Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
utgiven av svenska teknolog po reningen
INNEHÅLL: Bilen och vägen, av tekn. dr Nils Gustafsson. — Notiser.
Bil en och vägen.
Av tekn. dr NILS GUSTAFSSON.1
När jag idag har fått den äran att hålla ett föredrag
inför detta auditorium är jag rädd att jag kanske
ur vägbyggnadssynpunkt icke kan ha så mycket att
säga, men å andra sidan vill jag försöka belysa den
utveckling bilen för närvarande har undergått och
de krav man på grund därav såväl nu som i en
framtid blir tvingad’att ställa på vägarna.
Yi räkna den moderna bilens tillblivelse till för
drygt 50 år sedan. Från början fick man anse bilen
som ett mekaniskt kuriosum, men trots allt ökade
antalet. Från omkring år 1920 har utvecklingen gått
med mycket rask takt. Samtidigt som antalet bilar
starkt ökats, är även bilen rent konstruktivt
underkastad en snabb teknisk utveckling. Med anledning
härav erfordras naturligtvis också, att de vägar, som
vi trafikera med våra bilar, bli lämpade för den
moderna vagnen. Man möter här en fråga som fordrar
ett ingående samarbete mellan mekanisterna, som ha
att konstruera vagnen, och vägbyggarna, som ha att
ordna vägarna för biltrafiken.
Bilen har under de senare åren dels övertagit vissa
transportuppgifter, som tidigare ombesörjdes av
järnvägarna, men dels har den också skapat helt nya
transportområden. Därigenom kan icke undvikas att
ett visst motsatsförhållande har blivit rådande mellan
järnvägarna, som ha en stor uppgift att fylla, och
bilen, som i viss mån trängt in här men vars
uppgifter äro minst lika betydelsefulla för samhället.
Det har sagts, att järnvägen har en samhällelig
betydelse. Jag tror, vi kan använda samma ord för
bilen. Ekonomiska utredningar ha ju visat, att en
mycket stor del av varutransporterna äga rum med
bil. Skulle vi råka in i den situationen att tillförseln
av flytande bränsle bleve avskuren, skulle större
delen av vårt kommunikationsväsende bli lamslaget.
Järnvägarna skulle icke kunna räcka till för att fylla
transportuppgifterna. Varje åtgärd, som man
vidtager för att förbilliga biltransporterna, kommer
därför att i sista hand gagna samhället.
Bilens väsende och det som framför allt har gjort,
att den nått en så kraftig utveckling, är hastigheten.
Den ger möjlighet till en snabb förflyttning av
personer och gods. Den är ett trafikmedel som kan
sättas i var mans hand och varmed människan i viss
mån kan göra sig till herre över tiden.
Alla de problem, som möta i samarbetet mellan
i Sammandrag’ av föredrag hållet vid sammanträde med
avdelningen för Väg- oeh vattenbyggnadskonst den 14 mars
1938.
bilen och vägen, kan jag icke ge mig in på. Jag vill
därför först beröra de detaljer, som har med bilens
utveckling att göra, och belysa vart de möjligen
kunna leda.
Det antal motorfordon, för vilka vi få beräkna
trafikkapaciteten på våra vägar, har genomgått en
intressant utveckling. Jag hänvisar till fig. 1 som
angiver antalet motorfordon fram till den 1/7 1937.
Denna kurva visar en snabb stegring och har
ytterligare gått i höjden vid årsskiftet 1938, då antalet
uppgick till nära 1/i million fordon.
När det gäller att försöka bedöma de lärdomar
denna kurva giver och att se framåt för att kunna
planera vägväsendet på längre sikt, måste man i första
hand gissa sig till vart denna kurva kan komma att
gå. Har den nått sitt maximum eller kommer den att
ytterligare stiga i höjden? Avmattningen åren 1931
—32 berodde på de sämre tiderna, men å andra sidan
vet vi, att en del länder, som vi kan göra jämförelse
med, t. e. Danmark, Frankrike, England, har per
invånare räknat nära dubbelt så många bilar som vi ha
i vårt land.
Antal
•»HArtrtft
Fig. X. Antalet inregistrerade motorfordon i Sverige under
tiden 31/12 1936—30/6 1937.
16 apbil 1938. häfte 4
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
