Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 1. Diagram över störningarna vid 350 m våglängd. Till
vänster utan kondensatorer, till höger med 1 uF
kondensatorer. (Hantverkaregatan.)
ningarna kunna behandlas helt kort: en viss
reduktion av radiostörningarna kunde konstateras, men
densamma var ingalunda att anse tillräcklig.
Det hävdades, att därest kondensatorerna
uppsattes med mindre mellanrum samt valdes med mindre
kapacitet, skulle ett betydligt gynnsammare resultat
icke utebliva. Till den ändan föranstaltades nya
försök, ehuru det vid denna tidpunkt stod tämligen klart,
att uppsättning av skyddskondensatorer på
spårvägsnät av exempelvis Stockholms eller Göteborgs
omfattning näppeligen vore att rekommendera och detta av
flera orsaker. Dels bleve anläggningskostnaderna
avsevärda, dels skulle skyddskondensatorer över ett helt
nät ur driftsynpunkt ställa sig besvärligt ifråga om
erforderlig översyn, utbyte av genomslagna
kondensatorer, säkringar m. m. Att försöken ändock
fortsattes berodde fastmer på önskvärdheten av att få
fastställt, huruvida det var möjligt att med
användning av ett mindre antal skyddskondensatorer,
uppsatta exempelvis på en särskilt utsatt sträcka, i en
större backe e. d., där störningarna mest ge sig
tillkänna, kunna på den delsträckan reducera
störningarnas inverkan.
Försök med kondensatorer, anbragta på 60 och 30 ni
avstånd.
I fortsatt samarbete med Stockholms spårvägar
blevo sålunda nya kondensatorer av l^F uppsatta på
Fig. 3. I diagrammet till vänster visas störningarnas ökning,
då kondensatorerna successivt urkopplas, till höger äro
samtliga urkopplade. Våglängd 350 m. (Slottet.)
ett avstånd från varandra av 60 m (varannan stolpe)
längs Hantverkaregatans sträckning från S:t
Eriksgatan till Stadshuset. Undersökningarna avslutades
först våren 1937.
För att få tydligast möjliga bild av
kondensator-skyddens inverkan ha vid samtliga senare
undersökningar störningarna uppmätts med registrerande
instrument. Som mätantenn tjänstgjorde en 15 m lång
tråd, uppspänd parallellt med kontaktledningen på 3
m avstånd. Fig. 1 visar till vänster störningarna på
linjen utan kondensatorer, till höger med
kondensatorer inkopplade samt mätningen utförd vid en
frekvens av 850 kc/s (350 m), fig. 2 samma störningar
vid frekvensen 220 kc/s (1 350 m). Av diagrammen
framgår vidare, dels att störningarna äro intensivare
vid den kortare mätvåglängden, dels även att
störningsreduktionen är mindre vid denna väglängd än vid
den högre. En ytterligare undersökning härutinnan
bekräftar störningsintensitetens frekvensberoende.
Samtidigt med undersökningarna på
Hantverkar-gatan, som i och för sig icke var en ideal
mätsträck-ning, företogos försök vid Kungl, slottet. Från
ungefär mitten av Norrbro och in på Skeppsbron
monterades av Stockholms spårvägar nära ett trettiotal
kondensatorer, liksom på Hantverkargatan av 1 ^F
storlek men på endast 30 m avstånd (varje spårvägs-
Fig. 2. Störningsdiagram vid 1 350 m våglängd. Till vänster
utan kondensatorer, till höger med 1 uF kondensatorer.
(Hantverkaregatan.)
Fig. 4. Störningsdiagram till vänster utan
kondensator t, till höger mecl 0,002 ji F konclensEitorei*
inkopp-lade. Våglängd 375 m. (Slottet.)
7 maj 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
