Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1’/*’ ventil
for strypning
Till Hg-monomeJ-er
Ventil får reglering
av tryckvariationer
Kopp fas till
luftintaget
’W ventil
for fininstållning
Fig. 1. Arrangemang av ventiler och manometer
sionsrummet.
expan-
vätet i tillräcklig renhetsgrad, och dels emedan
enligt föreliggande litteraturuppgifter en viss
otillförlitlighet vidlåder resultaten.7
I praktiken har det befunnits vara olämpligt att
begagna cetan och alfa-metylnaftalin som
arbets-bränslen. Dels skulle dessa kemiskt rena kolvätens
höga pris lägga ett hinder i vägen för metodens
allmänna spridning, och dessutom ha de vissa
egenskaper (se tabell 2) som göra dem mindre ägnade
för rutinmässigt arbete. Cetan har sålunda en
stel-ningspunkt av -f- 18°C och alfa-metylnaftalin en
specifik vikt av ej mindre än 1,025 medan samtidigt
viskositeten är betydligt lägre än de för
motorbränn-oljor vanliga värdena, faktorer vilka i hög grad
inverka på spridnings- och finfördelningsprocesserna.
I stället rekommenderas två s. k. sekundära
referens-bränslen, benämnda "I. P. T. High Ignition Quality
Reference Fuel" med cetanvärde 70,5 samt "I. P. T.
Löw Ignition Quality Reference Fuel" med
cetanvärde 18.8
Tabell 2. Vissa uppgifter rörande cetan och
alfa-metylnaftalin.
Cetan Alfa-metyl-
(n-hexadekan) naftalin
Empirisk formel ....... Cl6H34 CnHio
Molekylvikt ........... 226 142
Täthet, gm/ml 20° C –– 0,775 1.025
Kokpunkt (760 mm) . .. 287,5CC 243 °C
Viskositet:
Centistokes 20°C ..... 4,54 —
38°C ..... — 2.23
50°C ..... 2,47 —
Smältpunkt ............ + 18°C — 22 °C
Anilinpunkt ............ 95.1 °C lägre än—19°C
Cetanvärde ............ 100 0
För att såvitt möjligt kunna tillmötesgå krav på
enkel och billig apparatur, utan att därvid
åsidosätta resultatens tillförlitlighet, har Institute of
Petroleum standardiserat två metoder, bägge
tillämpliga på vanliga dieselmotorer. Den ena är speciellt
avsedd för rutinmässigt laboratoriearbete medan den
andra besitter den fördelen att kunna begagnas i
samband med praktiskt taget vilken 4-takts diesel-
7 ASTM Standards ön Petroleum Products, D 2, 1936,
sid. 36.
8 Dessa sekundära referensbränslen tillhandahållas av
Anglo-Xranian Oil Co. Ltd., Brittanic House, Finsbury Circus,
London E. C. 2.
motor som helst under förutsättning att
insprutningstiden kan hållas konstant oberoende av bränslets
kvalitet, samt att de konstruktiva detaljer hos
motorn som inverka på förbränningsförloppet icke
undergå någon förändring, och har utarbetats med
tanke på bestämningar som måste utföras i
avsaknad av den speciella apparatur som erfordras för
den första.
Metoden för rutinmässigt laboratoriearbete
grundar sig på direkt mätning av vinkeln genom vilken
vevaxeln roterar mellan bränslets insprutning och
förbränning och härför erfordras en indikator, som
skall kunna avläsa vevaxelvinkeln med en
noggrannhet av 0,25° samt även med samma noggrannhet
kunna bestämma vevaxelns läge vid insprutningens
början. Motorn skall arbeta vid normal hastighet
eller lägst hälften av maximihastigheten och
belastningen skall vara konstant, men i övrigt stipuleras
ifråga om belastningen endast att den skall vara
sådan att motorn förmår arbeta jämnt och med rena
avgaser. När motorn arbetar normalt mätes vinkeln
med tillhjälp av indikatorn ett antal gånger,
varvid en variation av högst 0,5° är tillåten för varje
särskild mätning; det genomsnittliga resultatet skall
kunna reproduceras inom 0,25°. Motorn köres
därefter med blandningar av sekundära referensbränslen
så att vinkelvärden erhållas som äro både högre och
lägre än provets, varpå blandningen av sekundära
referensbränslen som exakt motsvarar provet kan
erhållas på grafisk väg. När denna blandning
fastställts kan cetanvärdet beräknas med ledning av de
redan kända värdena för de två oblandade
sekundära referensbränslena. Det bör tillfogas, att
förhållandet mellan vinkeln och blandningen varierar,
så att direkt avläsning av cetanvärdet från
vinkelbestämningen icke är möjlig, utan motorprov med
referensblandningar måste utföras efter varje försök.
Den andra, enklare metoden, det s. k.
strypnings-provet, fordrar endast ett expansionsrum vars volym
skall vara minst 10 gånger förbränningsrummets
volym. Expansionsrummet kopplas på lämpligt sätt
till luftintaget och förses med en Hg-manometer, som
tillåter tryckavläsning mellan 76 och 63,5 cm Hg.
Motorn skall arbeta vid normal hastighet, lägst vid
hälften av dess maximihastighet, med lägsta
belastning förenlig med jämn gång, vanligen mellan 1/g
och 1/4. Då motorn arbetar normalt introduceras
oljan som skall provas, varpå lufttillförseln strypes.
Vid en viss punkt inträder störning i förbränningen,
vilket ger sig tillkänna genom vit rök i avgaserna.
Då detta iakttages avläses trycket på
Hg-mano-metern, och detta tryck bestämmes därefter för
blandningar av sekundära referensbränslen. Två på
varandra följande bestämningar med samma bränsle
få icke skilja sig från varandra med mer än 0,25 cm
Hg. Cetanvärdet erhålles medelst det redan
beskrivna förfarandet. Även här gäller att man icke
kan avläsa cetanvärdet direkt från det avlästa
trycket, utan att varje försök måste följas av prov med
blandningar av sekundära referensblandningar. I fig.
1 visas ett enkelt arrangemang för strypningsprovets
utförande.
Cetanvärdet enligt ovan beskrivna metoder skola
stämma inom ± 2 enheter och angivas såsom hela,
jämna tal.
Även i Förenta Staterna har man arbetat på hit-
78
15 okt. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
