg.
I bostadshusen nöjer man sig i regel med endast
gas- och splittersäkra skyddsrum, vilkas konstruktion
givetvis blir enklare än de sprängsäkras. Konstruk-
29 okt. 1938
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
