Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 26 nov. 1938 - Tekniska föreningar - Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation, av G. I. - Tekniska samfundet i Göteborg, av G. E. M. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Nils Sterner från L. M. Ericsson, Anders Reuterskiöld
från Husqvarna Vapenfabrik, Göran Holmqvist från
Nordiska kompaniet och Anders Hedberg från
Kooperativa förbundet, vilka deltagit i kongressen i Washington,
för sina iakttagelser under besöket i U. S. A.
Efter supén lät civilingenjör Olof Hult auditoriet på
ett medryckande sätt få del av vad han sett och lärt i
U. S. A.
Ordföranden framförde avdelningens tack för de
intressanta föredragen och inläggen, av vilka framginge,
att man åtminstone på en del håll i U. S. A. tydligen
kommit till insikt om att de personliga initiativen vore
av största värde för näringslivets förkovran. Ett alltför
demokratiskt styrelsesätt torde ej vara till fördel för
den industriella utvecklingen, utan man måste giva
auktoritet och ansvar åt dugliga personer. G. I.
Tekniska samfundet i Göteborg
hade kombinerat höstens första allmänna sammanträde
med ett besök vid Mölnlycke väveri a.-b:s anläggningar
i Mölnlycke och Krokslätt den 9 oktober 1938.
Utfärden var ordnad tillsammans med Samfundets nya
avdelning för Textilteknik och började i Mölnlycke, där
bolagets beredningsverk numera äro koncentrerade.
Deltagarna mottogos av företagets ledning med
chefen, ryttmästare von Bornstedt, i spetsen. Efter en
kortfattad redogörelse för fabrikationen av platschefen,
civilingenjör Ljungström, besågos under sakkunnig ledning
blekeri, färgeri, tryckeri- och apparaturavdelningarna.
Från Mölnlycke reste sedan deltagarna till
fabrikerna i Krokslätt, där sammanträdet avhölls på mässen i
huvudkontoret. Omkring 150 av Samfundets medlemmar
hade infunnit sig. Dagens föredrag hölls av
överingenjören i Mölnlyckebolaget Folke Thulin, som talade om:
"Några ord om bolagets rationaliseringssträvanden".
Talaren började med att framhålla, att textilindustrien,
som tillsammans med konfektionsindustrien är Sveriges
näst största industrigren, icke är av sådan
storleksordning som i England, Amerika och Japan, där man
kunnat gå in för en långt driven specialisering. I de
nämnda tre länderna finnes det t. o. m. spinnerier, vilka
spinna bara ett eller två garnnummer. I Sverige är
specialiseringen obetydlig. Spinnerierna tillverka alla möjliga
garnsorter och ha sina egna beredningsverk.
Specialiseringen i vårt land skulle underlättas om ett effektivt
samarbete mellan de olika verken kunde uppnås.
’Som det nu var, fick man vid Mölnlycke-verken gå in
för modernisering av maskinparken, automatisering,
skiftarbete och noggrann planering. Allt byggt på
tidsstudier i likhet med andra moderna industrier. För att
icke skärpa den hårda konkurrensen hade vederbörande
startat nya tillverkningsgrenar. I Krokslätt exempelvis
en avdelning för tillverkning av sytråd, den enda
fabriken i sitt slag i Sverige. Den uppdrivna arbetstakten
och det många gånger monotona arbetet hade ledningen
sökt mildra genom god belysning och väl ventilerade och
ljusa arbetslokaler.
Efter det värdefulla föredraget vidtog en
rundvandring genom fabrikerna i Krokslätt med början i
råvaru-magasinet. Därefter följde bomullsspinneriets olika
avdelningar, nya väveriet, ångcentralen och det
moderniserade s. k. gamla väveriet. Mest beundrades det
moderna sidenväveriet.
Sedan besöket i fabrikerna avslutats, samlades
deltagarna återigen i mässen, där bolaget bjöd de
närvarande på en god supé. Ryttmästare von Bornstedt hälsade
gästerna välkomna och framhöll i fortsättningen av sitt
anförande särskilt betydelsen av samarbete inom
industrien.
Samfundets ordförande, överingenjören Patrik
Rydbeck, framförde så deltagarnas tack till aftonens värdar
och till föredragshållaren, överingenjör Folke Thulin,
överingenjör Rydbeck påpekade, att alla parter i pro-
duktionen nu lärt sig förstå, att det finns ett allmänt
ekonomiskt sammanhang, och i den känslan få vi arbeta
vidare.
