Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 24 dec. 1938 - Kurs i försäljningsorganisation - Kurs för ingenjörer i svensk språkbehandling och framställningskonst - Specialkurs i modern värme- och sanitetsteknik för rörledningsentreprenörer - Ny metod för stöld av elektrisk ström, av r. - Insänt: Kilning av staglinor etc., av Harald Larsson och Karl Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
holm, är huvudsakligen avsedd för yngre ingenjörer,
som äro medlemmar av teknologföreningen.
Kursavgiften är 50 kr. Detaljerat program kommer inom
närmaste tiden att utsändas.
Kurs för ingenjörer 1 svensk språkbehandling och
framställningskonst anordnas i Stockholm av Svenska
teknologföreningen den 2—4 febr. 1939. För att bereda
utom Stockholm boende tillfälle deltaga har kursen
denna gång koncentrerats till tre dagar. Ledamöter av
S. T. F. och medlemmar av samtliga med denna
korresponderande tekniska föreningar äga deltaga i mån av
utrymme intill ett maximum av 150 personer.
Kursavgiften är 20 kronor och skall samtidigt med anmälan
till S. T. F:s kansli, Box 1028, Stockholm 16, insändas
till S. T. F:s postgirokonto 540. I händelse av
överteckning återställes givetvis avgiften till dem, som ev. ej
kunna beredas tillträde. Lokal: !S. T. F:s
sammanträdessal, Brunkebergstorg 20.
Program:
Torsdagen den 2 februari.
Kl. 10,00. Kursen öppnas.
Rektor Yngve Hugo:
1. Några inledningsord angående anteckningar vid
föredrag.
2. Hur man förbereder och häller föredrag.
Manuskriptets utarbetande: Materialet insamlas och ordnas;
föredraget skrives; manuskriptet nedstrykes. Hur
manuskriptet användes: Fritt föredrag efter manuskript
(radioföredrag); fritt föredrag efter stolpar.
Åskådningsmaterialet och föredraget. Ovanor hos föreläsare.
Konsten att diskutera vid seminarieövningar och i
studiecirklar.
Docent Olof Gjerdman:
Skillnader mellan talspråk och skriftspråk.
Lunchpaus.
Kl. 14,00. Fröken Hilma Henningsson:
Rösten och talet vid föredrag. Fordringar med
hänsyn till åhörarna. Talandets fysiska underlag.
Röstläge och röststyrka. Uttal. Frasering. Betoning.
Tempo och stil. Vanliga fel.
Fil. dr Ruben G: son Bekg:
Råd och regler för skriftlig framställning.
Språkriktighet. Stilarter. Komposition.
Middagspaus.
Kl. 19,30. Redaktör E. W. Olson:
Hur man skriver i tidningar.
Fredagen den 3 februari.
Kl. 10,00. Professor A. Liljeström:
Logiska synpunkter på en teknisk uppsats. Jargong
och tungomålstal. Suppositions-, additions- och
paral-lellogramprinciperna. En- och flertalsstorheter. Kan
naturen matematik?
Tekn. dr John Wennerberg:
Korrekt uttryckssätt ifråga om, storheter och
måttenheter. Teknisk nomenklatur.
Lunchpaus.
Kl. 14,00. Fil. dr Ruben G: son Berg:
Råd och regler för skriftlig framställning (forts.)
Ordförråd. Satsbyggnad och meningsföljd. Diskussion.
Lördagen den 4 februari.
Kl. 10,00. Fil. dr Ruben G:son Berg:
Råd och regler för skriftlig framställning (forts.).
Ordföljd och rytmik. Ordbildning. Diskussion.
Lunchpaus.
Kl. 14,00. Civilingenjör Torvald Malmstöm:
Föredragsillustrationer och projektionsteknik. Olika
illustrationsmedel. Sovring av bildmaterialet ur
pedagogisk och teknisk synpunkt. Ljusbilder av kartor,
tabeller och diagram. Kvalitetsfordringar på original och
diapositiv. Förtydligande genom texter och färg. Glas-
och diafilmbilder. Den nya småbildstekniken.
