Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 10 dec. 1938 - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska förbundet i Borås
sammanträdde onsdagen den 19 oktober 1938 å
Stadshotellet. Programmet, som arrangerats av fackkommittén
för textilteknik gav sammanträdet karaktären av
"textil-dag". Förhandlingarna leddes av ordföranden,
överingenjör Alex. Engblom, som hälsade de närvarande, ca
125 personer, välkomna. Ordet överlämnades härefter
till kvällens första föredragshållare, lektor Stig
Kjell-strand, som gav en redogörelse för "Textilinstitutet i
Borås; några erfarenheter från dess verksamhet".
Inledningsvis påpekade tal. att man i Borås, liksom
på de flesta ställen, där textil undervisning bedrives, har
att dragas med vissa svårigheter tillföljd av
elevmaterialets heterogena sammansättning. Detta har
framtvingat en ganska långt driven uppdelning på olika
kurser. Huvudkurserna äro av tre slag: för arbetare, för
tekniker och för ingenjörer.
Utom dessa huvudkurser finnes även en hel del andra,
exempelvis för mönsterriterskor, handvävnadslärarinnor
e. d. Även för textilhandelns män anordnas kortare —
ca 4 mån. .— kurser i varukännedom, vilka alltid varit
väl belagda. Sammanlagt undervisas för närvarande
ett 70-tal dagselever och ett minst lika stort antal
kvällselever.
Textilinstitutet omfattar vidare ett mönstergillt
utarbetat undersökningslaboratorium, som i allt större
utsträckning tages i anspråk från utomstående i och för
textila materialprovningar. Institutets föreståndare är
för övrigt verksam ifråga om det internationella
standardiseringsarbetet på textilprovningarnas område.
Sist men icke minst betydelsefullt omnämndes det.
forskningsarbete som bedrives vid Textilinstitutet. En
hel rad arbeten ha redan publicerats i utländska
facktidskrifter och under senaste året har
Ingenjörsvetenskapsakademien funnit arbetena vara av den art, att
de ansetts böra åtnjuta understöd från akademien. En
del av dessa arbeten komma att inom kort offentliggöras
i akademiens publikationer.
Sedan ordföranden framfört de närvarandes tack för
det intressanta föredraget, överlämnades ordet till herr
H. Schwerdtnek, som höll ett mycket instruktivt
föredrag om "Das MischfaserproMem in der Textilindustrie".
Inledningsvis framhöll föredragshållaren, att vissa
länder av naturen begåvats med tillgångar i form av
fibermaterial i stor utsträckning. Andra länder äro
däremot mera styvmoderligt behandlade i detta hänseende.
De senaste årtiondenas åtstramning av den
internationella handeln jämte även andra orsaker har medfört, att
man ägnat ett intensivt arbete åt att söka åstadkomma
substitut för de "naturliga" fibermaterialen. Resultatet
har blivit över all förväntan. I vissa fall kan
utvecklingen nära nog betraktas som avslutad, så t. e. ifråga
om konstsilke. Ursprungligen var väl detta tänkt som
en ersättning för natursilket. Den produkt som för ett
par tiotal år sedan fördes i marknaden var i många
avseenden synnerligen undermålig. Våra dagars
konstsilke gör berättigade anspråk på att anses, inte som
någon ersättning för natursilke, utan som. ett fullt
självständigt, värdefullt textilmaterial med sina säregna,
värdefulla egenskaper. Fullt så långt har utvecklingen
kanske ej hunnit ifråga om nästa stora grupp av syntetiska
fibermaterial, dem som man brukar sammanfatta under
benämningen konstfibrer och bland vilka cellullen är
den viktigaste representanten. Även härvidlag ha
teknikernas och vetenskapsmännens rastlösa arbete
åstadkommit glänsande resultat.
