Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
I Tyskland har man nu av kända skäl tidigt arbetat
på att återvinna använda oljor för att minska
importen av nya oljor, allt ur valutabesparingssynpunkt.
Sedan 10—15 år hava således använda
transformator-oljor nyraffinerats, men först omkring 1933—1934 har
en industri i större skala uppstått för återvinning av
använda smörjoljor, mestadels motoroljor. Enligt en
publicerad förteckning funnos i juli 1935 ca 80 st.
anläggningar för detta ändamål. Man kan nu
raffinera oljorna i olika grad, och i Tyskland skiljer man
synnerligen noga på endast renade och på
regenererade oljor.
De renade oljorna underkastas en mindre
omfattande och billigare process, bestående vanligen av
filtrering eller centrifugering, luftning eller partiell
destillation och emellanåt en enkel filterjordbehandling.
Vid regenereringen undergå de använda oljorna en
lika omfattande raffineringsprocess som vid
framställning av nya smörjoljor ur mineraloljedestillat
och till cylinderolja lämpliga destillationsåterstoder.
Jag har i Tyskland under resan besökt några
anläggningar, däribland en av de största, och en, vilken
arbetar i relativt liten skala. Jag skall inte gå in på
använda olika system för oljans återvinning, utan
vill som exempel redogöra för två anläggningar. Fig.
1 visar en schematisk framställning av arbetssätt och
apparatur vid den mindre anläggningen, vilken har
en kapacitet av ca 2 ton/dag; schemat är taget ur
tidskriften Oele und Kohle 1935, s. 158.
Största delen av vatten och föroreningar få
avsätta sig i en cistern, varefter återstoden borttages i
centrifug, Z. Den centrifugerade oljan går genom en
med värmeslinga försedd behållare 1 och inpumpas
med pumpen i51 in i en med värmespiraler ävenledes
uppvärmd förvärmare 2. Härifrån går oljan genom
rörledningen 3 till destillationspannan 5, vari
rörledningen bildar en spiral, varefter ledningen fortsätter
till avdunstaren 4, vari de mest lågkokande
beståndsdelarna avdestilleras. Återstoden från avdunstaren
återgår till destillationspannan, vari genom
överhettad vattenånga och direkt eld lättoljor avdestilleras
till en sluttemperatur av ca 250°C. Oljan har
därigenom återvunnit den ursprungliga smörjoljans
viskositet och flampunkt.
Destillationsprodukterna passera den i förvärmaren
2 inlagda rörspiralen 6, vilken tjänstgör som kylare,
och avgå ur skiljaren 7. Destillationsåterstoden
passerar även en slinga 8 i förvärmaren 2 och en
rörslinga i behållaren 1 och pumpas sedan med pumpen
P 2 till den kemiska raffineringsavdelningen. Häri
underkastas oljan i 10 a eller 10 b en mild
svavelsyrebehandling. Efter syrehartsets avsättning överföres
oljan till behållaren 11, vari den behandlas med
blek-eller filterjord och samtidigt neutraliseras.
Fig. 2 visar en total bild av en större
regenerationsanläggning med en kapacitet om 5—10 ton/dag. I
avdelningen för förrening avlägsnas huvuddelen
vatten och fasta ämnen genom avsättning. Det erhållna
slammet bearbetas sedan för återvinning av däri
ingående olja.
Återstående vatten avlägsnas antingen genom
tryck destillation i autoklav eller genom avdunstning
i öppna pannor vid 90—100°C. Kvarvarande fina,
lätta, fasta partiklar borttagas genom en speciell,
synnerligen effektiv filtreringsprocedur.
Den vattenfria, klart genomskinliga oljan under-
Fig. 2. Totalvy över större fabrik för oljeregenerering-.
kastas i en rörugn med överhettad vattenånga och
starkt vakuum fraktionerad avdestillation. Härvid
erhållas följande produkter: bensin, fotogen,
solarolja, spindelolja och destillationsåterstod; spindelolja
användes för framställning av borrolja.
Destillationsåterstoden raffineras med svavelsyra, neutraliseras
och blekes med filter jord, filtreras i filter samt
underkastas en sista behandling i högvakuum, varvid
flampunkten stiger starkt och i regenererade oljor ofta
förekommande säregen lukt försvinner.
Ur den använda blek jorden utvinnes i särskild
apparatur däri ingående olja.
Genom en sådan omfattande raffineringsprocess
erhålles en olja, som i alla avseenden motsvarar en ny
smörjolja av den genomsnittskvalitet, som de oljor
haft, som bildat den använda oljan. Man kan nu
fråga sig, om det är nödvändigt att driva
raffineringen så långt eller om icke en enklare och billigare
raffinering är tillräcklig. Ur ren affärssynpunkt torde
det icke vara någon tvekan om, att de regenererade
oljorna måste vara i alla avseenden lika väl
raffinerade som nya, om de skola kunna säljas till lönande
pris. Det finns ändå hos allmänheten aversion och
misstro till regenererade smörjoljor.
Ur teknisk synpunkt sett är nog både destillation
och kemisk rening behövliga för att oljorna skola
bliva fullgoda. Närvaro av mindre mängd
bensin-eller fotogenkolväten spelar ingen roll i motorn, ty
även efter kort användning, t. e. en timmes
körning, komma dessa lättflyktiga beståndsdelar in i
smörjoljan. Men däremot äro ingående tunnflytande
beståndsdelar, motsvarande solarolja och tunn
spindelolja, mindre fördelaktiga både med hänsyn till
smörjningen och till oljans dryghet.
En olja, som icke renats genom behandling med
syra. neutralisation och blekning med filterjord, ger
i alltför oläglig grad upphov till koksavsättningar
i cylindrarna och till slambildning i vevhuset.
Dessa torde vara de skäl, varför man i Tyskland så
skarpt skiljer på endast renade och regenererade oljor.
Emellertid kan regenerationsprocessen drivas för
långt och bliva alltför dyrbar. Överhuvud taget äro
åsikterna ganska delade om nödvändigheten av
fullständig återraffinering. Den praktiska erfarenheten
tyder på att en fullständig återraffinering ej är
behövlig. Kraftwerkgesellstihaft Sachsen har t. e. sedan
1929 för sin vagnpark om 700 vagnar (omnibussar,
lastbilar och personbilar) alltid använt egen samt
22 jan. 1938
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
