- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
588

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 17 dec. 1938 - Den teknisk-vetenskapliga forskningen, av H. Kreüger - Några missförhållanden inom offertväsendet, av L. Du Bois

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

främjande av teknisk-vetenskaplig forskning, så böra
de genast i största möjliga utsträckning avsättas och
böra användas i första hand enligt nedanstående:

De tekniska högskolorna böra kompletteras med
laboratorier och laboratorieutrustning, varjämte ökade
driftmedel böra ställas till förfogande, S9j ätt
förutsättningar uppstå för upptagandet av
forskarbegåv-ningar och för utbildandet av forskare.
Lärarbefattningarna vid de tekniska högskolorna
böra göras lockande för högt kvalificerade
personer, genom att bereda goda möjligheter för
forskning utan betungande rutinarbete.
Möjligheter böra beredas för anställande av
erforderliga hjälpkrafter vid de tekniska högskolorna i
form av tillräckligt avlönade assistenter,
laboratoriebiträden o. d.
Större möjligheter till utförande av forskningsarbete
böra beredas dem som önska disputera för vinnande
av teknologie doktorsgrad.
Stipendier böra inrättas för att bereda yngre dugande
krafter (docenter) tillfälle till självständigt
tek-niskt-vetenskapligt forskningsarbete.
De tekniska biblioteken böra utrustas med ytterligare
erforderliga kvalificerade arbetskrafter och större
möjligheter med hänsyn till komplettering av
bok-och tidskriftsbestånd.
Tillfälle bör beredas för ökat antal tillfälliga kurser
och fortsättningskurser för stimulerandet av
intresset för den tekniska utvecklingen.

Medan dessa och kanske en del andra åtgärder
vidtagas såsom grundläggande böra representanter för
alla som hava gemensamt intresse av
teknisk-vetenskaplig forskning tillsammans deltaga vid
uppgörandet av planerna för det fortsatta arbetet.

Det är för de tekniska högskolorna icke möjligt att
i riksdagspetita, vilka planeras mer än ett år innan
medel beräknas erhållas, framlägga förslag om anslag
för särskilda forskningsarbeten, emedan de i regel
röra problem, som relativt hastigt uppkomma eller
som i varje fall ej kunna långt i förväg helt bedömas.

Jag vill därför framhålla betydelsen av att en större
fond bildas och ställes till de tekniska högskolornas
förfogande. Avkastningen av denna fond skulle
under betryggande former anslås för bedrivandet av
forskningsarbeten som äro förtjänta av att bedrivas.
Sådana fonder finnas i stor utsträckning i andra
länder. Förekomsten av en dylik fond i vårt land skulle
utgöra ett viktigt led i befrämjandet av
teknisk-vetenskaplig forskning.

Jag har med ovan skisserade framställning icke
avsett, att de tekniska högskolorna skola givas något
slags monopol på teknisk-vetenskaplig forskning, utan
har endast velat framhålla, huru man bör gå till väga
för att i framtiden möjliggöra ett kvalificerat och
längre drivet sådant arbete ävensom främja
specialforskning på det tekniska området.

Sådant forskningsarbete som f. n. pågår inom
industrien vid dess ofta synnerligen väl utrustade
laboratorier skall givetvis fortgå och alltjämt utökas.
Dylikt arbete är emellertid mera lagt på
specialområden och oftast förknippat med de olika
industriernas särskilda intressen, med patenträttigheter o. d.
samt avser i regel frambringandet av resultat på kort
sikt.

Av statsmakterna bör särskilt stimuleras det arbete
som bedrives för utbildandet av forskare samt för
forskning huvudsakligen på längre och vidare sikt.

Det är enligt mitt förmenande av mycket ringa
värde att göra en mera ingående inventering av alla
problem som behöva bearbetas och att därefter ställa
upp det ena efter det andra för avverkning. Det går
ej att arbeta efter schablon i dessa avseenden. Skapa
i stället möjligheter till en början för att släppa fram
och utbilda unga begåvningar. Problemen komma
fram av sig själva. Det är icke
problemuppställ-ningen utan problemställningen som är det viktiga.
Det är för denna och för problemens lösning som
forskarna behövas. De böra givas en jordmån, ej
otillbörligt rik, men dock sådan, att de kunna väl
utvecklas och trivas.

Stockholm i december 1938. H. Kreuger.

Några missförhållanden inom offertväsendet.

Av ingenjör l. Du BOIS, Lausanne.

Efterföljande från franskan översatta
artikel utgör ett belysande inlägg i den
även i vårt land städse aktuella frågan om
leverantörers gratisförslag. Artikeln liar
under rubriken "De quelques abus dont
sont victimes les constructeurs de
ma-cMnes" publicerats i den schweiziska
tidskriften "Bulletin technique de la Suisse
romande". X detta sammanhang förtjänar
även erinras om ing. Gösta Richerts i
häfte 52 av Teknisk tidskrift 1931
återgivna föredrag "Böra så kallade
gratisförslag infordras från leverantörer och
entreprenörer?", som belyser hithörande
spörsmål ur svensk synvinkel.

Sparsamhet är på modet; inom hela vårt
förvaltningsväsen, vare sig det rör offentliga, industriella
eller kommersiella företag, överallt försöker man re-

588

ducera de allmänna omkostnaderna så mycket som
möjligt. Tillfället är kanske lämpligt att påpeka
några oegentligheter, som insmugit sig i vårt
kommersiella liv och för vilka i första hand tillverkare
av maskiner och järnkonstruktioner samt grövre
plåtarbeten fallit offer, oegentligheter av den art,
att de utan tvivel i hög grad öka företagens allmänna
omkostnader, men som borde kunna motarbetas, om
man verkligen ville. Vi tänka särskilt på de firmor,
som arbeta med kraftstationsutrustningar; men man
skulle lätt kunna generalisera och påvisa, att inom
snart sagt alla industriområden situationen är
ungefär densamma. Det rör sig om följande sak: Hur går
det till, då en enskild företagare eller en firma
(byggherre) har beslutat utförandet av ett stort arbete, t, e.
en kraftstation?

Om byggherren icke har någon teknisk personal,

’17 dec. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free