Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 5 nov. 1938 - Den teknisk-vetenskapliga forskningens senaste utveckling, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
För utförande av hithörande arbeten ha ett stort
antal millionvoltsapparaturer installerats i olika- delar
av världen, bl. a. vid professor Siegbahns
laboratorium i Stockholm.
Elektronforskningen bildar övergången till det
teknisk-vetenskapliga arbetsområdet. Här ha bl. a.
åstadkommits märkliga förbättringar i radiorörens
konstruktion och egenskaper.
Katodstråleoscillogra-fens tekniska användningsmöjligheter ha vidgats.
Den med sådana instrument bedrivna forskningen vid
professor Norinders högspänningsinstitut i Uppsala
har avkastat nya kunskapsresultat i avseende på
åsk-urladdningarnas karaktär och styrka.
Av största intresse är det förut omnämnda
elektronmikroskopet. Under det att vanliga mikroskop
med vissa konstgrepp kunnat drivas upp till en
förstoring av 2 000 à 2 500, har det nya instrumentet en
upplösningsförmåga, som medger över 20 000 ggr
förstoring. Härigenom och genom ytterligare
fotografisk förstoring av bilderna har uppnåtts en total
förstoring av 100 000 ggr. Det säger sig självt att
härigenom möjliggöres ett inträngande på nya
forskningsfält, såväl tekniska som i synnerhet biologiska.
Läkarvetenskapen torde kunna få ett kraftigt
verktyg i sin hand, då det gäller utforskande av
virusämnena m. m. I sin intressanta "presidential
address" till årets möte av British Association
behandlar lörd Rayleigh seendets betydelse för
vetenskapens framsteg och uppehåller sig utförligt vid
elektronmikroskopet. Hans slutord äro "seeing is
belie-ving". (Jag skulle snarare vilja säga "att se är att
veta", eller bättre "att iakttaga är att veta", utan
att vilja ge mig in på den filosofiska strid, som
uppstått i anknytning till naturvetenskapens nyaste rön.
Den frågan ställes t. e., "kan man veta, om månen
har en baksida — ingen har ju iakttagit den!")
Det elektronmikroskop, som nu är under
utarbetande (Siemens) utgör en vidlyftig och komplicerad
apparat. En mycket förenklad anordning kan för
vissa ändamål användas. Det föremål, som man vill
analysera, fästes i spetsen av en katod, omgiven av
den ringformiga anoden och placerad i medelpunkten
av en fluorescerande skärm. Det uppträder då på
skärmen en förstorad bild av katodytan, och
förstoringen är lika med förhållandet mellan radien av
skärmen och krökningsradien hos spetsen. Härigenom
uppnås utan svårighet en förstoring av 100 000 ggr, och
man kan på bilden få ett begrepp om den molekylära
hopslagningen av olika ämnen i katodspetsen.
Nära intill detta forskningsområde ligga
fotocellerna. Det har utbildats olika slag, av vakuumtyp och
spärrskiktstyp. Metallen selen, som tidigare spelade
en framträdande roll i detta sammanhang, har ånyo
kommit till omfattande användning. — Genom
sekundär elektronförstärkning kan den fotoelektriska
impulsens amplitud ökas nära nog obegränsat.
På området kvicksilverlikriktare har ett
omfångsrikt forskningsarbete utförts, som i samspel med
provning i tekniskt utförande fört till för praktiken
mycket viktiga resultat, bl. a. i fråga om reglerbarhet.
Två i viss koppling samordnade likriktare kunna
ersätta dengamlaLeonardkopplingen. Systemet har även
prövats för mycket stora enheter, såsom gruvhissar.
Omriktare från 50 per. trefas till 162/3 per. enfas
ha vid försök vid Wiesenthalbanan visat sig arbeta
gynnsammare än roterande omformare.
Likriktarerör med glödkatod ha utförts för 20 000
voit och 1 500 kW (för radiosändare).
I detta sammanhang må nämnas att torrlikriktare
fått en hastig spridning, särskilt för batteriladdning.
En torrlikriktare har utförts för så hög spänning som
4 000 voit.
Röntgenstrålarna utnyttjas på flera sätt för
industriella ändamål. Först och främst för genomlysning
till kontroll av svetsfogar och gjutna metalldelars
homogenitet. Vidare för undersökning av strukturen
i materialer, en numera mycket viktig sak. Såväl
röntgenstrålar som elektroner komma till användning
inom den nya vetenskap, som avhandlar ytornas
fysik och kemi, där man söker komma till klarhet
om reaktionsbetingelser, katalysatorverkan och en
hel del andra för teknikens olika grenar viktiga
problem. (Jag återkommer härtill senare.)
För undersökning av spänningar i material har
polariserat ljus fått användning. Detta hjälpmedel
är f. n. på väg att vinna insteg i ett flertal tekniska
kombinationer, och det lider intet tvivel, att sedan
forskningen nu anvisat lämpliga och händiga optiska
material det polariserade ljuset bör kunna få en
ganska vidsträckt användning inom industri och
kommunikationsteknik.
Ett intressant uppslag har framkommit på
hållfasthetslärans område, i det att svensken professor
Weibull lagt upp ett helt nytt betraktelsesätt, som
synes ägnat att ge en fast ram för de nu ofta
motsägande iakttagelserna på detta område.
Inom den akustiska forskningen råder stor
livaktighet. Ingående fysikaliska undersökningar ha
utförts över musikinstrumentens funktioner med
resultat av värde dels för instrumentens förbättrande,
dels för radiotekniken. Samtidigt ha gjorts
värdefulla fysiologiska rön rörande örats funktion, som
dels intressera läkaren, dels återverka på de tekniska
problemen inom akustiken.
Ett särskilt intresse tilldraga sig de ultrakorta
ljudsvängningarna. Sådana uppstå t. e. om vissa
kristaller utsättas för elektriska svängningar av hög
frekvens. Kristallen kommer då att ömsom utvidga
och sammandraga sig och avger därvid till
omgivningen mekaniska svängningar av högt växeltal,
vilka äro ohörbara. Göres kristallen i form av en skål,
komma dessa svängningar att fokuseras mot den
sfäriska ytans medelpunkt, och där uppstår då en
högst avsevärd energikoncentration, med vilken man
kan utföra många konster. Tekniska tillämpningar
på både gott och ont äro sannolika resultat av den
fortsatta forskningen. Redan nu ha en del tekniska
tillämpningar av de ultrakorta ljudvågorna sett
dagen, av vilka den viktigaste kanske är
liomogeni-seringen av smältgods o. d.
Ett av de viktigaste områdena för
teknisk-vetenskaplig forskning är strömningen av vätskor och
gaser. Den rent teoretiska behandlingen av dessa
problem involverar mycket stora svårigheter. Man
måste därför gå fram i huvudsak på empirisk väg.
Resultaten ha avgörande betydelse dels för
byggandet av maskiner och apparater med skövlar eller
rörledningar för olika industriella ändamål, dels för
utbildningen av i vatten eller luft rörliga anordningar
såsom fartyg, fordon och flyg. Ett nytt forsknings-
524
’17 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
