Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
säkert bestämd. Att extrapolera förloppet till t — 0
är vanskligt. Skillnaden i reaktansvärden kan vara
betydande. Den blir större ju mindre
begynnelse-reaktansen är i förhållande till övergångsreaktansen,
alltså särskilt stor på turbogeneratorer och på
generatorer med utpräglade poler med dämplindning.
Som ungefärliga gränser kan anges ett förhållande av
1,15—1,40, medelvärde 1,20. Dessutom inverkar
dämpningen starkt, och skillnaden blir därför större på
mindre maskiner med procentuellt större motstånd.
Förhållandet mellan övergångsreaktansen och
begyn-nelsereaktansen mätt enligt SEN 3 varierar mellan
1,05 och 1,35, medelvärde 1,18. Den undre gränsen
gäller maskiner med utpräglade poler och laminerade
polplattor utan dämplindning, den övre gränsen för
turbogeneratorer och för generatorer med utpräglade
poler med dämplindning. Värdet varierar också
beroende på förhållandet mellan statorlindningens och
magnetlindningens läckreaktans.
Som i inledningen framhållits är
övergångsreaktansen bestämd av läckreaktanserna för statorlindningen
och magnetlindningen, medan för
begynnelsereaktan-sen även andra rotorströmkretsar såsom
dämplindning och massivt järn, komma med i betraktande.
Övergångsreaktansen beräknas ur ekvationen
X/jp ■— x -f-
denna ström bestämts en period efter
kortslutningsögonblicket. Normala värden för denna
kortslutningsström och motsvarande begynnelsereaktans xbp
för moderna maskiner ’äro angivna i nedanstående
tabell.
Tabell 2.
Maskin och utförande [-Kortslutningsström-] {+Kortslut- ningsström+} enl. SEN 3 Relativvärde [-Begynnelsereaktans-] {+Begynnelse- reaktans+} enl. SEN 3 Relativvärde [-Övergångs-reaktans-] {+Övergångs- reaktans+} Relativvärde
Turbogeneratorer ... 6—10 0,167—0.10 0,225—0,135
Utpräglade poler,
laminerade polplattor utan dämplindning 3—7 0,333—0.143 0,40 —0,17
Utpräglade poler,
massiva polplattor eller laminerade plattor med dämplindning 3.5—7,5 0,286—0,133 0,32 —0,15
(10)
(11)
(12)
xm är magnetlindningens läckreaktans omräknad till
statorns lindningsdata och <jm är magnetlindningens
läckkoefficient. Eftersom am kan skrivas
_ ®m
Gm — -y
AA
låter sig xöp också uttryckas som
_ y X2a
xöp — Y
A-Ä ~T xm
Ett liknande uttryck, ehuru med en betydligt mera
komplicerad andra term, gäller för
begynnelsereak-tansen. Till grundval för en diskussion lägges
lämpligen ekv. 10. Statorns läckreaktans blir stor vid
liten effekt vid lågt varvtal, i synnerhet vid
högspänning och blir liten vid högt varvtal och är i övrigt
direkt proportionell mot utnyttningen och omvänt
proportionell mot luftgapstäthetens kvadrat. Vad
beträffar gränserna i effekt kan sägas, att t. e. vid 167
v/m är 400 kVA en liten effekt och 6 600 V en hög
spänning. För moderna maskiner av normalt
utförande varierar statorns relativa läckreaktans inom
området
0,10—0,20 för maskiner med utpräglade poler,
0,08—0,15 „ turbotyper.
På äldre maskiner, där utnyttningen var låg,
luft-gapstätheten hög och spårets dimensioner små, blev
läckreaktansen betydligt mindre, vilket var den
egentliga orsaken till att den momentana
kortslutningsströmmen för gamla maskiner var så mycket högre än
för moderna.
Magnetlindningens läckreaktans varierar på
liknande sätt. Den är stor vid låga varvtal i allmänhet
men influeras också mycket av rotorns konstruktion.
Vi äro nu färdiga att ånge normala värden på
total-reaktanserna. Emellertid har det varit brukligt att
ånge icke reaktanserna utan istället den momentana
kortslutningsströmmen vid symmetrisk kortslutning
(dvs. yäxelströmskomponenten), varvid, sedan 1930,
I vissa ytterlighetsfall kan avvikelse ske från
tabellens värden. Så ha t. e. små maskiner < 500 kVA
vid 1 000 v/m mindre reaktans än tabellen anger, så
att kortslutningsströmmen kan bli upp till ca 9 gånger
normalströmmen. Den ökade dämpningen på små
maskiner reducerar stänkt den största strömtoppen.
Så t. e. mättes på en 6-polig 500 kVA maskin en
begynnelsereaktans enligt SEN 3 av 0,16, medan det
beräknade värdet (hänfört till tiden t — 0) var 0,09.
Övergångsreaktansen, som för stabilitetsproblem
har så stort intresse, är också upptagen i tabellen.
Att övergångsreaktansen är så mycket större än
be-gynnelsereaktansen förtjänar att påpekas. Det är
därför ingenting förvånansvärt, då man i litteraturen
får se så höga värden på övergångsreaktansen som
0,40 à 0,45.
Övergångsreaktansen ingår vid beräkning av
dynamisk stabilitet. Ett medel att höja
stabilitetsgränsen är att minska övergångsreaktansen. Detta
betyder, att man får konstruera maskinen på ett annat
sätt än normalt; den måste göras större än enbart
hänsyn till temperaturstegringen kräver. Samtidigt
som man höjer den dynamiska stabilitetsgränsen vill
Fig.
Overgångsreak/ans i
for-fiå//anc/e Ji//normo/o rörde/.
Approximativ kostnad för en
minskning i övergångsreaktansen.
man emellertid helst också höja den statiska, vilket
sker genom samtidig minskning av den synkrona
reaktansen, vilket ocikså, tack vare den lägre
utnyttningen, går väl att utföra. En sådan maskin har
rotorn utnyttjad så mycket som möjligt, medan statorn
kunde göras för större effekt. Den beräknas
givetvis så att den lagom uppfyller temperaturgarantierna
vid den önskade effekten. En approximativ kurva
över kostnaden för en minskning i
övergångsreaktansen visas i fig. 6.
Re/aJiv kos/noc/
2,o
38
2 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
