Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
utgiven av svenska tekno lo g po reningen
INNEHÅLL: "Terrängvagnar" på Berlinutställningen, av kapten John Nerén. — Kompressormatning av
bilmotorer, av tekn. dr Nils Gustafsson. — Notiser.
Terrängvagnar" på Berlinutställningen.
Av kapten JOHN NERÉN.
Den i Berlin i våras hållna internationella
automobil- och motorcykelutställningen hade utom de så
att säga i programmet ingående motorfordonen
åtskilligt att bjuda på, som måste sägas vara av det
allra största intresse. Främst måste man nog
därvidlag räkna de s. k. "Geländewagen" eller vad vi
på svenska skulle kunna kalla terrängvagnar.
Dylika vagnar — eller chassier för sådana —
funnos utställda på icke mindre än tre håll: i
personbilutställningen, bland lastvagnarna samt bland de
fordon som "Die Wehrmacht" — den tyska
försvarsmakten — utställde. Men trots det att man alltid
talade om just vagnarna ur försvarssynpunkt, så
torde de i alla fall böra räknas till anfallsvapen av
förnämligaste slag. De fordon, som utställdes på den
sistnämnda avdelningen voro också alla målade i
camouflagefärgerna grönt och brunaktigt, varför de
särskilt i skog och mark bli praktiskt taget osynliga,
i varje fall på några hundra meters avstånd.
Tre olika typer av Geländewagen förekomma,
nämligen personvagnar, lastvagnar och tanks; och av de
senare finnas två olika slag, hjuldrivna och
kryp-kedjedrivna fordon.
Då enligt min mening personvagnstypen var av
det största intresset, så mycket mer som den ju
verkligen är fullt användbar för fredliga ändamål, skall
jag skildra dess konstruktion först och även något så
när utförligt, under det jag anser att de andra typerna
kunna avfärdas ganska
summariskt.
Det var flera firmor,
som utställde personbilar
av terrängtyp, men det var
egentligen endast två, som
förtjänade namnet,
nämligen Daimler-Benz och
Tempo. Krupp hade nog
också personvagnar
utställda, men de voro så
tydligt avsedda för militär
och polis, att de knappast
kunde komma ifråga för
annat. Polisbilen var för
övrigt pansarklädd!
Fig. 1 visar chassiet till
Daimler-Benz-vagnen sett
rakt uppifrån. Av bilden
framgår omedelbart, att alla fyra hjulen påverkas av
ratten, men de äro också alla fyra drivna. Nämnas må
att vändradien är den minsta som någonsin förekommit
vid ett fyrhjuligt motorfordon, nämligen 3,;5 m.
Bakhjulen kunna dock låsas fast med en liten spak, varför
vagnen kan köras precis som en vanlig bil, då den
måste framföras med större hastighet, i vilket fall det
för övrigt är säkrare att ha bakhjulen fastlåsta.
Hastigheten är betydande eller icke mindre än 85 km pr tim.
Som nämnts äro alla fyra hjulen drivande, och
liksom vad styrningen beträffar kunna två kopplas ifrån,
nämligen framhjulen, vilket också alltid sker vid
större hastigheter. Såväl vid framhjuls- som
bakhjulsdrivningen är differential anordnad, och dessa
kunna icke blott fastlåsas var för sig, utan de låsa
sig också automatiskt, så snart det ena hjulet börjar
att "snurra fritt", dvs. utan att gripa tag i vägbanan.
Då man kör i terrängen, låsas dock i regel båda
differentialerna, så snart man avlägsnar sig från vägen.
Utom de båda differentialerna på axlarna finnes en
tredje differential mellan bakaxeln och framaxeln,
och även den kan låsas, varvid alla fyra hjulen med
samma effekt driva vagnen framåt.
Chassiets ramverk är av s. k. lådtyp — "boxframe"
som engelsmännen säga — och mycket stadigt. Några
axlar i vanlig mening finnas icke, utan fyra grova
spiralfjädrar förbinda hjulen med själva chassiet.
Fjädringen är sålunda fullt individuell, och jag
Fig. 1. Chassi till Mercedes-Benz terrängvagn, sett rakt uppifrån. Båda hjulparen äro
inkopplade för drivning och styrning.
16 apbil 1938. häfte 4
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