För textilsektionen talade dess ordförande, disponent
I. Wendt, som ytterligare underströk vad de föregående
talarna sagt om nödvändigheten av en fortsatt
modernisering och rationalisering av den svenska
textilindustrien. G. E. M.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
höll tisdagen den 11 oktober sitt första sammanträde
efter sommaruppehållet. Ordföranden, direktör Herman
Nilsson, välkomnade gäster och föreningsmedlemmar
samt uttalade några minnesord över föreningens för
någon tid sedan avlidne revisor, ingenjör John Elg.
Protokollet för senaste sammanträdet upplästes av
sekreteraren som även lämnade meddelande om det
sammanträde, som hölls den 6 maj tillsammans med Svenska
teknologföreningens avdelning för Industriell ekonomi
och organisation med föredrag av direktör Söderlund om
"Lagen om förenings- och förhandlingsrätt". Dessutom
omnämndes föreningens utfärd den 25 maj till
Nynäshamn, där telegrafverkets verkstäder besågos under
ledning av direktör Helge Ericson.
Efter ytterligare några föreningsärenden, bl. a. inval
av sex nya medlemmar, lämnades ordet till aftonens
föredragshållare, civilingenjör Hjalmak Stjndbekg, som
talade "Om hårdförhromning".
Med hjälp av ett antal ljusbilder redogjorde talaren
för de faktorer, som möjliggöra elektrolytisk
förkrom-ning i allmänhet och hårdförkromning i synnerhet.
Ingen annan metall ger en så stor hårdhet som krom vid
elektrolytisk utfällning. Smält och gjuten krom har en
hårdhet av endast 130 Brinell, medan utfälld sådan får
från 400 upp till ca 1 200 Brinell, uppmätt med
Vickers-apparat. Nickel får max. 550 Brinell.
Hårdheten beror på kornstorleken och
kristallanordningen, som i sin tur sammanhänger med elektrolyten
beskaffenhet, strömtätheten och badtemperaturen. Vid
+ 55 °C får man samma hårdhet för alla strömtätheter
mellan 15 och 80 ampere pr dm2, men sänkes
temperaturen ger stor strömtäthet lägre hårdhet än liten
strömtäthet. (Vid 40 °C ger 40 ampere 750 Brinell och 15 ampere
1 000 Brinell.) över 55 °C medför däremot ökning av
strömstyrkan en höjning av hårdheten. Den utfällda
metallen blir glänsande blank om förhållandena äro
lämpliga, eljest mjölkig eller matt.
Elektrolyten bör innehålla kromsyra och svavelsyra i
förhållandet 50 à 100 : 1. Utan svavelsyra eller vid för
stor tillsats fås ingen kromutfällning. Det normala
strömutbytet av krom vid katoden är vanligen endast 10 à
15 °/o, räknat på sexvärdig krom.
Föredragshållaren talade något om de reaktioner, som
antagàs äga rum vid katoden, där den sexvärdiga
kromen reduceras, men även väte utvecklas. Utfällning sker
i varje fall ur det bildade kromosulfathaltiga
katod-slticket. Trevärdiga och momentant kanske även
tvåvärdiga kromjoner uppstå, vilkas koncentrationer i
likhet med vätejonernas böra konstanthållas. Själva
mekanismen vid dessa reaktioner är emellertid omtvistad.
Beträffande anoder framhölls, att de vanligen utföras
av hårdbly, samt att ett vid viss strömtäthet
uppkommande ytskikt av blysuperoxid är önskvärt. Även
stålanoder kunna stundom med fördel användas, men att
använda lösliga kromanoder är ej utan vidare lämpligt. Dels
löser sig kromen från dessa 100 %-igt, medan
utfällningen ur badet blir blott 10—15 dels är den
alu-minotermiskt framställda kromen i regel dyrare i inköp
än krom i form av kromsyra. Anoderna måste även
utformas efter föremålens form och det hela anordnas så
att ej gasfickor uppstå. Med hjälp av strömlinjeskärmar
undvikes ojämn utfällning på föremålen.
Täckning av ytor kan ske med ebonitrör eller genom
bestrykning med lämplig täcklack, varvid särskilt ame-
564
26 nov. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
