Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 12. Fortsättning- på fig. 11.
av y-serien, och vi ha här en möjlighet att genom
relativbredd-diagrammen kunna fastställa identiteten
på bergarter från smärre blottningar av dessa två
serier.
Vad slutligen U-serien beträffar, övergår den
norrut till en mäktig sandstensformation. I ett flertal
undersökningsprov från mycket skilda nivåer synes
föreligga mycket likartade fördelningsfält på
kvarts-kornens relativbredder. Som synes i fig. 9 är typen
på detta material angivet genom ett väl avrundat
nedåt långsträckt fördelningsfält.
I en tidigare uppsats i denna tidskrift1 återfinnas
även några fördelnings-diagram tillhörande denna
serie. Material tillhörande [/-serien fortsätter
emellertid att avsättas långt efter det att denna
homogena sandstensbildning har upphört. Detta material
inlagras nämligen i undre delen av de ovanpå
liggande terrassavsättningar, som nedan skola
behandlas.
Sediment, avsatta som terrassutfyllningar.
I samband med den andinska veckningen utbreder
sig utefter veckningszonens östra fot en väldig
geo-synklinal, i vilken sand och grus under hand
anhopats till en slutlig mäktighet av över ö 000 meter.
Ackumulationen av material och nedsänkningen av
undergrunden ha fortsatt jämsides, så att det nämnda
sedimentet företer ett högst likartat utseende, från
bottnen (Ti) och upp till översta lagren (Te).
Därefter (Ts) har emellertid anhopningen antagit en
våldsam karaktär och materialet i dessa översta
serier bestå till största delen av grova konglomerater.
i Se Teknisk tidskrift, häfte 32 (1936), p. 75, fig. 6.
Någon mäktighetsbestämning på dessa nyssnämnda
anhopningar går icke att uppbringa.
Dc undre terrassbildningarna (Ti, Te) kunna till
sin materialsammansättning karakteriseras på
följande sätt: sandbankar ocli finsandförande lerlager
av mäktighet från några decimeter upp till omkring
fem meter växellagra med varandra. Den maximala
kornstorleken faller och stiger sålunda rytmiskt
genom serierna. Detta för med sig bristfällig
representation av stora korn i vissa delar av sandbankarna,
och på grund därav visar relativbreddernas
fördelningsfält på sådant prov en "anfrätning" av sin högra
gräns. I fig. 10, 11 och 12 återfinna vi
relativbredd-mätningar från prov i en huvudprofil: Pena Colorada.
Om vi betrakta dessa fördelningsfält, finna vi, att
de samtliga med sin vänstra kant ansluta sig tätt
till diagrammets ordinata, dvs. samtliga prov
innehålla riklig mängd av små korn. I prov från seriens
undre delar uppträda periodiskt diagram av form
som påminna om [/-sedimentet. I själva verket torde
materialtillförseln av [/-sedimentet ha försiggått ett
långt stycke in i tiden sedan r-sedimentationen
begynt. Detta motsvarar även iakttagelserna i fält;
såsom ovan nämnts kan någon skarp gräns mellan
U- och ’/’-sediment icke påvisas. En förklaring till
detta förhållande är att [/-materialet troligen
ut-transporterats av vinden, medan jT-niaterialet helt
och hållet måste anses vara vattentransporterat.
En småningom fortskridande förändring äger rum
med de till sin form triangulärt eller fyrhörnigt
utbildade T-fälten. Dessa förändringar beröra främst
det allmänna utseendet på fältens högergräns.
Vid studiet av diagrammen från Pena Colorada,
visar sig dock även en viss periodicitet ifråga om
14
12 febr. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
