Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 29 okt. 1938. Specialnummer: Säkerheten på väg och gata - Trafikförseelser och trafikolyckor, av Sverker Groth - Vägen, vagnen och människan i analysen av en trafikolycka, av Georg von Wendt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
i städerna cirka 218). Vad angår de särskilda
orsakerna, så återfinnes största procenttalet såväl för
hela riket som för landsbygd och städer var för sig
vid "annan oriktig eller ovarsam framfart" under
rubriken "motorförares körsätt" (resp. 38,8, 31,7 och
44,3 %). Bland andra relativt ofta förekommande
orsaker kunna nämnas "korsväg eller sidoväg" (resp.
21,3, 17,7 och 24,0 %), "för stor hastighet" under
rubriken "motorförares körsätt" (resp. 19,9, 27,8 och
13,8 %), "annat fordons förkörsrätt ej iakttagen"
(resp. 17,1, 8,5 och 23,7 %), "oförsiktig omkörning"
(resp. 14,5, 17,6 och 12,1 %) samt, vad angår
landsbygden "mörker", "vägkrök" och "skymd sikt" (resp.
18,6, 18,6 och 17,7 %).
Av de under år 1936 timade, till statistiken redo-
visade olyckorna äro 701 eller 5,7 % att helt eller
delvis tillskriva delaktiga personers alkoholpåverkan;
i 678 av dessa fall utgjorde alkoholpåverkan
huvudorsaken. Knappt 1 % av samtliga olyckorna har helt
eller delvis tillskrivits den omständigheten, att
motorförare varit "drucken".
Till belysande av att antalet motortrafikolyckor
alltjämt befinner sig i tillväxt skola till sist lämnas
några uppgifter för första halvåret 1938. För nämnda
tid ha hittills redovisats 6 605 olyckor mot 5 830 för
första halvåret 1937; därav 3 027 för landsbygden (år
1937: 2 701) och 3 578 för städerna (år 1937: 3 129).
Antalet vid motortrafikolyckor dödade, svårt
skadade och lindrigt skadade personer under första
halvåret 1938 är resp. 218, 623 och 2 137.
Vägen, vagnen och människan i analysen av
en trafikolycka.
Av professor GEORG von WENDT, Helsingfors.
Varje trafikolycka står i visst samband med
särskilda egenskaper hos "vägen, vagnen och
människan". I vissa avseenden kan en del av dessa
egenskaper kännetecknas med ordet
"ofullkomligheter", i andra fall äro egenskaperna uttryck för
naturlagar, vilkas verkan vi icke kunna undandraga
oss. En analys av en trafikolycka i de avseenden,
den beror på eller påverkas av vägen, vagnen och
människan, är städse en intresseväckande och i de
flesta fall även lärorik uppgift. En hel mängd
dylika analyser skänker oss en inblick i växelspelet
mellan dessa viktiga faktorer "vägen, vagnen och
människan" och kan förhjälpa oss till slutledningar,
vilka kunna ha betydelse för viktiga åtgärder till
trafiksäkerhetens höjande.
Tyvärr skulle en hel serie sådana analyser taga så
mycket utrymme, att omfånget bleve en hel bok —
och ändå borde det skrivas många sådana böcker
med därtill fogad kommentar, för att vidga våra
vyer i detta avseende och hjälpa oss i kampen
mot det "vägarnas världskrig", som pågår i alla
kulturstater.
Det är emellertid nu icke fråga om en bok med
kommentarer utan om en uppsats med rätt så
begränsad längd. Till ämne för denna har redaktionen
förslagsvis valt "en olycksanalys, vägen, vagnen,
människan". Låtom oss uppfatta ämnet alldeles
bokstavligt. Jag väljer därför en av de trafikolyckor,
jag under senare tider utrett. Denna ger nämligen
anledning till en hel del även allmänna betraktelser
i fråga om vägen, vagnen och människan.
Vi göra bäst i att först skildra olyckan i en kort
översikt. Det hela gestaltar sig enklast med tillhjälp
av en plan över olycksplatsen med omgivningar.
En klar torr dag på våren kom en hyrbil körande
längs en mycket bred gata i Helsingfors. Denna breda
gata möter i trubbig vinkel en avsevärt smalare, som
knappast tillåter mera än tre bilar att passera i
bredd. Utgående från bilens färdriktning har denna
gata bebyggelse endast till vänster samt till höger
trottoar med staket som avgränsning mot
järnvägsspår, över vilka två passager leda. På högra sidan
om järnvägsspåret finnas några delvis obebodda
villor. Trafiken på övergångarna är högst obetydlig.
Parkering å den smalare gatan är tillåten på den
högra sidan men förbjuden på den vänstra. Trafiken
på själva gatan är rätt liten, men ofta parkera flera
bilar på högra sidan. Husen på vänstra sidan stå
icke omedelbart vid trottoarkanten utan ha framför
sig en 5 m bred plantering med icke synnerligen tätt
stående buskar och smärre träd.
Vid inkörning på ifrågavarande gata från samma
sida som olycksbilen kan man väl överblicka gatans
körbana redan ett tiotal meter före det man viker
in på gatan. Det förtjänar ytterligare framhållas,
att vi i Helsingfors ha tyst högertrafik.
Omedelbart innan föraren av olycksbilen vek in
på den smalare gatan, observerade han, att en skara
barn stod på trottoarkanten, event. någon t. o. m.
på körbanan. Han gav därför ljudsignal. Huru långt
signalen hördes är svårt att avgöra, då ett tåg
samtidigt passerade banan. Ett av vittnena, som befann
sig bortom barnen, uppfattade dock signalen mycjset
väl. Snett emot barnhopen på andra sidan gatan
stod en bil parkerad. För att icke utsätta sig för
någon kollisionsfara, ifall den parkerade bilen
plötsligt skulle sätta sig i rörelse — oseden att utan i
god tid avgivet tecken köra ut från en
parkeringsplats är trots klara lagbestämmelser ännu ej helt
utrotad — höll föraren sig mera till vänster, dvs.
närmare gångbanan.
Enligt förarens uppskattning sprang plötsligt,
ungefär 4,5—5 m från bilen, en liten flicka fram över
körbanan och träffades därvid av bilens vänstra
ko-fångare och stänkskärm samt kastades våldsamt i
gatan. Olycksbilen stannade 8—10 m bortom
olycksplatsen. Flickan togs upp i olycksbilen samt fördes
till sjukhus. Hon hade fått lårbenet brutet på ett
och skenbenet brutet på två ställen samt en del
skrubbsår.
496
29 okt. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
