- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Automobil- och motorteknik /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknis k Tidskrift

Fig. 2. Bilmotorns utveckling under åren 1927 till 1938.
Värdena utgöra medeltalet för de amerikanska
personvagnarna.

Jag kan icke anse, att det är allt för orimligt, att
vi räkna med att siffran 250 000 kommer att öka till
det dubbla. Därigenom har trafikintensiteten
kommit upp i helt andra värden än nu, och man är
tvingad att räkna med en helt annan utformning av
vägarna. De allra flesta av våra vägar kunna icke
tillåta en ökning i trafikkapacitet till det dubbla.

Det sägs ibland många gånger i samband med de
stora internationella bilutställningarna, att nyheterna
på bilarna varit obetydliga, att de inskränkt sig till
form och färg, men att vagnarna såsom sådana äro
rätt oförändrade. Det synes måhända på det sättet,
när man betraktar utvecklingen helt ytligt, men jag
har i fig. 2 för en följd av år — från 1927 till 1938
års modeller — sammanfört en del tekniska data för
de amerikanska personvagnarna, som visar vilken
betydande utveckling de undergått och alltjämt
undergå.

Av fig. 2 framgår bilmotorns utveckling med
hänsyn till effektivt medeltryck, effekt per liter
cylindervolym och totalt, kompressionsförhållande, varvtal
och cylindervolym. Varvtalet för maximal effekt samt
maximala effekten utvisar en viss stagnation under
de senare åren. Ökningen i kompressionsförhållande
giver dock vid handen att en betydande
effektstegring ligger inom möjligheternas gränser inom de
närmaste åren. Till grund för vagnarnas bedömning ur
vägsynpunkt kan tydligen därför ej läggas modeller
härstammande från åren 1927—1932.

När det gäller att bedöma en modern vagns
egenskaper så är det några synpunkter som man i första
hand får ta hänsyn till, nämligen acceleration,
topphastighet och bränsleförbrukning.

Acceleration.

Vad först och främst accelerationen beträffar gives
ett exempel härpå från två typiska vagnar i fig. 3.

Den undre kurvan, som visar den lägsta accelera-

tionen, avser en vagn som är några år gammal. Den
har en motor på ungefär 65 hk, är 5-sitsig och kan
anses vara rätt typisk för ett stort antal av de vagnar
som för närvarande äro i drift. Den översta kurvan
däremot är hämtad från en vagn, som för ögonblicket
kan betecknas som mycket modern.

Jag kan också nämna, att för en av de vagnar,
som finnas i det allra största antalet här i landet,
man för några hundra kronor kan erhålla ett
tillsatsaggregat, nämligen en centrifugalkompressor, som
giver vagnen ungefär denna övre accelerationskurva
och som förlänar den en toppfart av ca 160 km/tim.

Accelerationen är en av de viktigaste faktorerna
som bestämmer medelhastigheten. Jag företog vid
ett tillfälle ett prov på sträckan
Stockholm—Norrköping—Stockholm med två olika vagnar med samma
totalvikt. Den ena hade en motor på 65 hk och den
andra en motor på 95 hk. Den mindre vagnen hade
en maximihastighet på 110 à 115 km/tim. och den
större av ca 125 km/tim. Förutsättningen för detta
prov var, att man under inga förhållanden fick
överskrida en maximihastighet av 100 km/tim. Vagnen
med den mindre motorn gav en medelfart av 62
km/tim. och med den större 75 km/tim. Den högre
medelfarten var förorsakad av den snabbare
accelerationen.

Jag vill också påpeka, att ur
trafiksäkerhetssynpunkt betyder en snabb acceleration synnerligen
mycket. Motorerna på de moderna vagnarna gå mycket
tyst. Man trampar gärna på gaspedalen, vagnen
accelererar då upp och når en hastighet som är
alldeles för hög för de hinder man möter. Man
kommer lätt upp i en hastighet, som gör det omöjligt att
helt behärska vagnen, om vägen ej är byggd med
hänsyn till den moderna bilen.

Jämföras de i fig. 3 visade kurvorna, framgår att
vid en fart på 80 à 90 km/tim. är accelerationen för
den äldre vagnen 0,2 m/sek.2 och för den snabbare
vagnen 1,2 m/sek.2. Det är alltså en 6 gånger så
snabb acceleration för den moderna vagnen.

När man kör en modern vagn med denna
acceleration, märker man, hur oerhört känslig vagnen är för
vägbanans beskaffenhet. Är vägbanan korrugerad
eller smågropig, går vagnen normalt vid oförändrad
hastighet. Visserligen uppstår ett obehagligt och
tröttande ljud eller buller i vagnen, orsakat av
vägbanan, men den ligger på vägen som den skall.
Accelererar man däremot den snabba vagnen häftigt, även
vid farter av omkring 100 km/tim., så släppa helt
enkelt bakhjulen greppet i vägbanan och man kan få
en tvärkastning av bakvagnen.

Accelerationen po högsta växeln.

Fig. 3. Accelerationskurvor på högsta växeln för två
personvagnar, den ena ett par år gammal, den andra modern.

58

17 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938am/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free