Talaren exemplifierade denna utveckling genom att
påpeka, hurusom man numera kan framställa
konstfibrer som förbluffande väl efterlikna exempelvis ullfib-
rernas fjälliga ytterhud eller bomullsfiberns lika
karakteristiska spiralvridningar. Det har emellertid varit
nödvändigt att lägga ner ett lika intensivt arbete på att få
fram metoder för att vid färgningen eller annan
efter-beredning anpassa sig efter dessa nya materials
speciella egenskaper och därmed ernå tillfredsställande
resultat. Alldeles speciellt har det varit nödvändigt att
arbeta fram metoder för tvättning och rengöring av
materialet utan att härför behöva tillgripa den
traditionella vägen via alkaliska fettsyreestrar, tvål och såpa.
Konstfibrerna ha nämligen en mycket högre
svällnings-förmåga än naturfibrerna och detta inverkar i många
fall ofördelaktigt. Här har den moderna textilkemien
skapat en rad neutrala tvättmedel, fettalkoholsulfonater
m. fi., som besitta en långt större förmåga som
rengöringsmedel utan skadliga inverkningar.
Även i andra avseenden har nutida textilkemi
möjliggjort att ernå hittills ouppnådda resultat. Detta har
i all synnerhet befrämjat konstfibrernas segertåg.
Föredragshållaren exemplifierade sin intressanta
redogörelse med en mängd sällsport instruktiva ljusbilder,
varav flertalet i färg.
Sedan föredragshållaren vederbörligen avtackats och
sammanträdet avslutats, samlades man till gemensam
supé, vilken liksom det efterföljande nachspielet förflöt
under glad och god stämning.
Wm.
Skånska ingenjörsklubben
höll den 21 oktober ett talrikt besökt sammanträde på
Kungsparkens restaurang i Malmö under presidium av
ordföranden bergsingenjör Inge Erichs. Bland inbjudna
gäster märktes representanter för myndigheter och
industriföretag, Malmö luftförsvarsförenings styrelse med
överste O. Broman i spetsen samt representanter för
pressen. Till ordinarie medlemmar i klubben hade
styrelsen invalt ingenjörerna Sten Anderson ocli friherre
Bror Funck. I enlighet med valberedningsutskottets
förslag valdes följande funktionärer för år 1939: till
ordförande bergsingenjör Inge Erichs, till förste och andre
vice ordförande respektive direktör A. Schmitz och
varvsingenjör R. Fredrikson, till övriga styrelseledamöter,
överingenjör Th. Björgerd, ingenjör E. Holmdahl,
civilingenjör R. Lagersson, direktör B. Malmquist,
civilingenjör N. Weibull och lektor G. Winberg;
styrelsesuppleanter: disponent G. Cederborg, civilingenjör H. Fredén,
byråingenjör B. Helming, ingenjör F. Rosén,
lantbruksingenjör C. H. Wallér, tekn. dr G. Wästlund; revisorer:
civilingenjör V. Flensburg och ingenjör V. Månsson med
civilingenjörerna E. Båth som suppleant. Därjämte
ut-sågos medlemmar i de sedvanliga fackkommittéerna.
överingenjör Ivar Lundbäck höll ett med talrika
ljusbilder illustrerat föredrag om "Uppläggning av en
indu-striliiftskyddsplan". Med bilder från Spanien, Abessinien
och Kina visades bombflygets verkningar. Skyldigheten
för industriföretagen att ha luftskyddsplaner betonades.
Med typiska exempel visades hur problemet lösts under
vitt skilda förhållanden. Luftskyddscentral skall finnas
och bör helst ligga i källare. Mörkläggningen och
camou-flage skall hindra fienden att orientera sig. För
utrymning av lokalerna vid flygalarm skall varje arbetare ha
klart för sig, vilken väg han skall följa, och vilka
trappor han skall begagna. Genom experiment i en
chokladfabrik hade påvisats nödvändigheten av lugn och
planmässig förflyttning. Vid oordnad brådska åtgick
dubbelt så lång tid för utrymning, som då denna skedde i
lugn marschtakt och ordnade led. Den aktiva personalen
erhåller på statens bekostnad gasmasker och
gasskyddsdräkt. Brandbomber kunna icke släckas med vatten,
men deras verkan dämpas med sand eller skum.
Giftgaser, särskilt senapsgas, påvisas genom indikering av
särskilda patruller, som markera det gaslagda området
med gula flaggor. Saneringspersonal ingriper med klor-
24 dec. 1938
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
