- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Automobil- och motorteknik /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik.

temperaturerna vid de olika
mätningsställena inte längre stego ens vid
avbrytandet av de olika kylaggregatens
verkan. Denna punkt sammanföll,
såsom lokala temperaturkontroller
utvisade, praktiskt taget med
temperaturutjämningen hos båda motorerna i
deras helhet. Detta tillstånd
uppnåddes efter en avkylningstid av 40
minuter. Alltså varade det av 10 minuters
gångtid och 40 minuters
avkylningstid bestående enstaka provet inalles 50
minuter.

Varje provserie, efter vilken båda
motorerna demonstrerades och mättes
beträffande förslitningen, omfattade 40
dylika enstaka prov.

Hela provet åter omfattar 6
provserier, av vilka de båda sista
sammanfattades till en enda serie på 80
enstaka prov utan något avbrott för
mätning.

Inalles omfattar alltså hela provet
2 40 enstaka prov.

Provets resultat.

För att erhålla så noggranna
medelvärden som möjligt skedde mätningen alltid på 4
diametrar (fig. 3).

Den vid mätningen använda mikrotastens utslag
hade en tolerans av ± 0,4 Då det med
mätinrätt-ningen icke var möjligt att alltid noga åter finna
mätningsställena i fråga om djup och omfång på Vio mm,
gåvo nya mätningar på några ställen
maximiavvikel-ser på + 1,2 p. Vid sammanställandet av värdena för ’
192 mätningsställen konstaterades ett medelfel av
± 0,4 fi. Samma resultat gav jämförelsen mellan
totala diameterdifferensen vid första och andra
mätningen och summan av de genom mellanmätning
erhållna deldifferenserna.

Själva resultaten äro framställda på fig. 4—6, av
vilka fig. 4 och 5 åskådliggöra resultaten för varje
enskild cylinder i båda motorerna. Därvid är
förslitningen hos båda motorerna åskådliggjord såsom
medeltal av 4 diametrar i p till vänster om
utgångslinjen, vilken genom utmärkande av den övre och
nedre vändpunkten och inritande av mätningsställena
sammanfaller med slaglängden, under det att den i
procent beräknade mindre förslitningen hos motorn II
är åskådliggjord till höger om denna linje
(utgångslinjen). Trots många speciella olikheter, vilka i
betraktande av den i alla fall korta kolvvägen på 1 570
km (= 3 760 km körd vägsträcka) huvudsakligen
måste anses bero på deformeringar och icke skola
närmare behandlas i detalj, är dock det principiella
förslitningsförloppet hos alla cylindrarna i stort sett
lika.

Det kan därför icke anses olämpligt att, såsom skett
till vänster på fig. 6, för vinnande av översiktlighet
framställa resultaten beträffande de 4 cylindrarna
sammanfattade såsom medelresultat. Därvid visar
det sig, att förslitningen visserligen generellt hos båda
motorerna når sitt maximum inom kolvringarnas övre
och nedre vändpunktsområde. Men den är, som man
kan se av framställningen av den i procent uttryckta
mindre förslitningen, hos motor II 20 till 55 %
mindre. Även om det mindre av de båda värdena ligger
inom kolvringarnas övre vändpunktsområde, så får
man därvid likväl inte förbise, att oljefilm och
cylindervägg här äro utsatta för den starkaste
påfrestningen.

Såsom mått på förslitningen hos kolvringarna visas
till höger på fig. 6 såväl de absoluta värdena hos båda

Förslitning i a . I ■ M nd.e förslilning m.d Speedo, i */.

) Uton Speedoil Motor I
1 Med Speedoil Motor II
I Mindre lènlitning med Speedoil i %

Ring 2

Ring 3

Fig-. 6. Cylinderslitning efter 240 IColvringsslitning efter 240 enstaka
enstaka prov. Medeltal av 4 cylindrar prov. Medeltal av 4 cylindrar,

och 4 diametrar.

—–- — mätningsställe enl. schema

fig. 3.

Slitning uvider uppvärmning och belastning.
Driftstillstånd: Från kall (+15°C) till och med varm motor (+90°C).

Varje enstaka prov varade 10 min.
Driftsförhållande: Motor I: Shell bensin, Shell motorolja 2x. Motor II:
Shell bensin + 2.4 o/0o Speedoil, Shell motorolja 2x. Tillsatssmörjning
med Speedoil 10 ccm pr enstaka prov medelst Speedoiler.

motorerna uttryckta i mg som den i procent uttryckta
mindre förslitningen hos motor II (med
Speedoil-tillsats). Sistnämnda förslitning stiger från 42 % hos
ring 1 till 46 % h<ps ring 2 och 52 % hos ring 3.
Medeltalet för den mindre förslitningen hos alla tre
ringarna, vilket utgör 47 %, ligger inom de
beträffande cylindern funna gränsvärdena, 20 och 55 %.
Att det därvid starkt närmar sig det högre värdet, är
i betraktande av arbetandet på hela ytan under
gynnsammare smörjningsbetingelser, än vad förhållandet
är beträffande övre cylinderdelen, förklarligt.

Bilen och vägen.

Efter det föredrag som refererades i
förra häftet av Automobil- och
motorteknik följer här nedan ett sammandrag av
diskussionen.

Väginspektör Kinch: Med anledning av att ingenjör
Gustafsson uti sitt föredrag gjort vissa uttalanden,
som stå i direkt samband med min redogörelse för de
nya normalbestämmelserna, anser jag det vara
erforderligt, att jag lämnar en del upplysningar, eftersom
jag givetvis icke kunnat i detalj gå in på allt vad som
står i bestämmelserna.

Emellertid vill jag då först och främst i egenskap
av gammal bilförare uttala den meningen, att jag icke
tror, att den hastighet, som de moderna bilarna äro
kapabla till, dvs. 125—150 km i timmen, icke kunna
tänkas bliva de normala å våra vägar. Jag tror
nämligen icke, att nutidsmänniskan i allmänhet är i stånd
att med säkerhet framföra en bil med så hög
hastighet, utan torde det nog endast vara ett fåtal bilförare,
som äro av den klassen. Det finns för övrigt en hel
massa riskmoment vid bilkörning, som man inte kan
behärska, huru förstklassiga vägarna än byggas —
jag vill endast nämna ett exempel, nämligen
ringexplosion — varför allt för högt uppdrivna
körhastig-heter knappast äro att rekommendera, åtminstone i
stort sett icke på vägarna i Sverige.

Ifråga om vissa av ingenjör Gustafssons
detaljanmärkningar vill jag nämna följande. Ingenjör Gustafs-

17 sept. 1938

fifl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938am/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free