Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 3 dec. 1938 - Insänt: Luftbehandling och dess inverkan på byggnaders utformning, av V. Bödcher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
I verkligheten sker emellertid utfällning av vatten på
kylytan oavsett om daggpunkten uppnåtts eller ej,
förutsatt att kylytans temperatur ligger under daggpunkten.
Luftens tillståndsförändring i luftkylaren förlöper i
i/x-diagrammet utefter linjerna:
Xi — Xo" Xi — Xo"
ii — i o" _ (x i —
ii—i o" W’2 — Xo"!
där i o" och x0" beteckna tillståndspunkten för luft av
samma temp. (t0) som kylytan vid cp = 1,0.
Den första ekvationen anger förändringsriktningen för
turbulent strömning i kylaren, vilken sålunda sker
utefter en rä1 linje, den senare för laminär strömning.
Att härleda dessa ekv. skulle föra för långt utan
följande citat från K. Linge, Z. f. d. g. K. I. Beiheft 7
1933, må vara tillfyllest.
"Om varm luft strömmar längs en kylyta, avkyles ett
tunt gränsskikt till kylytans temperatur /0j varvid
vattenhalten sjunker till en denna temp. motsvarande
mätt-ningsmängd x0". Den på något avstånd från gränsskiktet
strömmande varmare luften blandar sig vid turbulens
med luften i gränsskiktet och avkyles. Sluttillståndet
vid blandning av tvenne luftmängder ligger i
i/x-diagrammet på en rät linje, som utgör förbindelselinjen
mellan deras tillståndspunkter x\, h och Xo to.
Vid laminär strömning sker värme- och
vattenövergången icke som vid turbulens av samma orsak dvs.
turbulent blandningsrörelse, utan av olika molekylära
företeelser, nämligen ledning och diffusion."
Tillståndsförändringen för luft i luftkylaren är
sålunda även beroende av yttemperaturen och i mindre
1) Kylning- DFt = (14,2 — 8,8) ■ 29 000 = 156 600 kcal
Uppvärmning FiA = (10,7 — 8,8) • 29 000 = 55 100 „
101 500 „
2) Kylning DF2 = (14,2 — 10,1) ■ 29 000 ,= 118 900 „
Uppvärmning F2A = (10,7 — 10,1) -29 000 = 17 400 „
101 500 „
Kylning VEF = (14,2— 8,0) • 29 000 = 179 800 „
Uppvärmning FA = (10,7— 8,o) • 29 000 — 78 300 „
101 500 „
Fig. b. Kylning av en del av luftmängden.
Kylning Z>ff2 = (14,2— 3,95) • 11 600 = 118 900 kcal
Blandning <?2<?i
Uppvärmning <?iA = (10,7 — 10,1 ) • 29 000 = 17 400 „
101 500 „
omfattning av lufthastigheten, vilka båda fakta helt
förbisetts av ing. Gille.
Den i artikelns fig. 5 och 6 angivna
tillståndsförändringen har i fig. a inritats tillsammans med den
verkliga tillståndsförändringen. Den av ing. Gille felaktigt
med 28,5°C angivna punkten A har därvid rättats till
22,5 "C. Vid uppgörandet av värmebalansen har
luftmängden antagits till 29 000 kg. Ing. Gille har angivit
luftmängden till 29 000 m3 men sedan förbisett att
i/x-diagrammet uppställts för viktsmängd. En annan
olikhet är att luftens värmeupptagning av ing. Gille angivits
till 94 000 kcal, under det att enl. fig. a
värmeupptagning + värmetillförsel genom friskluft uppgår till 101 500
kcal. Detta beror troligen på att ing. Gille antagit att
1 del returluft blandas med 0,2 5 delar friskluft. Enligt
förutsättningarna i artikeln blir blandningsförhållandet
emellertid 0,75 : 0,25, varigenom luftens värmeinnehåll i
punkt D blir högre och punkten flyttas närmare G.
I diagrammet ha två olika kylyttemperaturer
antagits, dels Ki med + 10 °C dels K2 med — 2 "C. Den
förra motsvarar den högsta möjliga yttemperatur, vid
vilken processen kan genomföras, under förutsättning
av 5 ° temperaturdifferens mellan utgående luft och
kylyta. Kyl- och värmebehov understiga i detta fall
de enligt ing. Gilles metod beräknade med ca 13 %. K2
di
motsvarar min., dvs. den punkt där linjen BK tange-
ax
rar kurvan y 1,0. Här understiger kyl- och värmebehov
med ca 34 % de enligt ing. Gille beräknade.
För genomförandet av tillståndsförändringen D
fordras betydligt mindre kyl- och värmemängder än för
DF±. Man får emellertid icke därför, i likhet med ing.
Gille, draga den slutsatsen, att densamma är ekonomiskt
ofördelaktigare. I fallet DF± kan man för kylningen
använda grundvatten, om sådant finnes tillgängligt,
varigenom anläggnings- och driftkostnader nedbringas.
Även med särskilt kylmaskineri för luftbehandlingen
3 dec. 1938
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
