Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
h
i 1000
Jo
Wrnax 2
r- Jo iVc//
Wmax
W = momenian effekt
1000 h
Fig. 10. Utnyttningstid per år för maximala effektförlusten
som funktion av belastningens utnyttningstid (T),
(a) för "normala" varaktighetskurvor,
(b) för "symboliska" varaktighetskurvor enl. Rossander
med So — 0,03.
0 500 1000 1500 h
Fig. 13. Cementfabrik.
Varaktighetskurvor upptagna med varaktighetsmätare.
variationen icke är lagbunden utan beroende av
slumpen, så kan spridningen beräknas med hjälp av
den Gauss’ska felintegralen. Spridningens variation
kan vid problem av här avsedd beskaffenhet
uttryckas i form av en varaktighetskurva. Utseendet
av denna kurva framgår av fig. 11, som jag
framlade vid ett föredrag vid Elverksföreningens årsmöte
1931 rörande "Glödlampor och spänningsreglering",
SEF:s handlingar 1931 nr F. Det visade sig, att
denna generella kurva rätt väl motsvarade de
experimentella kurvor, som upptagits över
spänningsvariationerna.
Fig. 12 visar varaktighetskurvor för S. J:s
kraft-uttagning under en del år. Man ser, att
järnvägsbelastningen visar varaktighetskurvor, som
synnerligen väl överensstämma med den generella kurvan.
Fig. 13 visar varaktighetskurvan för en
cementfabrik med synnerligen jämn belastning. Här
uppträda emellertid avvikelser på grund av
söndagsdygnens inverkan. Man får tänka sig denna kurva
sammansatt av två kurvor, en för verkdagstid och
en för helgdagstid. För vardera av dessa tider torde
man finna, att den Gauss’ska kurvan ger något så när
riktiga resultat. Den ur Rossanders arbete hämtade
kurvan, fig. 14, visar ännu tydligare uppdelningen i
två belastningskategorier. Det är intressant att
observera hur Rossander inlagt de motsvariga
symboliska kurvorna.
För andra belastningsobjekt inverka dag- och
natttid, måltidsraster m. m., så att den totala
varaktighetskurvan blir sammansatt av exempelvis tre
delkurvor.
Viel elverk och distributionsföretag med
kombinerad belastning inverka en hel del lagbundna
företeelser på varaktighetskurvans form. På grund härav
kan man för dylika konsumtionsobjekt icke förvänta
överensstämmelse med den Gauss’ska
varaktighetskurvan. Fig. 15 visar några kurvor från
Vattenfallsstyrelsens sekundärstationer.
Den detalj, som ur kraftkostnadssynpunkt vanligen
har största intresset på en varaktighetskurva, är
toppen. Det framgår av det anförda, att toppen
alltid bör bli spetsig och uppåt konkav även vid höga
utnyttningstider. Rossanders kurvor för högre
ut-nyttningstider äro vid toppen uppåt konvexa och giva
sålunda felaktiga resultat vid beräkning av
toppenergien.
Det är självklart, att man i en kort exposé en-
Fig. 11. Spridningens variation
enligt varaktighetskurva.
Fig. 12. Varaktighet för
S. J. kraftuttagning.
O 10 20 30 40 SO SO 70 «0 90 100%
Fig. 14. Belastningskurva för
sulfitfabrik. £ = 0,672, X = 0,629, T =
= 5 895 h.
2 apiul 1938
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
