Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1) På grund av den dåliga hållfastheten i
sidostenen blir gråbergsinblandningen stor samtidigt som
en avsevärd malmförlust uppstår genom att den lösa
och skiviga hängväggen skär av den hårdare och i
större stycken sönderfallande malmen.
2) Hårdmalm i brutet tillstånd kan ej med blotta
ögat skiljas från ofyndigt berg. Det är därför omöjligt
att utan analyser på varje tappad eller lastad vagn
avgöra, om lasten består av fyndigt eller ofyndigt.
3) Skivbrytningen kan ej ske inom flera etager
samtidigt. Den brutna malmens sammansättning
kommer därför att variera allteftersom brytningen
kommer djupare. All utjämning genom brytning
inom flera etager samtidigt omöjliggöres.
Magasinsbrytning provades inom översta etagen i
de delar, som voro för smala att bryta med
pallbryt-ning samt inom en arsenikmalmslins efter kismalmens
hängvägg. Det visade sig inom alla dessa områden,
att skivor från magasinens väggar skuro av och
stängde in malmen, så att magasinen ej kunde tappas
tomma. Malmprocenten i det tappade berget sjönk
under tappningens gång för att slutligen bli så låg, att
tappningen måste inställas, innan all malm utvunnits.
I ovannämnda arsenikmalmslins var den
kvarlämnade malmmängden så stor, att en speciell metod
börjat tillämpas för att utvinna denna malm.
I rasberget indrivas heltimrade bockorter, som
fyllas med gråberg. Ovanpå de fyllda drivas nya
bockorter, så att slutligen det i rummet liggande
malmblandade rasberget blir helt ersatt av bockorter
fyllda med gråberg. Vid drivningen av bockorterna
gäller det att lasta undan så litet berg som möjligt,
för att inga sättningar skola förekomma i den
ovanför liggande bergmassan. Brytningen börjar i rum-
mets båda ändar, där två fickor för olika kvaliteter
samt stegväg anordnats. Fyllnadsmaterialet tages från
en stigort i liggväggen mitt på malmen. Detta
bryt-ningssätt blir dyrbart och sker med låg effekt, men på
grund av malmens höga värde blir det ändå lönande.
Det föreföll, som om en övergång till
igensättnings-brytning skulle kunna eliminera skivbrytningens och
magasinsbrytningens olägenheter.
För att utröna igensättningsmetodens lämplighet
för Bolidenmalmen påbörjades hösten 1935
provbrytning med denna metod inom ett isolerat område. Yid
denna provbrytning analyserades arbetet i detalj
genom en arbetsstudie, som pågick i ca 3 månader.
Varje arbetsoperation tidsstuderades. Olika system
för borrning, skjutning och lastning provades, och
olika typer av skrapor, block, sprintar och
byggnadsarbeten utexperimenterades.
Resultatet av denna provbrytning var så lovande,
att beslut fattades om övergång till
igensättningsbryt-ning som huvudmetod för Bolidenmalmens brytning.
Allt efter malmens bredd användes två olika
metoder för brytningen, som kallas längsgående och
tvärgående igensättningsbrytning.
1) Längsgående igensättningsbrytning.
Denna metod användes, där malmbredden
understiger 12 m, dvs. i malmens spetsar i fält och mot
djupet. Malmen brytes i ett sammanhängande rum
mellan häng- och liggväggar, och rummets längd kan
uppgå till 150 m. Vid tillredningen av ett
längsgående rum utstråssas först malmen till 5 m
takhöjd. Upplastningen av malmen sker med
Eimco-Finlay lastmaskiner, fig. 2.
Av följande sammanställning från en typisk
arbetsstudie från denna lastning framgår tiden för olika
arbetsmoment under ett 8-timmars skift. Studien
avser lastning av 62,8 ton kismalm med sp. vikt 4,5
och 31,8 ton hårdmalm med sp. vikt 3,0. Lastaren
byter själv vagnarna.
Tempo Minuter %
1) Ställtid ..........................................7,87 1,6
2) Lastning ........................................182,49 38,0
3) Vagnsbyte ....................................99,65 20,8
4) Brytning och skutslagning .... 60,85 12,7
5) Urspårning ....................................7,96 1,7
6) Diverse rensning etc....................10,36 2,2
7) Pauser och väntetid ....................57,42 11,9
8) Gångtid ..........................................53,40 11,1
Summa 480,00 100,0
Fig-. 2. Maskinlastning.
Fig. 1. Dagbrottet i Boliden. (Foto BGAB, vilket gäller
samtliga fotografier i artikeln.)
86 10 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
