Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 5 nov. 1938 - Den teknisk-vetenskapliga forskningens senaste utveckling, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
område utgör rörelsen vid hastigheter ovanför ljudets.
Sådana uppträda vid flygpropellrarnas spetsar oeli
måste särskilt uppmärksammas.
På det industriella området har utomlands uppstått
ett särskilt forskningsområde, i Tyskland benämnt
; Verfahrenstechnik", i Amerika "processing",
omfattande såväl strömningsproblem som
värmeöverförings- och materialproblem, allt i syfte att befordra
en möjligast rationell och ekonomisk utformning av
särskilt den kemiska industriens apparativa
utrustning. Ytornas egenskaper tillmätas härvid stor
betydelse, som ger ökad vikt åt den förut omnämnda
ytkemiska forskningen. I detta forskningsområde
mötas sålunda tillämpad fysik och tillämpad kemi.
(I vårt land saknas i stort sett en sådan mötesplats.)
Det område, som dock f. n. intager den mest
dominerande platsen, är materialforskningen. Den syftar
dels till skapande av nya material, dels till
fastställande av för olika användningsområden det i varje
fall mest ändamålsenliga och ekonomiska materialet.
En särskild stimulans har denna forskning fått i
Tyskland, där det gällt att på högsta befallning
skaffa fram ersättning för importerade material.
Härvid har det visat sig, att i många fall
Ersatz-materialet kommit att uppvisa oväntade tekniskt
förmånliga egenskaper, som gjort det mera
ändamålsenligt än motsvarande naturprodukt, som skulle
ersättas. Även om man kritiskt granskar de tyska
utsagorna i detta avseende, kan det icke förnekas, att
så i en hel del fall verkligen är förhållandet.
Slutsatsen blir att det lönar sig för litet var — även
dem som inte besväras av valutasvårigheter —■ att
upptaga materialfrågorna till granskning och söka
komma vidare på detta för all industriell
verksamhet — jämväl för byggnadsverksamheten — så
grundläggande område. Konkurrensen med utlandet
tvingar helt enkelt till ett snart upptagande hos oss
av materialforskningen i hela dess vidd.
Det är icke bara i Tyskland utan framförallt i
Amerika som man satt in ett vittomfattande arbete
på materialfrågorna. The American Chemical Society
anmäler i sin senaste årsöversikt över 80-talet nya
syntetiska ämnen, som under åren 1936—37 där
framarbetats. På det typiskt amerikanskt lekfulla
sättet benämnas de "prosperity children", dvs. man
tänker sig att de skola kunna bilda utgångspunkt föi
nya tillverkningar och få nya användningsområden,
därmed bidragande till en väntad ny period av
"prosperity".
Jag skall tillåta mig anföra några exempel på
materialforskningens redan nådda resultat.
På metallområdet tilldrager sig i första hand
magnesiummetallens oerhört hastigt stigande
användning intresset. Denna metall är som bekant mycket
lätt, är lätt bearbetbar och kan i legeringar givas
olika egenskaper, som passa för olika ändamål.
Ett mångårigt svenskt forskningsarbete har krönts
med full framgång, i det att metallen Kantal —
utarbetad vid Hallstahammar under ledning av
v. Kantzow — slagit igenom såsom material för
ugnsmotstånd och dylika ändamål, där mycket höga
temperaturer ifrågakomma.
De magnetiska materialen hava sedan länge varit
föremål för ingående undersökningar, och nya
legeringar uppstå alltjämt. Ett nytt magnetmaterial,
utgörande en legering av kisel, aluminium och järn,
visar en begynnelsepermeabilitet av 27 300 och ett
slutvärde av icke mindre än 162 000.
Av stort intresse äro de arbeten, som gjorts att
framställa metallegeringar genom blandning av
ingredienserna i pulverform och sedan sammansintra
blandningen, eventuellt i den slutgiltiga
formgivningen. En pulvermetallurgi är sålunda under
utveckling, ur vilken många för tekniken viktiga
material kunna förväntas uppstå.
Den elektrotekniska industrien, såväl starkström
som svagström, har sina senaste framsteg i väsentlig
mån att tacka förbättringarna i fråga om
magnetiska material. Även andra materialslag spela in,
särskilt naturligtvis isolationsmaterial. Förbättrade
sådana framkomma alltjämt. Porslin, steatit o. d.
ha genom forskningen fullkomnats i oväntad grad.
I Tyskland har man i allt större omfattning börjat
använda de keramiska isoleringsmaterialen för
elektriska ändamål, bl. a, för lednings- och
installationsmaterial. Huruvida försöket att använda
porslins-armering i jordkablar kan ha någon framtid för sig
är väl emellertid en öppen fråga. Däremot ha vissa
konsthartser kommit till användning som ersättare
för blymanteln i lågspänningskablar, tillsvidare som
det vill synas med tillfredsställande resultat.
Det syntetiska gummit — i Tyskland kallat buna •—
hör utan all fråga till de produkter, som ha bättre
egenskaper än naturprodukten. För
vakuumapparattekniken torde det vara oumbärligt. Utförda försök
visa, att det har stort värde för elektrotekniken över
huvudtaget, men användningen har på grund av det
hittills höga priset fått anstå. En fabrikation i stor
stil lär dock snart vara i gång, varvid
framställningskostnaden väntas väsentligen nedgå. Inför denna
situation ha naturgummiproducenterna måst se till att
förbättra sina produkter. Sålunda har i Holland
bildats ett centralt kautschuksforskningsinstitut, som
skall studera dessa frågor. Det gäller dels att söka
komma fram på växtförädlingslinjen, dels söka
genom lämpliga procedurer förbättra det skördade
naturgummits tekniska egenskaper. Samtidigt
propageras en vidgad användning av gummi. Såsom
resultat härav ser man redan hurusom gummifodringar
börja inläggas även i de tyngsta maskinerier,
exempelvis skakrännor för malmer o. d. Härigenom vinnes
ej blott upphörande av bullret, utan framförallt
nedbringas underhållskostnaderna.
Det viktigaste som hänt på materialområdet på de
senaste åren torde likväl vara framträdandet av de
s. k. konsthartserna. De framställas företrädesvis
genom polymerisation och kondensation, processer
som medgiva en mångfald varianter. De produkter,
som sålunda framställts, hava de mest skilda
egenskaper och användningsområden. En del hårda
konstmassor ersätta lagermetaller i en hel del fall
och låta sig använda till kugghjul och andra
maskindelar. En mekanisk komposition av fenolharts
och bokträskivor — lignofol — har fått stor
betydelse för propellertillverkning. En klass kallhärdade
massor användas för byggnads- och möbelbeslag i
stället för metaller och utföras i vackra färger med
stora variationsmöjligheter. Till samma grupp höra
kemiskt motståndskraftiga massor, vilka användas i
kemiska apparatkonstruktioner.
Andra produkter för bordsplattor o. d. äro hållbara
3 dec. 1938
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