Bildremsor. Färgbilder. Episkop och andra hjälpapparater.
Fröken Hilma Henningsson:
Rösten och talet vid föredrag, övningar.
Kl. 17,30. Gemensam subskriberad middag i S. T. F:s
matsalar. (Pris 5 kr. per person inberäknat
servisavgift. Biljett löses å föreningens kansli senast
torsdagen den 2 febr.)
Kl. 19,30. Chefredaktör K. A. Wessblad:
Teknisk journalistik.
Specialkurs i modern värme- och sanitetsteknik för
rörledningsentreprenörer anordnas av
Hantverksinstitutet i Stockholm i samarbete med Svenska
värme-och sanitetstekniska föreningen samt Sveriges
rörledningsfirmors förening under tiden 20—25 februari 1939
efter i det närmaste nyorienterade program, som
till-lämpades vid föregående kurs. Totala kurstiden är
ca 40 timmar, varav ungefär hälften ägnas åt den
moderna värmeteknikens olika tillämpningar. Den
övriga tiden uppdelas på vatten- och
avloppsanläggningar av olika slag (spec. aktuella detaljfrågor vid
sanitära anläggningar och inredningar), yrkesekonomi
(spec. kostnadsberäkningar) samt studiebesök vid
utförda och under utförande varande värmeanläggningar
och rörledningsinstallationer av olika slag, allt under
ledning av välkända experter på resp. områden.
Ansökningstiden utgår den 1 februari 1939.
Ny metod för stöld av elektrisk ström. En knivig
herre, som bor i närheten av radiosändaren i Hamburg,
har uppfångat den från sändaren utstrålande energien,
som han använt för belysningsändamål. Två av hans
grannar, som funnit idén strålande, ha följt det snygga
exemplet. Följden har blivit, att
rundradiomyndigheterna, som beräknat att 5 % av sändareeffekten om 100
kW förbrukats för detta belysningsändamål, som
ingalunda sammanfaller med deras, stämt de
uppfinningsrika herrarna på en ersättning av 12 500 Rm. per år.
Enligt gällande lag kunde de emellertid ej dömas för
stöld av elektrisk ström, då de ej begagnat några extra
ledningar för att komma åt strömmen, utan endast för
missbruk av sina radiolicenser, vilket kostade dem
10 Rm. vardera. Vi få väl hoppas att det blir dyrare
nästa gång! (Kraft och Ljus nr 10 1938.) r.
INSÄNT
Kilning av staglinor etc.
Häfte 48 av Teknisk tidskrift innehåller bl. a. ett
referat av professor Ljungbergs föredrag om
radiomaster vid teknologföreningens senaste årsmöte. 1
föredraget tar professor Ljungberg "bestämt avstånd"
från kilningsmetoden vid fastsättning av staglinor
o. d. samt tillägger i en not:
"Sedan detta föredrag hölls, har en mycket
uppmärksammad olycka med kilade lininfästningar ägt
rum vid en hängbro över Lule älv, och detta bestyrker
i hög grad mina i föredraget uttalade åsikter."
Av tidningsreferaten angående olyckan och dess
orsaker framgick det emellertid tydligt, att det ej var
kilningen i och för sig, som bar skulden till olyckan,
utan den berodde på att kilarnas och lintrådarnas
ändar sammansvetsats till en med hylsan
sammanhängande kaka. Eftersom svetsen sannolikt ej "tog"
i lintrådarna och kilarna ej hade tillfälle till sättning,
så blev följden den, att linan lätt nog slets ur hylsan.
Man kan undra, varför uppgiften om svetsningen ej
influtit i ovan citerade notis. Har den möjligen
utlämnats med prof. Ljungbergs goda minne? Denna
24 dec. 1938
605
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
