Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INNEHÅLL: Om granulometrisk karakterisering av sedimentära bergarter, av fil. dr Tor H. Hagerman. —
Storskottsprängning från grova borrhål, av bergsingenjör Sven G. Petersson. — Litteratur.
Om granulometrisk karakterisering av sedimentära
bergarter.
Av fil. dr TOR H. HAGERMAN.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
Redaktörj ERNST J. A. ROTHELIUS
UTOIVtN AV SVENSKA TE WNOLOSFfclB E. N I NG E. N
Granulometriska uppgifter i den ekonomiska
geologien.
De praktiska fall där granulometriska
undersökningar av bergartslager kan vara av värde
förekomma vid:
1. Fastställandet av läget på ett visst lager i
förhållande till någon horisont av ekonomiskt intresse.
2. Korrelationsfrågor för lösandet av allmänna
strukturproblem.
3. Belysande av avsättningsförhållandena för ett
sediment, i och för vinnande av data över
lagerseriens byggnad.
4. Bedömandet av sedimentmaterialets fysikaliska
egenskaper.
Det är närmast uppgifter av typ 1 och 2, som i
arbetsfältet krävt sin lösning, och det är för några
sådana resultat, som jag nedan i korthet kommer
att redogöra. Det väsentliga för metodens
praktiska tillämpning i bägge dessa fall äro de
granulometriska karaktärernas horisontbeständighet.
Likaledes är det av betydelse att sådan horisont
representerar en hög grad av synkronitet. I de
undersökta fallen finnas åtskilliga belägg för att så är
förhållandet.1
Inom de sedimentära formationernas ekonomiska
geologi föreligga tvenne väl åtskilda
frågeställningar, nämligen den explorativa och den
explota-tiva. Inom bägge dessa skeden i
produktionsutvecklingen uppträda mången gång högst allvarliga
identifieringsproblem av visst lager i lagerföljden.
Användbarheten av granulometrisk karakterisering
av sediment vid lösandet av explorativa uppgifter i
terränger uppbyggda av regionala sediment
koncentrerar sig till de fall där allmänna strukturella frågor
skola lösas och där lätt tillgängliga
korrelationsfaktorer, t. e. ledfossil, saknas. Det kan därvid vara
tillräckligt, att en lagerserie av betydande mäktighet
är alltför monoton i sin utbildning, eller att likartade
sedimentpackar återuppträda på två eller flera håll i
lagerserien. Låt oss t. e. säga, att två likartade
sandstensbildningar, av helt olika ålder, uppträda
inom ett område. Är nu terrängen fattig på
anstående blottningar av berggrunden, eller om den är
i T. Hagerman, Granulometric Studies in Nothem
Argen-tine. Geogr. Ann., Vol. XVIII, 1936.
starkt dislocerad, kan tveksamhet komma att råda
beträffande den geologiska kartans utseende. Den
allra minsta osäkerhet kan bliva ödesdiger, när
konsekvenserna skola dragas och borrning eller andra
kostsamma arbeten skola utföras. Likaledes är det
av den största betydelse att följa med en pågående
borrning genom olika lager på ett säkert sätt, så att
man när som helst kan avgöra huru långt stycke man
har kvar att borra till det lager man söker. För
detta ändamål har relativbredd-bestämningen visat
sig vara användbar. Metoden har huvudsakligen
blivit provad i oljeexploatering, men den torde ha
sitt stora intresse även för undersökningar av kol
och vatten och andra fyndigheter.
Sediment av regionala bassängutfyllningar.
Ifrågavarande exempel härröra sig från mina
arbeten i norra Argentina. I denna trakt finnes en
serie sedimentära formationer, på ett äldre underlag
av bergskedjeveckade paleozoiska och prekambriska
bergarter.
De överlagrade formationerna hava betecknats i
ordning med Y, X, W, V och U1 och äro i stort sett av
mesozoisk ålder. Ovanpå dessa uppträda mäktiga
terrassavlagringar, som bildats i samband med den
andinska veckningen. Dessa formationer äro
betecknade med T.
Y-formationens bottenbildning utgöres av
konglomerat, överlagrade av röda sandstenar.
X-formationen är uppbyggd av underst
kalksandstenar och där ovanpå kalk och dolomitlager.
TF-formationen utgöres huvudsakligen av
sand-haltiga märglar, oftast gröngråa.
F-formationen uppbygges av röda sand- och
lerstenar.
Slutligen utgöres [/-formationen av fin- till
medelkorniga oftast gråa sandstenar.
Bland nu nämnda formationer kan svårighet
uppstå att särskilja Y och V. Även förväxlas delar av
X-formationen med vissa kalkbankar, som finnas i
IF-formationen. Dessa svårigheter föreligga särskilt
i I mina originalarbeten beteckna dessa bokstäver profilen
genom formationen på originallokalen, medan bokstäverna
satts inom parentes, när formationen i allmänhet avses.
Denna begreppsuppdelning saknar emellertid här betydelse,
varför den utelämnas.
10 sept. 1938. häfte 9
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
