Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 29 okt. 1938. Specialnummer: Säkerheten på väg och gata - Vägbelysning — en nödvändig detalj i vägens tekniska utrustning, av I. Folcker - Billjusets betydelse för trafiksäkerheten, av Stig I:son Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
porna 17 760 kr. Lampkostnaderna bli i första fallet,
om man beräknar ett nettopris av 17 kr. för
kvicksilverlamporna samt en medellivslängd för dessa av
2 000 tim., 12 580 kr. Motsvarande kostnad för
glödlampor 200 W, som kosta 3 kr. per st. netto och ha
en medellivslängd av 1 000 bränntimmar, är 4 400 kr.
Härtill kommer kostnader för lanipbyten (1 för
kvicksilverlampor, 2 för glödlampor), vilka kunna
beräknas till 1 kr. per st., alltså 870 kr. resp. 1 740 kr.
Driftkostnaderna bli följaktligen:
Kvicksilverlampor Glödlampor
Ström ......... kr. 6 720 kr. 17 760
Lampor ....... ,,12 580 „ 4 440
Underhåll ..... „ 870 „ 1740
kr. 20 170 kr. 23 940
eller i runt tal 770 kr. resp. 920 kr. per km och
år. Då emellertid enligt av Stockholms Elverk
gjorda prov med kvicksilverlampor på Ängby-vägen
dessa uppnått en livslängd av 4 à 5 000 timmar, vilket
i det angivna fallet reducerar årliga driftkostnaden
med ca 6 500 kr., skulle under denna förutsättning
driftkostnaden nedgå till ca 500 kr/km och år, om
kvicksilverlampor användas. Användas glödlampor
med 2 000 tim. livslängd i st. f. de antagna, minskas
årskostnaden med ca 3 000 kr. och blir då ca
800 kr/km och år. I detta fall minskas dock även
den av glödlamporna avgivna ljusenergien, varav
framgår, att kvicksilverlamporna i detta fall äro
ekonomiskt fördelaktigast, samtidigt som dessas ljus är
kontrastrikare och medför bättre sikt på vägen än
glödlampsljuset. Härtill kommer att färre antal
ma-tarpunkter erfordras, då kvicksilverlamporna, på
grund av att drosseln kan injusteras efter den i nätets
olika punkter rådande spänningen, tillåter större
spänningsfall än vad som är möjligt att tolerera vid
glödlampor. Härigenom torde anläggningskostnaden
bli något lägre för kvicksilverlamporna än för
glödlamporna, vilket är ytterligare en fördel. Någon
detaljberäkning av anläggningskostnaden har i detta
fall icke utförts, men den torde kunna uppskattas till
ca 8 000 kr/km eller i runt tal 208 000 kr. för
vägsträckan ifråga.
Ovanstående exempel har medtagits för att ge ett
begrepp dels av storleksordningen av de väglängder,
det kan vara fråga om att belysa, dels också om
kostnaderna. Jämföras dessa med vägens totala
anläggnings- och underhållskostnader, finna vi, att de
endast representera en ringa bråkdel av dessa, varför
talet om. att kostnadsskäl skulle ligga hindrande i
vägen, icke håller streck. Vad som genom
belysningen kan vinnas i form av ökad trafiksäkerhet,
uppväger säkerligen mångfalt kostnaderna.
Under alla omständigheter är vägarnas
belysningsfråga av sådan betydelse, att den borde underkastas
en grundlig teknisk och ekonomisk utredning från
myndigheternas sida, varjämte nödig hänsyn till
behovet av bättre vägljus bör tagas vid uppläggandet
av den generalplan, som f. n. är under utarbetande
för våra rikshuvudvägar.
Billjusets betydelse för trafiksäkerheten.
Av civilingeniör STIG IrSON HULTMAN.
Till alla de problem som sammanhänga med
frågan om ökad trafiksäkerhet på gator och vägar
måste också belysningsproblemet räknas. I städer och
större samhällen är tillbörlig hänsyn härtill redan
tagen genom den stationära väg- eller
gatubelysningen. Även utanför de större samhällena, långt
ute på landsbygden kan man här och var träffa på
upplysta vägar. Men största delen av vårt svenska
vägnät är alltjämt utan sådan belysning och det torde
dröja mycket länge innan någon väsentlig ändring
härutinnan kommer till stånd. Förutom de stora
anläggningskostnader, som sådan vägbelysning skulle
medföra, måste man taga hänsyn till den ringa
ut-nyttningstid som sådana anläggningar skulle kunna
få, Man måste räkna med en avsevärd trafiktäthet
under dygnets mörka del för att stationär
vägbelysning skall kunna anses lönande. Hur önskvärt det
än kan vara med upplysta vägar nattetid, får man
nog tills vidare nöja sig med de andra möjligheter,
som stå till buds. En av dessa är den redan allmänt
utnyttjade möjligheten, att den vägfarande själv för
med sig sådana belysningsanordningar, att han kan
belysa erforderlig vägsträcka. Strålkastarna äro de
hjälpmedel, bilmannen har till sitt förfogande för
detta ändamål.
Innan vi gå närmare in på hur belysningen på
vägen bör vara beskaffad för att möjliggöra säker
körning med stor hastighet även i mörker, vilja vi upp-
ställa nedanstående grundvillkor för uppfattande av
föremål.
a) Föremålets storlek.
b) Kontrasten mellan föremål och bakgrund.
c) Den tid, som står till förfogande för föremålets
upptäckande och urskiljande.
d) Den belysning som finnes på föremålet,
Då det gäller bilkörning, är den tid som står till
förfogande för föremåls upptäckande och urskiljande
av stor betydelse. Denna tid blir naturligtvis
betingad av den hastighet varmed bilen framföres.
Belysningen på. föremålet är vid nattkörning på vägar
utan fast belysning uteslutande beroende av bilens
strålkastarljus.
Vilka fordringar måste man då ställa på billjuset
för att det skall kunna betraktas såsom
ändamålsenligt, dvs. för att det skall giva körningen erforderlig
säkerhet? Vid de belysningsstyrkor, som i allmänhet
förekomma på vägen, då man använder
bilstrålkastare, kan man på några hundra meters avstånd
tydligt urskilja även ett ganska litet föremål (t. e. en
knytnävstor sten på vägen) om det är belyst med
minst 1 lux. Större föremål såsom hus o. dyl. kan
man få en uppfattning om redan vid 0,25 lux. Med
ledning av dessa siffror har man definierat en
strålkastares räckvidd såsom avståndet mellan
strålkastaren och den punkt där belysningen nedgått till 1
lux. Med lysvidden menar man avståndet mellan
508
29 okt. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
