Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 31 dec. 1938 - Synpunkter på företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land, av H. Nordenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
31 DEC. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 52
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHÅLL: Synpunkter på företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land, av fil. dr H. Nordenson. —
Facit. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Synpunkter på företagsamhetens fortsatta
utveckling i vårt land.
Av fil. dr H. NORDENSON,1
De ekonomiska problemen ha under senaste
årtionden alltmer trätt i förgrunden av den politiska
diskussionen. De viktigaste problem, som ställts
under debatt, äro: Åtgärder för krisers mötande,
åtgärder för krisverkningarnas bekämpande och statligt
ingripande i vissa näringar, samt mera allmänt frågan
om statlig planering, dirigering ocli kontroll av
näringslivet i dess helhet.
I samtliga dessa frågor gå meningarna starkt isär,
och i själva verket markera just dessa spörsmål de
viktigaste skiljelinjerna mellan socialdemokratisk och
borgerlig åskådning i vårt land. En viss enighet
synes däremot råda därom, att ett starkt och
blomstrande näringsliv — som ju erkännes vara grundvalen för
vårt välstånd — förutsätter en ständigt fortgående
utveckling och utbyggnad av företagsamheten. Ett sunt
näringsliv kräver en ständigt fortgående utveckling
och nya initiativ. Icke minst för oss, som äro så
starkt beroende av vår exportindustri och därigenom
särskilt känsliga för den internationella
konkurrensen, är det nödvändigt, att vår industri genom ständig
utveckling och nydaning hålles fullt
konkurrenskraftig.
Visserligen göres understundom gällande, att
enbart ett upprätthållande av en stark köpkraft,
exempelvis genom statliga åtgärder, skulle kunna
vidmakthålla och rent av möjliggöra ett stigande välstånd.
Härvid förbiser man dock lätt näringslivets ständigt
fortgående omdaning på grund av ändrade
betingelser. Jag vill endast erinra om exempelvis vår
trävaruindustri, som från att vara inställd på
produktion av sågade varor numera måst i övervägande
grad inställa sig på annan tillverkning. Vår
sågverksindustri befinner sig i stort sett under avveckling.
Men endast ett ständigt fortgående initiativrikt
upp-finnar- och ingenjörsarbete har möjliggjort denna
omläggning. Även vår järnindustris omdaning till
högre manufakturerade varor är ett intressant
exempel på nödvändigheten och möjligheten av vittgående
omdaning av produktionen.
Insikten om nya initiativs och den nya
företagsamhetens betydelse har småningom vuxit fram och kom
mit till uttryck även inom kretsar, där man eljest
ställer sig principiellt avvisande till vår nuvarande
i Föredrag vid Det 23 :dje svenska handelskammarmötet i
Malmö den 14 okt. 1938.
produktionsordning. Detta kom till alldeles särskilt
klart uttryck i finansminister Wigforss’
budgetförslag i Nationalekonomiska föreningen i början av
detta år. Han framhöll sålunda:
"Så mycket är ju klart, att en utveckling av
näringslivet, dvs. en ökad ocli förbättrad produktion
och ökad effektivitet på alla områden, så att
människorna, med det arbete de utföra, skola kunna
åstadkomma största möjliga resultat, måste vara ett
gemensamt mål för oss alla. Såtillvida råder icke
någon meningsskiljaktighet."
Han tillfogar vidare:
"Frågan är emellertid, hur utvecklingen i vårt land
skall gestalta sig, när det på detta sätt finns, som det
tycks, skarpa motsättningar mellan å ena sidan det
fria näringslivet, där vissa allmänna idéer äro
härskande, och å andra sidan vissa politiska
maktfaktorer, som jag här har sammanfattat under uttrycket
de socialpolitiska tendenserna, och dels i allmänhet de
socialistiska tendenserna. Att dessa båda
sistnämnda faktorer kunna utöva ett ogynnsamt inflytande på
näringslivet, kan ingen dölja för sig. Även om jag
litet skämtsamt talat om våra förtroendefulla
kapitalägare, så måste man ändå vid betraktande
exempelvis av förhållandena i Frankrike och Förenta
Staterna förstå, att här verkligen föreligger ett allvarligt
problem."–-"Jag kan för min del icke inse att
i vårt land detta problem kan lösas på det sättet, att
vare sig den ena eller andra sidan försöker göra
motståndaren knockout".–-"Man kan i en
dragkamp så att säga göra varandra maktlösa, men det
finnes naturligtvis en annan väg, nämligen att försöka
olika former av samarbete."
Herr Wigforss vill sålunda åstadkomma ett
samarbete "en modus vivendi, som icke gjorde det omöjligt
för någondera parten att arbeta på lång sikt för sitt
mål att försöka få folkmeningen med sig, men som för
den tid, som vi kunna överblicka när vi planera
kapitalinvesteringar eller andra åtgärder i det
ekonomiska livet, bevarade ett sådant förtroende, att den
enskilda företagsamheten, grundad på det enskilda
ka-pitalägandet, skulle kunna samverka med de statliga
organen till det mål, som ändå är gemensamt för oss
alla".
Värdet av den enskilda företagsamheten för vårt
välstånd har ock klart understrukits av statsrådet
12 nov. 1938
607
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
