Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
utfraktsnivån och rostnivån och utfraktsstigorternas
lutning. Lutningen måste göras större än malmens
rasvinkel och har här tagits 55° 20’. I fig. 3 ligger
rostnivån 30,5 m över utfraktsnivån, och
utfrakts-orterna äro placerade på 45,7 m avstånd. Om
sistnämnda nivåer och orter lagts närmare varandra, och
stigorterna gjorts tvågrenade i stället för tregrenade,
skulle ifrågavarande tillredning enligt beräkning
blivit dyrare.
Blocket underskäres efter en diagonal front genom
ett rutnät av orter. — Det försvagas dessutom efter
gränserna genom drivandet av 2,3 m höga orter på
9,2 eller 13,7 m vertikalavstånd, i vilka en takskiva
uttages. I blockets hörn drivas vertikala stigorter.
Dessa avgränsa blocket ytterligare samt användas
vid utlastningen av malmen från gränsorterna och
bidraga till ventilationen i dessa.
Dragningen av ett block påbörjas vanligen icke
förrän det är helt underskuret. Roststigorterna äro
numrerade från 1 till 36, och de fyra fingerstigar,
som med inbyggda tappgluggar mynna i varje
rost-stigort, äro bokstaverade A, B, C och D. A-stigarna
dragas ett skift, B-stigarna nästa skift osv. i rotation.
Bräden, Chile (10). Malmkropparna, vilka hålla
kopparkis och kopparglans, hava halvmånformigt
utseende och ligga periferiskt omkring en stor
explosionskrater. Malmen håller 2,3 % koppar.
Häng-väggsgränsen är skarpt bestämd genom en
tuffkontakt, under det att liggväggsgränsen är rent
kommersiell. — Blockrasbrytningen har här utvecklats ur
magasinsbrytning med kvarlämnade pelare, vilka
pelare bringades i ras. Särskilt beträffande blockens
underskärning skiljer sig metoden från de förut
beskrivna.
Under ett block, som skall uttagas, drivas en serie
parallella orter på 12 m inbördes avstånd. Dessa
inbyggas helt och förses med tappgluggar på bägge
sidor. Underskärningen påbörjas, genom att man på
en sträcka av 6 m i en ort, borrar en serie hål, 1,83
m långa, i orttaket och i tappgluggarna. Malmen
från denna första skjutning drages genom
tappgluggarna. Efter ytterligare tre sådana skjutningar
befinner sig strossens tak ca 12 m ovanför ortens sula,
och övre delen av strossen sträcker sig 6 m åt
vardera hållet från ortcentrum räknat. Sedan upprepas
förfarandet utefter en sträcka av 6 m osv. till ortens
hela längd, varefter underskärningen fortsättes i
nästa ort. — I början gjordes blocken 50 m höga,
men man har kunnat öka blockhöjden till 100 m utan
att utspädningen blev för stor.
Fyndigheter användande blockrasbrytning (tabell
3) visa en betydligt lägre brytningskostnad än de,
som använda sublevel caving eller top slicing. Även
där brytning i öppna rum eller niagasinsbrytning och
särskilt där igensättningsbrytning eller square
setting användes, äro kostnaderna av en helt annan
storleksordning än vid blockrasbrytning. Miami
uppvisar den lägsta brytningskostnaden, nämligen 1,72
kronor per ton uppfordrad malm. Därnäst kommer
Bräden med 2,08 kr./ton. I "Kostnader vid brytning
i öppna rum saint magasinsbrytning vid malmgruvor
i U. S. A." (Teknisk tidskrift febr. 1937) har jag
emellertid omnämnt en gruva med ännu lägre
brytningskostnad än vad gruvorna användande
blockrasbrytning uppvisa, nämligen Alaska-Juneau. En variation av
magasinsbrytning användes här, men malmen bringas
delvis i ras. Detta jämte en del tektoniska fördelar,
vilka tidigare omnämnts, förklara den låga
brytningskostnaden av 1,28 kronor per ton uppfordrad malm.
Som självständig metod har blockrasbrytningen
försökts i Sverige endast då den ännu befann sig i
sin linda, nämligen i början av 1900-talet i Klacka
Lerberg. Malmens flacka stupning försvårade
emellertid dragningen, varför metoden uppgavs. — De
ovan beskrivna fyndigheterna, vilka använda
blockrasbrytning, äro ju f. ö. av en helt annan
storleksordning. Men metoden skulle kanske med fördel
kunna användas vid något exportfält i Sverige.
Litteratur.
Summary of ore-mining cost data, Chas. F. Jackson.
U. S. Bureau of Mines. I. C. 6785.
Mining methods and costs at metal mines of the United
States, Charles Will Wright. U. S. Bureau of Mines. I. C.
6503.
Mining by the top-slicing method, with some nötes ön
sublevel caving, Chas. F. Jackson. U. S. Bureau of Mines.
I. C. 6410.
Undercut block-caving method of mining in Western
copper mines, E. D. Gardner. U. S. Bureau of Mines. I. C.
6350.
(1) U. S. Bureau of Mines. I. C. 6348.
(2) „ I. C. 6369.
(3) „ I. C. 6325.
(4) „ I. C. 6380.
(5) „ I. C. 6410.
(6) „ I. C. 6410.
(7) „ I. C. 6350.
(8) „ I. C. 6350.
(9) Träns. Am. Inst. Min. and Met. Eng., 1930, Year Book,
sid. 39—86.
(10) U. S. Bureau of Mines. I. C. 6565.
Austenitsönderfallet och
martensitom-vandlingarna ur termodynamisk
synpunkt.
Diskussionsinlägg av C. H. JOHANSSON.
I ett föredrag på teknologföreningens avdelning för
kemi och bergsvetenskap har jag redogjort för en
undersökning av austenitens sönderfall och
martensitom-vandlingarna.1 Föredraget har jämte några av de frågoi
och invändningar, som framställdes vid den
efterföljande diskussionen, refererats i Teknisk tidskrifts
avdelning för bergsvetenskap, häfte 1, 1938. Det synes i
huvudsak återstå två punkter, där jag ej lyckades
övertyga mina opponenter och avsikten med detta inlägg
är att i anslutning till referatet av diskussionsinläggen
försöka klarlägga dessa. Den ena gäller kolatomernas
lägen i det rymdcentrerade gittret och de därav
avhängiga martensitomvandlingarna och den andra de slutsatser,
som jag dragit ur diagrammen för den fria energien, för
att förklara reaktionsfördröjningarna vid
perlitbild-ningen, dvs, då austeniten sönderfaller i ferrit och
cementit.
Vad beträffar kolatomernas lägen i den tetragonala
martensiten, har jag liksom förut Honda och Nishiyama
antagit, att de äro anbragta på hålrummen med
koordinaterna (0, 0, %) och (%, 0) (r’-rum enligt min
beteckning). Denna anordning har tetragonal symmetri och
i C. H. Johansson. Thermodynamisch begründete Deutung
der Vorgänge bei der Austenit-Martensit-Umwandlung. Arch.
f. Eisenhüttenwes. 11, S. 241/51 1937/38.
12 mars 1938
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
